Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Ute
snöade det ymnigt .Kaffebryggaren i kokvrån på akuten lät som ett fulminant lungödem när den ångade upp den sista vattenskvätten .Jag slog upp en kopp och lät den stå för att svalna .Deskvameringen av ventrikelmukosan blir ytligare av svalt än skållhett kaffe .Förutom kaffe serverades pepparkakor ur en röd burk med bilder av änglar i tomteluva .Den stod på systrarnas pulpet och var avsedd för både personal och patienter .Kirurgjouren anmärkte lite surt att hans patienter hade minsann generell kakkarens tills buken var friad , pepparkaksperitonit är inte att leka med .Ambulansarna hade upptäckt tomteluveänglaburken redan på morgonen .Varje patientleverans innebar en oroande minskning av kaknivån .Speciellt Sven dröjde sig länge kvar i närheten av burken under olika förevändningar .Han berömde mig för min slips med tomtar på .Jag har den alltid när jag är julaftonsjour , kanske kan den glädja någon .Jag kände Sven sedan många år , han var lite filosof .Man blir väl det i hans yrke när
man sett det mesta .Det var ganska lugnt på akuten .Folk hade trevligare saker för sig än att sitta i ett väntrum .Kirurgen hade några trindbukade kallsvettiga damer i obsrummet .Deras gallstenar satt fastpressade i ductus cysticus efter gastrointestinalkanalens heroiska attacker på rimmad skinka till frukost .Framemot lunchtid ringde Sven emellertid över radion från sin ambulans och ville ha mig beredd vid dörren .Han hade fortfarande en bra bit att köra på snöiga skogsvägar så det tog en stund innan bilen kom fram .När vi öppnade bilens bakdörr höll Svens codriver på för fullt med återupplivning .Sven berättade att den gamle mannen haft lungödem som skummade ur näsan när de hämtade honom .Ambulansen hade fastnat på den oplogade vägen två gånger och fått skottas fri .Färden tog tid och den gamle blev pulslös tre mil från sjukhuset .I akutrummet fick vi kopplat EKG , som var ett rakt streck .Jag visste att det sällan går att få igång ett hjärta i ett sådant läge men gjorde ändå ett hederligt
försök .Jag dödförklarade honom fem i tolv .Nästa fråga var om anhöriga visste att han åkt in .Sven sa att mannen bott ensam i en liten stuga i skogen .Där fanns bara han .Sekreteraren hade just hittat journalen och jag började bläddra för att se om det fanns uppgivet några anhöriga .Jag hittade systerrapporterna från förra vårdtillfället för ett år sen .Nej , inga anhöriga .Ensamboende änkeman , inga barn .Närmaste bekant som var antecknad var distriktssköterskan .Han hade kommit in med lungödem förra julen också .Jag anmärkte till Sven att mannen tydligen hade en grav inkompensation ; enligt epikrisen medicinerade han massivt med diuretika , ACE-hämmare och hela köret .Nu mindes Sven plötsligt honom , men inte från förra julen utan för ett par år sedan .Vi bläddrade vidare .Ja faktiskt , för tre år sedan enligt ambulansjournalpappret .Lungödem på lillejulafton .Tanken slog oss samtidigt .- Tror du … började jag .- Att han avsiktligt brukade sätta ut sina mediciner några dar
innan julafton ? . . . fyllde Sven i .- Konstigare saker har jag varit med om , fortsatte Sven .Det var en väldigt ensligt belägen stuga gubben bodde i .Oplogad väg , han hade nog inte tagit snön med i beräkningen när han ringde .Synd vi inte hann i tid det här året .Då hade han kunnat få en pepparkaka .Sven log och stoppade en grabbnäve i fickan innan han körde iväg .Snön fullkomligt vräkte ner nu .Melin , på medicin
