Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Vård
, även språkvård , når ibland fram för sent och får inte avsedd verkan .En språkrådgivare tvingas ibland bara konstatera att en term som borde stoppas eller åtminstone undersökas redan blivit accepterad .Jag skall diskutera några sådana ganska sena tillskott , som ännu inte verkar vara fast rotade i terminologin .En motsats till » fast rota » är utrota .Latinets ord för ut är e ( x ) , och rot heter radix med stammen radic- .Engelskans » eradicate » är alltså lätt att genomskåda .Det nya i sammanhanget är att man nu håller på att berika vårt språk med en försvenskning , eradikera .Redaktionen för Läkemedelsboken har bett mig om synpunkter på ordet .Det handlar här om indikationerna för Klacid ( Abbott ) , där det står : » För eradikering av Helicobacter pylori vid behandling av duodenalsår . »Kajsa Tunér på Läkemedelsverket upplyser om att eradikera där använts ett par år och nu blivit ganska inarbetat .Det har fallit sig naturligt att försvenska engelskans » eradicate » .I Sverige
har det kommit att begränsas till utrotning av bakterier , ofta – men inte alltid – med antibiotika .Även andra bakterier än Helicobacter pylori har varit utsatta för det nya verbet .Eliminera går braRent språkligt passar ordet bra i svenskan ; det utgör inget problem vid stavning eller uttal , utan ansluter sig till ett väl etablerat mönster .Men behövs det ?Mycket länge har vi kunnat ta kål på ( för att bruka en folkligare variant ) bakterier med antibiotika , och då rett oss väl med verb som utrota eller eliminera .Det helsvenska utrota är kanske mindre lyckat , det för lätt tankarna till en världsvid utrotning , som av smittkoppsviruset .Men eliminera ?På läkemedelsföretaget Abbott tyckte man att denna term låg litet för nära utesluta .Svensk Ordbok förklarar dock eliminera med » fullständigt avlägsna » .Kan man komma närmare ?Om nu termen eradikera blivit vanlig och fått en speciell innebörd av att utrota bakterier , skall vi då inte välkomna den ?Den finns ännu inte i någon medicinsk
ordbok .Synpunkter efterlyses !Varicer- eller varix- ?Även om det svenska medicinspråket är en avgränsad terminologi är den dock svensk och bör i möjligaste mån följa allmänsvenskans språkliga regler .För svenska sammansättningar med substantiv gäller en mycket allmän regel .Den säger att det första ledet står i singularis oavsett hur stort antal som föresvävar tanken .Tandvård och körtelfeber handlar i regel om flera tänder och körtlar .Om vi bortser från det tyska lånordet bilderbok och ländergrupp ( troligen också påverkat av tyskan ) finns det bara två substantiv i svenskan som använder pluralis vid sammansättning , nämligen ögon ( alltid ) och öron ( oftast ) . » Höger ögonbryn » och » vänster ögonhåla » använder alltså pluralformen även om ett öga .När det gäller örat är bruket mer vacklande .Vi säger öronläkare och öronsusning , men örsprång , örsnibb och mellanöreinflammation .( Däremot är ju öresutjämning inte en plastikoperation . )Klart regelbrottI Läkartidningen 16/96
recenserar Olle Nelzén en bok om varicer av Hans-Inge Peterson och Bo Risberg .Såväl i recensionen som i läroboken finns sammansättningar som variceroperation och varicerpatient .Om vi över huvud skall hålla oss med språkliga regler , måste detta vara ett ovanligt klart regelbrott .Varixoperation skall det heta !Och inte är slut-x något bekymmer ; det går ju bra med t ex thoraxkirurgi och cervixcancer .Det vore väl enklare att säga och skriva varixassocierade ( tillstånd ) än recensionens tunga varicerassocierade .Men boken är tryckt , och vårdinsatsen kommer sent .Riktigt hur senkommen den är inser jag först nu sedan jag fått se en artikel ur Läkartidningen 32/48 , där sammansättningar som varicerrester , varicersjukdom och varicerklientelet förekommer .Trots lång tillvänjning undrar jag om vi ändå inte skall försöka oss på rehabilitering .Låt oss alltså fastslå att det bör heta varixproblem och varixbehandling , ingenting annat !Adekvat används på ett nytt sättI mitt fiske efter nytillkomna
ord och betydelser drar jag nu upp ett gammalt napp från Läkartidningen 48/95 .Där läser jag på sidan 4556 : » Ankomststatus : Påverkat allmäntillstånd men vaken och adekvat . » Användningen av adekvat tolkade jag först som en tillfällig lapsus .Efter läsning av några aktuella patientjournaler förstår jag nu att denna tolkning var förhastad .Ulrika Ottander , gynekolog och medförfattare till artikeln i Läkartidningen , anser att adekvat i denna användning blivit vanligt i journaler .Hon vill översätta det med » väl orienterad i tid och rum » .Motsatsen skulle vara desorienterad .En adekvat patient svarar adekvat på tilltal , reagerar i stort sett adekvat , trots ett givet sjukdomstillstånd .Detta nya bruk av adekvat svär radikalt mot bruket i allmänsvenskan .Det svenska adekvat , lika väl som det engelska » adequate » , betyder lämplig , passande , motsvarande , alltid för någonting .Det är alltså relaterat till en norm eller ett mål , oftast inte utsagda .Ur Olle Nelzéns recension
om varixkirurgi citerar jag : » … att ett primärt , inte adekvat ingrepp följts av flera … » Några citat från andra håll : » Patientens synpunkter var inte adekvata » , » sjuksystern fick inte adekvat ersättning för sitt arbete » .Även som adverb är det vanligt : » Patienten reagerade adekvat » , dvs så som det var att vänta i förhållande till hennes eget och sakernas tillstånd .Varken svenskan eller engelskan har tidigare använt adjektivet adekvat om personer .Ett språkbruk som kan förvirraÄr det verkligen nödvändigt att införa en ny betydelse , som dessutom är främmande för engelskan och som nog kan orsaka missförstånd ?Går det inte att kalla patienten klar eller redig eller rentav klar och redig ? » Hur mår din gamle far nu ? » – » Tack bra , han blir bara adekvatare för varje dag . »Skall vi verkligen godta en sådan användning av ordet ?Jag röstar nej , detta språkbruk kan bli förvirrande .Vem röstar ja ?Hans Nyman fil lic , språkrådgivare , Svenska Läkaresällskapet , Stockholm
