Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Jag
har alltid hyst ett visst förvånat intresse för fenomenet färgblindhet .Min första erfarenhet av hur det i praktiken kan yttra sig inträffade under min tid som klipp-och-klisterprinsessa , då jag en dag stannade till vid min broder och kollega originaltecknarens ritbord och med häpnad såg att han höll på att färdigställa ett rött diagram mot en rödlila bakgrund .Jag påpekade försynt att diagrammet kanske inte skulle komma att framstå särskilt tydligt i tryck . » Vadå framstå ? » undrade brodern övertidstrött . » Ja , rött på nästan rött är kanske inte så lyckat » … » Vadå rött ?Är du färgblind , va ? »fräste bror .Efter ett nedslående akutbesök hos ögonläkare erinrade min bror sig emellertid att det faktiskt fordom vid mönstringen hade muttrats något om defekt färgseende , och fortsättningsvis konsulterade han om än motvilligt sin kollega ( mig ) när det gällde färgsättningen av tryckoriginal .Många har med åberopande av djurögons anatomiska utformning hävdat att djuren saknar färgseende
och ser allting i gråskala .I så fall är min katt ett unikt undantag , i den ömma och hänsynslöst giriga kärlek hon äger till en blå grytlapp .Jag har i min ägo ett synnerligen stort antal grytlappar , sedan min dotter lärde sig virka och under några års tid gav mig nyvirkade grytlappar vid alla upptänkliga bemärkelsedagar ( till och med på Nils-dagen fick jag ett par grytlappar i present ) .Alla dessa grytlappar i regnbågens alla färger är lika runda och lika stora och virkade av samma sorts bomullsgarn ; det är bara färgerna som skiljer dem åt .Men i detta stora grytlappsbestånd finns bara en enda i enbart blå nyanser , och just den vill katten ha .Upprepade katt-grytlappsförsök visade otvetydigt att katten inte har någon allmän faiblesse för grytlappar – utom för den blå , för vilken hon hyser ett desto mer intensivt intresse .Hängde jag den blå grytlappen underst bland alla andra på knaggen vid spisen , petade hon ner allihop och drog iväg med den blå .Låg den bland rentvätten
i linneskåpet petade hon upp dörren och rotade målmedvetet fram sin blå grytlapp .En gång gömde jag försöksvis den blå grytlappen i en byrålåda innan jag åkte till arbetet .När jag kom hem på kvällen hade katten från knaggen vid spisen petat ner alla grytlappar i diskhon där disk låg i blöt , bitit ihjäl fyra av mina favoritkrukväxter , och ur linneskåpet rivit ut all ren tvätt och kissat på den .För att utesluta att just den blå grytlappen hade någon inbiten katt-attraherande doft kokade jag alla husets grytlappar i timtal med en mängd tvättmedel i en bykgryta , och körde dem därefter utan tvättmedel vid 95°C i tvättmaskinen .När de senare hängde på tork ställde sig katten på tvättmaskinen , sträckte sig över torklinorna , petade ner den blå grytlappen och drog iväg med den .Ett så konsekvent blågrytlappssnattande av en katt bevisar enligt min objektiva mening att åtminstone min katt av färger kan urskilja åtminstone blått .Vad katten gör med sin blå grytlapp ?Hon har den att sova
på .Ingrid NilssonBjörnlunda