Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Blygsam
läkemedelsförskrivning av distrikssköterskornaTabell I. Fördelning av läkemedelsförskrivningen ( av de läkemedel som ingår i förskrivningsrätten för distriktssköterskorna ) per åldersgrupp under 1995 , uttryckt i procentuell andel .Förskrivningsrätten för distriktssköterskor föregicks av en betydande debatt och en viss oro .En undersökning gällande 1995 visar dock att de utnyttjade sin möjlighet ganska sparsamt .Distriktssköterskorna utgör 8 procent av dem med förskrivningsrätt , men deras andel står för endast 0,24 procent av recipen inom de terapiområden rätten gäller – vilket till 54 procent gäller receptfria läkemedel .Den första april 1994 trädde den författning i kraft som ger distriktssköterskor med en viss efterutbildning förskrivningsrätt för ett begränsat antal läkemedel .Reformen föregicks av en försöksverksamhet i Jämtlands län under perioden 1 mars 1988 till 1 mars 1991[ 1 ] .Huvudskälen till reformen var att dels förbättra servicen till invånarna och dels effektivisera
distriktssköterskornas arbete .Förskrivning av läkemedel skall enligt författningen vara förknippad med de omvårdnadsuppgifter distriktssköterskorna normalt har , och läkemedlen på förteckningen är i huvudsak receptfria läkemedel eller receptbelagda preparat vid begränsade indikationer .Förskrivningsrätten till distriktssköterskor kan således inte jämföras med den s k fria förskrivningsrätt som gäller för läkare [ 2 ] .Huvudman för reformen är Läkemedelsverket , som beslutar om den förteckning över preparat som distriktssköterskor får förskriva .Läkemedelsverket skall dessutom fortlöpande informera om eventuella förändringar , vilket görs i skriften » Information från Läkemedelsverket » .En aktuell förteckning över de läkemedel som distriktssköterskor får förskriva återfinns i » Information från Läkemedelsverket 2/96 » .Kravet för förskrivningsrätt är att man dels är utbildad distriktssköterska och dessutom genomgått en kompletterande kurs i farmakologi och sjukdomslära motsvarande
8 universitetspoäng .De läkemedel som distriktssköterskor får förskriva utgör till två tredjedelar receptfria läkemedel .I den tredjedel som utgör receptbelagda läkemedel som återfinns i ursprungslistan är bl a ett antal antibiotika för utvärtes bruk , fenoximetylpenicillin , vissa NSAID-preparat , grupp II-steroider , medel vid allergisk eller bakteriell konjunktivit och vissa amningsstimulerande medel .I en del fall får distriktssköterskan bara ordinera läkemedlet då diagnosen redan är fastställd av en läkare .Listan över de läkemedel som distriktssköterskor får förskriva har reviderats vid två tillfällen sedan våren 1994 .Bland annat får sedan februari 1996 inte antibiotika för utvärtes bruk längre förskrivas , och krav på mikrobiologisk diagnos av scarlatina har införts [ 3 ] .Hur har det gått ?Med hjälp av Receptundersökningen , som bygger på ett stickprov motsvarande var 25:e expedierat recept , har de förskrivningar som distriktssköterskor svarat för under 1995 studerats .Av de
totalt ca 6 000 distriktssköterskorna uppskattades ca 2 500 ha förskrivningsrätt [ Inga-Lisa Johansson , Socialstyrelsen , Umeå , pers medd , 1996 ] .För att få en uppfattning om volymen förskrivna recipen ( receptrader ; varje receptblankett upptar maximalt två recipen ) skall de 2 500 distriktssköterskorna jämföras med drygt 30 000 läkare , vilket utgör knappt 8 procent .Under 1995 expedierades totalt drygt 10 miljoner recipen inom de terapiområden där distriktssköterskor har förskrivningsrätt .Av dessa genererades drygt 24 000 av distriktssköterskor , vilket utgjorde 0,24 procent av totalt antal expedierade recipen detta år inom dessa terapiområden .Då har inte hänsyn tagits till distriktssköterskornas begränsningar i indikationsområden inom respektive terapiområde .De förskrivna läkemedlen utgjordes till 46 procent av preparat som inte kunde fås receptfritt .FördelningFördelning av förskrivna recipen på olika åldersgrupper framgår av Tabell I.Andelen recipen förskrivna till barn
under 15 år och till personer över 65 år dominerar .Den andel läkemedel distriktssköterskorna förskriver till barn är stor [ 32 procent ) i förhållande dels till den andel barnen utgör av befolkningen ( 19 procent ) och dels den andel av förskrivna recipen totalt som förskrivs till barn i dessa terapiområden ( 15 procent ) .Fördelningen av förskrivning på olika terapiområden framgår av Tabell II .Hud- , ögon-/öron- och mag-/tarmmedel dominerar .Dessa grupper utgör drygt 80 procent av distriktssköterskornas förskrivning .Gruppen hudläkemedel domineras av steroider följt av antimykotika , mjukgörare och antibiotika för utvärtes bruk .Av steroiderna utgör grupp II-steroider 54 procent .Inom gruppen ögon-/öronmedel dominerar antibiotika , som helt utgörs av behandling av bakteriell konjunktivit med kloramfenikol eller fucidinsyra .Störst inom gruppen mag-/tarmmedel är laxermedel( huvudsakligen laktulos ) följt av magmedel ( huvudsakligen antacida ) och antimykotika för lokal behandling av
munhålan .DiskussionDet framfördes farhågor avseende distriktssköterskornas förskrivningsrätt redan innan försöksverksamheten i Jämtland startade .Från läkarhåll i Jämtland framhölls kritik mot behovet av en förskrivningsrätt för distriktssköterskorna .Man ansåg bl a att försöket var svårt att utvärdera [ 4 ] .I en artikel i Läkartidningen sommaren 1994 [ 5 ] påpekade ett antal läkare med olika specialiteter olika risker med distriktssköterskornas förskrivningsrätt .En barnläkare ansåg det olämpligt att distriktssköterskor ordinerar läkemedel till barn under 15 år .Risker vid eventuell felordination vid scarlatina , illamående , halsbränna och förstoppning påtalades .En hudläkare varnade för felbehandling med grupp II-steroider och vitamin A-syrepreparat .En öron- , näs- och halsläkare betonade att distriktssköterskor har för dåliga kunskaper för att kunna ställa rätt diagnos .Slutligen ansåg en kirurg att listan inte skulle kopplas till diagnos överhuvudtaget .Dessa synpunkter förefaller
avspegla en oro för en vidlyftig förskrivning av distriktssköterskor med alltför undermålig utbildning för att kunna ställa diagnos och att hantera potenta läkemedel .Data från 1995 indikerar dock tydligt att läkemedelsförskrivningen hos distriktssköterskor är mycket blygsam , ca 10 recipen per förskrivande sköterska och år !Detta återspeglas också i förhållandet att distriktssköterskorna utgör ca 8 procent av förskrivarna men svarar bara för 0,24 procent av förskrivna recipen inom de områden förskrivningsrätten medger .Indikationer med större andelSedan reformen genomfördes har gruppen antibiotika för utvärtes bruk borttagits från förteckningen , beroende på att Läkemedelsverket bedömt dessa som dåligt medicinskt ändamålsenliga .Denna grupp utgjorde för distriktssköterskorna 4 procent av totala antalet förskrivna recipen .Distriktssköterskornas andel av fenoximetylpenicillinbehandlad scarlatina uppgick under 1995 till 6,4 procent .Således har genomslagskraften för reformen även på
denna indikation varit förhållandevis stor .( Sedan februari 1996 har krav på mikrobiologiskt verifierad diagnos införts för scarlatina .Från » Diagnos-Receptundersökningen » oktober 1994-september 1995 framgår att av den totala förskrivningen av fenoximetylpenicillin utgör indikationen scarlatina 0,6 procent , liksom att andelen patienter med diagnosen scarlatina till ca 70 procent ordineras fenoximetylpenicillin . )En motsvarande andel av förskrivningen ses beträffande amningsstimulerande behandling med nasala beredningar av oxytocin ( Partocon , Syntocinon ) .I detta fall förskrev distriktssköterskorna 6,6 procent av totala antalet recipen för dessa läkemedel .Ungefär en tredjedel av de recipen som distriktssköterskorna förskrev under 1995 ordinerades till barn under 15 år .Medel för behandling av konjunktivit ( Chloromycetin ) , steroider , maskmedel och antibiotika för utvärtes bruk dominerade .Dessa grupper utgjorde två tredjedelar av all förskrivning till barn ( Tabell III ) .SammanfattningVi
konstaterar att distriktssköterskornas totala läkemedelsförskrivning under 1995 var relativt liten .Sammantaget förskrev de 2 500 distriktssköterskorna med förskrivningsrätt i genomsnitt ca 10 recipen under detta år .Huvudsakligen förskrevs hud- , ögon/öron- och mag-/tarmläkemedel .Distriktssköterskornas största andel av total förskrivning inom ett terapiområde utgjorde behandling av scarlatina med fenoximetylpenicillin ( 6,4 procent ) samt behandling av amningssvårigheter med oxytocin ( 6,6 procent ) .En tredjedel av förskrivna recipen avsåg behandling av barn under 15 år .Tabell II .Distriktssköterskornas förskrivning per terapiområde ( indelning enligt Läkemedelsverket ) jämfört med totalförskrivningen .Procentuell andel inom parentes .Tabell III .Procentuell fördelning av recipen per preparat för barn under 15 år förskrivna av distriktssköterskorna .
