Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Cochrane
Collaboration än så länge mest för bibliotekenThe Cochrane Collaboration , nätverket för att samla in , värdera och sprida resultaten av kontrollerade kliniska studier inom olika medicinska fält , fortsätter att växa .Sedan starten 1993 har antalet arbetsgrupper fördubblats var tionde månad och ett stort antal studier har lagts in i databasen .Än återstår dock mycket arbete , bland annat med manuell genomgång av medicinska skrifter , hantering av och frågor kring opublicerade studier m m .Växtvärken kommer att sitta i ett bra tag innan målet är nått .Archie Cochrane , brittisk pionjär inom klinisk prövningsmetodik och epidemiologi [ 1 ] , har fått låna sitt namn till en världsomfattande samarbetsorganisation för kliniska forskare .Målsättningen är begränsad till att identifiera alla randomiserade prövningar och välgjorda studier utförda med annan metodik , t ex fall-kontrollstudier eller kohortundersökningar .Man skall sedan kvalitetsgradera dem , sammanställa dem – företrädesvis
med kvantitativ metodik – samt till en obetydlig kostnad göra dem tillgängliga för forskarvärld och beslutsfattare .Arbetet är dock oändligt stort genom att ett mycket stort antal studier inte återfinns genom traditionell databassökning .Därför krävs manuell genomgång av i princip alla medicinska tidskrifter sedan ( minst ) 1940-talet .Dessutom tillkommer ständigt nya studier och i uppdraget ingår också att kontinuerligt uppdatera de systematiska översikterna .Lars Werkö har i en tidigare artikel[ 2 ] beskrivit tillkomsthistorien och det tidiga arbetet .Idag finns ett tiotal lokala centrum , varav ett är det nordiska , lokaliserat till Köpenhamn .Dessa centrum ger stöd till de olika projektgrupper som hela tiden tillkommer men har inte kapacitet att hjälpa den intresserade klinikern .Ett 20-tal nordiska forskare ingår i olika litteraturgrupper , varav fyra som redaktörer .Organisationer inom de nordiska ländernas hälsovård bidrar ekonomiskt eller personellt till centrumets arbete .För att uppnå en enhetlig och hög metodologisk standard har en central uppgift varit att utveckla en metodhandbok .Den omfattar ca 400 A4-sidor och finns tillgänglig på diskett , CD-ROM samt via Internet .Handboken utvecklas och uppdateras kontinuerligt .Inom varje kliniskt väsentligt område strävar man efter att bilda grupper för systematisk litteraturgenomgång .Man samarbetar med National Library of Medicine vad gäller indexering .Så har man till exempel fått med RCT ( randomized controlled trial ) som en MESH-term ( medical subject heading ) .I arbetet med manuell genomgång av medicinska tidskrifter har man hunnit med de stora engelskspråkiga och även de skandinaviska läkartidningarna .Ett mycket stort antal kontrollerade studier har upptäckts på detta sätt och gjorts tillgängliga via Medline .Opublicerade studier ett problemEtt flertal undersökningar har visat att publicerade artiklar i hög utsträckning innehåller studier som visar signifikanta skillnader mellan studerade grupper .Det
har lett till den utbredda föreställningen att tidskriftsredaktörer refuserar undersökningar som inte visar skillnader med signifikans .Färska data talar dock för att huvudskälet är att forskarna inte ens försöker få dessa studier publicerade .Vad gäller läkemedelsstudier kan en bidragande orsak till ickepublicering vara tillverkarens motstånd .Således finns det goda skäl att tro att publicerade data ger en överdriven bild av behandlingars effekt .Cochrane-nätverket strävar efter att alla genomförda studier skall bli allmänt tillgängliga .I Storbritannien har man nu ett register där alla påbörjade kliniska studier registreras .Inom vissa medicinska områden finns omfattande register över genomförda prövningar .Det är angeläget att alla länder upprättar register över påbörjade studier , och att såväl bidragsbeviljare som etiska kommittéer ställer som krav att studierna skall publiceras .Sedan länge hävdar med rätta de forskningsetiska kommittéerna och Läkemedelsverket att dålig forskning
är dålig etik .En god metodik är således en förutsättning för godkännande .Cochrane-nätverket arbetar emellertid för att godkännandet också skall förutsätta en systematisk litteraturöversikt , antingen en publicerad eller en som blir en del av forskningsarbetet .För även en överflödig studie är dålig etik , dels för att patienter i onödan utsätts för overksam eller rent av farlig behandling , dels för att forskningsresurser satsas fel .Sedan Cochrane-nätverket startades 1993 har antalet arbetsgrupper fördubblats var tionde månad .Samtidigt har det funnits svårigheter att få fram färdiga analyser .Metodiken är lika rigorös och tidskrävande som vid genomförandet av primär forskning .Våren 1995 kom den första kommersiellt tillgängliga versionen av databasen , distribuerad av British Medical Journal Publishing Group .Denna pilotversion innehöll ett fåtal färdiga analyser , stommen till ett större antal samt en förteckning över systematiska litteraturöversikter som genomförts utanför Cochrane-samverkan
.Marknadsföringen var så pass intensiv att jag tror många blev besvikna över produkten . » Det bidde en tumme » som det heter i den klassiska sketchen .I oktober kom den andra upplagan med 65 färdiga översikter , ca 1 300 oberoende översikter , en förteckning över relevanta metodartiklar samt hela metodhandboken .Samtliga analyser presenteras grafiskt , med ett pedagogiskt gränssnitt baserat på relativ risk och konfidensintervall , både för de ingående studierna och som summerat mått .De områden som hunnit värderas är graviditet och förlossning ( 39 översikter ) , subfertilitet ( 12 ) , slaganfall ( 12 )samt en inom schizofreni och en om parasitsjukdomar .Att så mycket gjorts inom obstetriken beror på att man här har kunnat grunda sig på tidigare arbeten [ 8 ] .Nästa upplaga är planerad till april 1996 och skall bland annat innehålla ett stort antal översikter inom schizofreniområdet .Tills vidare anser jag databasen mest lämplig för det medicinska biblioteket medan den
enskilde klinikern kan avvakta med inköp .Ändrad praxis av nya resultat ?Implementeringen av forskningsresultat är en komplicerad process .Det är inte så enkelt som att sanningen segrar automatiskt .Såväl psykologiska som strukturella hinder kan finnas mot att ta in nya kunskaper [ 9 ] .Inom Cochrane-nätverket förs en diskussion om vilket ansvar man skall ta för att föra ut sina resultat .Vissa menar att det finns en risk att om man inte tar detta ansvar så kan finansiärer och deltagare tröttna .Andra hävdar att man inte kan sätta av resurser för detta när det mesta återstår vad gäller meta-analyser .Vad som däremot kan förväntas av det systematiska arbetssättet är att det i växande utsträckning införlivas i medicinsk utbildning på alla nivåer .Rörelsen för » Evidence Based Medicine » [ 10 ] är ett uttryck för detta .Problembaserad undervisning och minskad tillit till s k auktoriteter är andra hoppingivande fenomen .Pseudotumor cerebri hos barn
