Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Under
senare år har en betydligt ökad fokusering skett på folkhälsan och dess fördelning .Många enkäter har gjorts på de flesta platser och på många nivåer – nation , landsting , sjukvårdsområde och vårdcentral .Men ju fler , desto mera okritisk repetitivitet , administrativ expansivitet , men med ytliga grepp [ 1 ] , som dessutom förefaller relativt lätta att finansiera .Det rapporterades föga vad effekten har blivit av folkhälsosatsningen i Stockholm – 126 miljoner kronor – och ibland vad pengarna har använts till [ 2 ] .Att man undersöker folkhälsan är bra .Men den starka repetitiviteten blir en hämning för nytänkande och viktiga samlade långsiktiga satsningar .Två utgångspunkter återkommer – att det är bra att känna till folkhälsan för planering och att hälsoinformation är huvudvägen till bättre folkhälsa .Det är emellertid väl dokumenterat att inverkan på livsstil är såväl liten som varierande , speciellt på lång sikt .Tillkommer att planering och förändringar sker på ett ryckigt sätt
utan att folkhälsodata används .I Stockholm har man nu – för vilken gång i ordningen ?- konstaterat samma ojämlikheter : – mera sjukdom och högre dödlighet i söder än i norr [ 3 ] .Hur sambandet är mellan resurser , indragningar och satsningar på folkhälsan är föga känt .Ett slöseriOjämlikheter i sjuklighet generellt , och i länder av ilandstyp , är sedan länge ytterst väldokumenterade i den vetenskapliga litteraturen .Detta gör repetitiva studier – ofta på låg nivå – till ett slöseri .För att komma vidare måste man mycket tydligare definiera ojämlikheter , metoder att mäta [ 4 ] , vilka mål man vill uppnå , vilka effekter insatser ger och vad som kan påverkas och hur .I en första internationell översikt över interventionsstudier över jämlikheten i hälsa finns bland 140 referenser ingen svensk studie förutom en enda översiktsartikel över arbetslöshet [ 5 ] .Tillgänglighet är bara en komponent .Skilj på politik och forskning !I kampen mot ojämlikheten har man i Stockholm till och med
infört att socialmedicinen skall bekämpa ojämlikhet i ohälsa .Men detta är ju en politisk målsättning , inte en undersökande strategi med sin spjutspets i forskning .Skilj på politik och forskning !Ger mera vård mera hälsa ?I senaste Socialmedicinsk tidskrift [ 1996 ;73 ( 5 ) ] med folkhälsa som tema finns exempel företrädda på såväl den politiska inriktningen ( Finn Diderichsen ) som den mera vetenskapligt analyserande ( Måns Rosén ) .Satsa på forskning !Sluta med dyrbart expanderande av folkhälsoelementa !Satsa på forskning !Erik Allander professor , socialmedicinska enheten , Huddinge sjukhus
