Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
FörfattareLIV ANDERSSON sjuksköterskaAINA JOHNSSON kuratorLEIF PERBECKdocent , överläkare ; samtliga bröstmottagningen , kirurgiska kliniken , Huddinge sjukhus .När kvinnan får bröstcancer drabbas mannen av minst lika stor oro som hon och är i behov av psykologiskt stöd .Gruppsamtal i anhörigträffar ökar hans förståelse för patientens situation och reaktioner samtidigt som mer kunskap gör att hans egen oro minskar .Diagnosen bröstcancer utlöser ofta en livskris som kvinnan måste få hjälp med att bearbeta .Detta är något som uppmärksammats i ett flertal studier [ 1-4 ] .Men inte bara kvinnans liv förändras – hela familjen påverkas när någon drabbas av cancer .Ofta mår mannen minst lika dåligt som patienten och är även han i behov av psykologiskt stöd [ 2 , 5 , 6 ] .Vid bröstmottagningen på Huddinge sjukhus erbjuds alla bröstcanceropererade patienter möjligheten att delta i speciella stöd- och informationsgrupper en till tre månader efter operationstillfället .Patienterna träffas vid sex
olika tillfällen .Bröstmottagningen erbjuder de bröstcancerdrabbade kvinnorna att ta med sig sina män till läkarbesöken , vilket de ofta utnyttjar .Särskilt gäller detta i samband med diagnosbeskedet och den konferens då kvinnan får beskedet om efterbehandling .För att förbättra stödet och informationen till männen inbjöds männen till de kvinnor som deltagit i våra bröstgrupper till en anhörigträff enbart för make/sambo några månader efter att kvinnorna blivit opererade .Genom insatser riktade till männen hoppades vi att dessa även skulle få bättre förutsättningar att stötta sin maka/sambo .AnhörigträffarUnder våren 1994 till våren 1995 har vi genomfört sammanlagt fem anhörigträffar , 35 män deltog i verksamheten .De män som så önskade kunde delta anonymt .Ingen registrering har skett .Vi har träffat männen under 1,5 till 2,5 timmar .Träffen har inletts med att en kirurg har informerat om vad bröstcancer är , kirurgisk behandling , strål- och cytostatikabehandling .En sjuksköterska har
redogjort för hormonell behandling inklusive biverkningar , och bröstmottagningens kurator har belyst konsekvenserna av att få ett cancerbesked för kvinnan och hennes familj samt skillnaden mellan kvinnors och mäns sätt att reagera vid kriser .Därefter har männen fått ställa frågor och givits möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra .Syftet med vår undersökning har varit att utröna om männen anser att de haft någon nytta av att delta i anhöriggrupperna .METOD OCH MATERIALUndersökningen baseras på en postenkät till bröstcanceropererade kvinnors män .Den genomfördes mellan juni och augusti 1995 .Eftersom männen varit anonyma och inte registrerats fanns ingen självklart definierad population .Vi utgick därför från de kvinnor som deltagit i vår gruppverksamhet under tiden hösten 1993 till hösten 1994 .Enkäten bestod av frågor angående dels kontakten och synpunkter på bröstmottagningen , dels anhörigträffarna .Av sammanlagt 49 utsända enkäter har 32 besvarats , varav 22 har besvarats
av män som deltagit i anhörigträffarna och 10 av män som inte deltagit .Eftersom högst 27 av de män som deltagit i anhöriggrupperna fått enkäten vet vi med säkerhet att svarsfrekvensen i denna grupp är minst 79 procent ( 22/27 ) .Svarsfrekvensen bland de män som inte deltagit i anhörigträffarna är däremot låg .Betydelsefulla träffarDet intressanta i enkäten är framför allt svaret på frågan vad anhörigträffarna har betytt vad gäller kunskap , grad av oro och förståelse ?Över 80 procent ansåg att de hade fått mer kunskap och 50 procent kände sig mindre oroliga .Hälften tyckte det var lättare att prata om bröstcancer , 64 procent förstod bättre sin frus/sambos situation och hälften förstod bättre sin frus/sambos reaktioner efter att ha deltagit i anhörigträff .Endast två män uppgav att de inte upplevde någon skillnad beträffande kunskap , grad av oro eller förståelse .Som skäl till detta uppgav de att de var välinformerade redan före träffen .De flesta tyckte det var mycket positivt att
delta i informationsträffen .På en visuell analog skala med extremvärdet mycket positivt = 10 och extremvärdet mycket negativt = 0 var medelvärdet 9,1 , variationsvidd 6,9-9,7 .De flesta ansåg att förväntningarna inför informationsträffarna hade infriats med ett medianvärde på 8,3 , variationsvidd 4,2-9,4 .Viktigt med tidig information14 önskade en gruppstorlek på 5-10 personer , 5 önskade 11-15 personer och en person önskade 16 deltagare eller mer i gruppen och att informationstiden bör vara mellan 1,5 och 2 timmar .I stort sett har alla tyckt att innehållet i föreläsningarna var väl sammansatt .Av 22 män ansåg 18 att erfarenhetsutbytet med andra män var lagom och fyra att det var för litet .Vikten av tidig information betonades ofta .Fler män uttryckte önskemål om informationsträffar i nära anslutning till diagnosbeskedet .En man önskade en informationsträff med män vars hustrur fått likartad behandling .DISKUSSION OCH SLUTSATSNär bröstmottagningen startade anhöriggrupperna fanns en
förhoppning om att det skulle vara möjligt att erbjuda männen till de bröstcanceropererade kvinnorna information och stöd .Enkätsvaren ger belägg för att ett flertal av männen upplever att de t ex har mer kunskap , känner sig mindre oroliga , förstår sin hustrus situation och reaktioner bättre nu .Detta tycker vi är ett överraskande positivt resultat med tanke på vår begränsade insats .Eftersom männen har kunnat välja att delta i informationsträffarna eller inte är urvalet inte representativt .Det är sannolikt de män som är mest intresserade av att få information samt känner sig mest delaktiga i hustruns behandling som deltagit .Det är intressant att notera att flera män har påtalat vikten av att informationsträffen kommer så tidigt som möjligt efter cancerbeskedet .I samband med anhöriggrupperna har männen vid flera tillfällen fäst vår uppmärksamhet på värdet av att de fått träffa män i samma situation som de själva .Detta kommer även fram i enkätsvaren .I grupperna har männen hävdat
att de inte har samma möjlighet till erfarenhetsutbyte som kvinnorna .Kvinnorna knyter kontakt med andra i samma situation i samband med operationen , de blir medlemmar i en bröstcancerförening osv .Värre än för patientenVi tycker det är värdefullt att fortsätta att bjuda in män till anhöriggrupper eftersom så många män uppenbarligen upplever att de har nytta av att delta i verksamheten .Som tidigare nämnts tyder flera undersökningar på att den sjukes partner har lika mycket , ibland till och med signifikant mer , problem än patienten [ 5 , 6 ] .Detta gör att det är särskilt angeläget att även uppmärksamma männens situation .
