Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
3100
LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 37 ? 1996 – Vårt mål är att snarast möjligt få systemet i rutinmässig drift också för icke akutfall. Det ger bättre service för primärvården, i regel svar samma dag, och sparar massor med arbete för oss, framför allt i hanteringen av papper och film. Så summerar överläkare Flemming Mörk-Petersen sina åtta års erfarenheter av teleradiologi vid röntgenkliniken, sjukhuset i Östersund. Geografiskt sett är Jämtland ett stort landsting – några av de ca 136 000 invånarna har 25 mil enkel resa till Östersund – men från organisatorisk synpunkt är det med sitt enda sjukhus litet och lätthanterligt. Det är bl a den kombinationen som gjort att jämtarna började med teleradiologi så tidigt som 1985. Röntgenkliniken i Östersund gör idag fler än 50 000 undersökningar per år och granskar därtill ca 15 000 bilder från primärvården. Det är de senare som i allt större utsträckning kommer på ledning. De tre stora hälsocentralerna – Sveg, Åre och Strömsund – skickar inscannade,
högupplösta bilder, medan Funäsdalen och Gäddede har enklare system i vilket bilderna förmedlas via en videokamera. Under högsäsong används systemet några gånger per dag för överföringar till Östersund. Grovt räknat sparar detta 130-140 patienttransporter per år. Problematiska startår Östersundsradiologerna har själva sedan 1994 en ISDN-förbindelse med Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Den länken används främst för akuta bedömningar inför eventuell neurokirurgi, en specialitet som saknas i Jämtland. – Under de första åren var problemen med teleradiologin rätt stora, säger Jämtländsk teleradiologi sedan 1985 Röntgenläkare vid bildskärm saknar inte filmhanteringen Två bildskärmar behövs – man vill ju ofta jämföra gamla och nya bilder, framhåller överläkare Flemming MörkPetersen, Östersund. FOTO: HANS FÄLLMAN REPORTAGE . HANS FÄLLMAN frilansjournalist, Umeå. doktorn och datornFlemming Mörk-Petersen, och till att börja med tog det här ärligt talat en massa extra tid. Vi
var också osäkra på den diagnostiska säkerheten, men en studie med 500 patienter som bedömts på båda sätten har skingrat dessa tvivel. De inlästa bilderna från Sveg, Åre och Strömsund har upplösningen 3-6 linjer per mm och håller enligt MörkPetersen tillräcklig kvalitet också för t ex lungröntgen. Däremot räcker inte videokamerabilderna till för så detaljerad granskning. »Dubbla skärmar bäst» Var och en som lekt med ett ritprogram på hemdatorn känner igen sig när Mörk-Petersen snabbt visar några möjligheter att få fram extra information ur de digitala röntgenbilderna. Det är t ex möjligt att justera kontrasten steglöst för att upptäcka och förtydliga också mycket små skiftningar. Dock är skärmarna större och maskinerna mer kapabla än vanliga persondatorer. – Det här är delvis ett annat sätt att arbeta som röntgenläkare, säger han, eftersom man får granska en bild i taget. Det visade sig ganska snabbt att en monitor är för lite – man vill ju ofta jämföra t ex en gammal och en ny bild
av samma område. Två fönster på samma skärm blir då för smått, bäst är faktiskt två skärmar. Digitalisering kommer Hittills har teleradiologin i Jämtland inte använts för allmändiagnostik utan bara vid akutfall. Skälet är att det skulle ta för lång tid att som nu skriva in alla uppgifter kring bilderna manuellt. När bildhanteringen blir helt digital är det viktigt att införa elektroniska remisser så att bild, anamnes och svar kan följas åt. Idag får personalen på vårdcentralerna stansa in all text till bilderna varefter röntgenläkarna i sin tur skriver in svaren »för hand». – Nästa steg är att helt digitalisera röntgenavdelningen, säger sjukhustekniker Ingvar Gunnarsson som är ansvarig för det jämtska radiologisystemet. Beslut finns i landstingsstyrelsen om ett digitalt bildarkiv från 1997. Då införs också digitala bildplattor (som ersätter filmen) med början i Sveg. På sikt ska röntgenbilderna bli helt elektroniska, dvs gå direkt in i datorerna utan omvägen via film och inläsning.
Filmhanteringen oergonomisk Denna teknik med s k bilddetektorer finns redan i prototyp. Investeringarna är ca 5,5 miljoner kr totalt i hårdvaror och program. – Det är önskvärt att komma ifrån filmhanteringen, kommenterar Flemming Mörk-Petersen. Den är både tung och ergonomiskt riskabel. Dessutom går mycket tid idag åt för att leta bilder – vi räknar med att det motsvarar upp till en halvtidstjänst per dag… Ett skäl till förändringen är självklart också att spara pengar, framför allt i filmhanteringen. – Vi kommer inte att överföra hela det nuvarande filmarkivet i digital form utan nöjer oss med det som visar sig behövas, säger MörkPetersen. Ett nät för Jämtland Jämtland har byggt sig en egen »elektronisk motorväg». Sedan 1994 går röntgenbilderna med i huvudsak 256 kbit/sek på Jamtnet, en fast kopplad dataförbindelse som sambrukas av landsting, kommuner och länsstyrelse i länet. Projekt finns nu för att nyttja nätet ännu mer, t ex för videokonferenser med övningsundersökningar,
endoskopier, hud- och infektionsbilder, ultraljud etc. – Det kräver standardisering och kraftigt ökad bandbredd, säger Ingvar Gunnarsson. Det räcker knappast med 386 kbit/sek, utan då behövs kanske 2 megabit/sek. Teleradiologin i området inleddes redan 1985 med en primitiv förbindelse Sveg-Östersund. Två år senare startade Jämtlands läns landsting ett stort telemedicinprojekt, som främst fick betydelse för radiologin, och 1988 inleddes ett samarbete med sjukhusen i Örebro, Gällivare och Gävle samt tillverkaren Sectra. Det har lett till dagens båda teleradiologisystem, TRS 1000 (PC och videokamera) och TRS 2000 (arbetsstation och filmscanner). Det senare startade 1991 från Sveg och 1992 från Åre. · LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 37 ? 1996 3101 FOTO: HANS FÄLLMAN – Nästa steg är att helt digitalisera röntgenavdelningen, säger sjukhustekniker Ingvar Gunnarsson. Inlägg i denna serie har tidigare publicerats i Läkartidningen 18/96, 24/96, 26-27/96, 30-31/96 och 36/96. Veckans reportage
är en fortsättning av avsnittet om teleröntgen som i nr 36/96 behandlade planerna i Skåne. I det numret återfanns även faktarutan om tekniken bakom teleröntgen. Synpunkter, tips etc med anknytning till denna artikelserie kan sändas på epost till: hans.fellman@mailbox.calypso.net. eller via vanlig »p-post» till Läkartidningen, Box 5603, 114 86 Stockholm. Märk kuvertet »Doktorn och datorn». Doktorn och datornHälsocentralen i skidorten Åre sommarstänger i juni. Så här års betjänar den en glesbygd med ca 3 000 invånare och samkörs med sin motsvarighet i Järpen ett par mil bort. Röntgensköterskan Gunnel Lang har därför gott om tid för att berätta om sina förbindelser med länets enda röntgenklinik. Från början gick plåtarna de tio milen per post, sedan blev det budbil och numera går de på telenätet – men är inte plåtar längre… Åre är en av tre hälsocentraler (landstingets benämning) i Jämtlands län med utrustning för överföring av röntgenbilder via filmscanner. Från 1993 gick Åre-materialet
på en av landets första ISDN-förbindelser (se faktarutan i nr 36/96); idag går de via länets eget datanät, Jamtnet. Dagligen under högsäsongen skickar Gunnel Lang bilder med tillhörande remisser på ledning de tio milen till röntgenkliniken i Östersund. Utlåtandet har hon i regel samma dag och kan också diskutera det direkt på skärmen med en röntgenläkare. – Jag har arbetat med teleradiologi ända sedan projektet inleddes 1988, säger hon. Vägen hit har varit lång, eftersom vi hela tiden fått arbeta med prototyper. Nu är teleradiologin så självklar att vi bara inser dess värde när systemet någon gång är nere och vi tvingas återgå till de gamla rutinerna. – Då blir det att passa budtransporten, som går redan 11.30, eller försöka beskriva plåtarna på telefon för en radiolog i Östersund. 2 000 skidskador per år Under högsäsongen – sportlov och påsk – växer antalet människor i området med 25 000-30 000 turister och säsongsarbetare. Då inträffar merparten av årets skidskador:
Normalt drabbas 1 500-2 000 personer per säsong, och alla hamnar på hälsocentralen. Hela 97 procent behöver dock inte färdas längre än så i den jämtländska vårdkedjan. Hälsocentralen ligger ett stycke upp på Åreskutan inom synhåll från kabinbanan. Vintertid förstärks dess tre fasta distriktsläkartjänster med minst två läkare. Det finns röntgenutrustning, men ingen röntgenläkare och normalt inte heller någon ortoped. Teleradiologin har därför fått stor betydelse för att avgöra vilka patienter som kan skickas direkt till hemorten och vilka som måste till sjukhus. »Som en sjukhusavdelning» – Om det är akuta fall har vi egentligen samma möjligheter till snabba svar som en avdelning vid sjukhuset, säger Gunnel Lang. Jag kan också samråda kring remissvaren på ett helt annat sätt. – Läkaren i Östersund och jag i Åre kan ha samma bild på våra skärmar och peka med varsin markör medan vi diskuterar fallet. Det ger en närhet till röntgenkliniken som jag aldrig har haft förut. Revirstrider
är det inte tal om i det här sammanhanget. Oavsett om bilderna går med bil eller på ledning gör röntgenläkarna i Östersund inte annat än det som de alltid har gjort: granskar och bedömer vårdcentralens bilder. Bildplattor kommer Under säsongen används systemet dagligen. Gunnel Lang tar bilderna och digitaliserar dem, skriver in anamneser, remisser och frågeställningar och skickar allt till Östersund. Hittills har hon använt vanlig filmteknik fram till de färdiga bilderna, som i en filmscanner omvandlas i digital form inför transporten i telenätet. Snart ersätts filmerna av bildplattor som ger digitala bilder direkt. – Det gäller att vänja sig vid att jobba på ett helt annat sätt och ha allt på en bildskärm, utan filmer att ta i och dona med, säger Gunnel Lang. Hans Fällman 3102 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 37 ? 1996 Från vårdcentralen vid skidbacken Röntgenbilder på ledning från Åre bedöms över dagen i Östersund Röntgensköterskan Gunnel Lang, Åre, använder ännu vanlig filmteknik
fram till de färdiga bilderna, som i en filmscanner omvandlas i digital form. FOTO: HANS FÄLLMAN doktorn och datorn
