Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
–
Jag har idéer om nya projekt , men ska först diskutera igenom dem med personalen .Rent allmänt skulle jag gärna vilja börja utvärdera också omvårdnadsmetoder .Den sektorn börjar nu få en tillräckligt stark vetenskaplig grund för att det ska vara möjligt .Det säger Kjell Asplund , som från årsskiftet övertar ordförandeskapet för SBU , Statens beredning för medicinsk utvärdering , från en annan invärtesmedicinare , Lars Werkö .Asplund är professor vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå och ska i SBU arbeta som en traditionell styrelseordförande i samråd med styrelsen , den verkställande chefen Egon Jonsson , en expertgrupp och den medicinska experten , Mona Britton , som har anställts under hösten .- Räkna inte med några stora förändringar , säger han .SBU har redan ett mycket gott renommé som jag tänker bygga vidare på .Asplund vill däremot gärna öka genomslaget för SBUs rekommendationer , kanske genom att låna metoder från läkemedelsindustrin .Han har bl a sneglat på systemet med läkemedelskonsulenter
, men tillägger att vägen till en motsvarighet hos SBU är lång och osäker ; » det är ju en mycket dyrbar form för att få ut ett budskap » .- Vi måste nog i framtiden satsa på två typer av information , säger han , en för professionen och en för allmänheten .Det finns ett kraftigt och välmotiverat konsumentintresse i detta och jag tror på att göra informationen från SBU väldigt lättillgänglig .Osäkert genomslagI hur hög grad SBUs rekommendationer egentligen följs vet han inte .Han ger några exempel på rapporter som fått omedelbar och kraftig verkan : den allra första som publicerades medverkade mycket aktivt till att få bort slentrianmässig hjärt-lungröntgen från preoperativa utredningar .Starkt genomslag på riktlinjerna för behandling fick också en slaganfallsrapport 1992 .- Man kan emellertid misstänka att rekommendationerna inte alltid följs , säger han .Det finns ju rapporter som läggs fram och som man sedan aldrig hör talas om .Möjligen är det dock så att de får
genomslag i just den grupp som berörs .Aktuell nu är en rapport om överbehandling av lätt och måttligt förhöjt blodtryck hos medelålders personer .- Det ska bli intressant att se hur pass stort genomslag den får , säger Asplund .Här har vi ju en mäktig motkraft i läkemedelsindustrin .En annan uppgift blir att granska kostnadseffektiviteten i SBUs eget arbete .- Vi har i flera år legat i frontlinjen i Europa , men nu bygger flera länder upp motsvarande organisationer och det kan vara dags att se över möjligheterna till mer aktivt samarbete med t ex de skandinaviska länderna , Storbritannien , Holland samt Kanada , USA och Australien .SBUs verksamhet är naturligtvis ingen okänd mark för Asplund , som i flera år arbetat » på golvet » med olika projekt .Det är hittills tre : om slaganfall , om befolkningsinriktad prevention mot hjärt-kärlsjukdomar och om antioxidanters effekter .Den sistnämnda blir klar under nästa år .Försiktigt säger han att det goda teoretiska stödet för dessa medel inte
har visat sig lika starkt i den kliniska praktiken .- Jag blev överraskad av erbjudandet om att ta över SBU , säger Asplund , men det är en intressant och viktig arbetsuppgift .När det blir snålt med pengar i sjukvården är det förstås väsentligt att de verkligen används så klokt som möjligt .Dessutom gillar jag SBUs arbetssätt med en liten och platt organisation som lägger ut projekten på personer med verklig sakkunskap .Värdelösa åtgärder finnsFör att behålla det goda ryktet anser Asplund det viktigt att SBU håller sig strikt till utvärdering av medicinska metoder .Uppgiften är i första hand att sortera bland det som finns , främja det värdefulla och sortera bort det värdelösa .- Det förekommer värdelösa åtgärder i dagens sjukvård , det råder inget tvivel om det , säger han .Ett exempel är rutinmässiga ultraljudsundersökningar under normala graviditeter .De bara kostar och tillför ingenting .Men , betonar Asplund , det gäller också att lyfta fram det som är bra men kanske förbisett
och underutnyttjat .- När det gäller slaganfall , för att ta ett område som jag verkligen kan , finns det t ex ett massivt vetenskapligt stöd för särskilda och specialiserade slaganfallsenheter .Det har visat sig i hög grad kostnadseffektivt .Hur är det då rent allmänt med den vetenskapliga halten i sjukvårdsarbetet ?Asplund vill gärna angripa en myt , » närmast en vandringssägen » , som säger att bara 10-15 procent av vården egentligen skulle vara vetenskapligt dokumenterad .- Den siffran härstammar från ett kongressförhör i USA på 1970-talet och dyker upp överallt på konferenser , i artiklar etc .Jag tror emellertid att den är alldeles för låg .Närmare sanningen håller enligt Asplund en brittisk studie , publicerad i Lancet nyligen , som på ett välrenommerat universitetssjukhus fann att ungefär 50 procent av metoderna vilade på fullständig vetenskaplig dokumentation och 25-30 procent på en allmän konsensus som dock inte prövats i oantastliga studier , t ex insulinets effekter .Asplund
är född 1943 i Umeå , läste och disputerade i Uppsala och återkom till hemstaden 1976 .Han har forskat om flera invärtesmedicinska problem , först diabetes , senare endokrinologi , slaganfall och , numera huvudsakligen , hjärt-kärlsjukdomar .- Jag kommer att försöka behålla en del klinisk verksamhet , säger Kjell Asplund , vilket kan ha både för- och nackdelar .Jag hyser en grundmurad kärlek till sjukvården och det kan möjligen vara ett hinder för uppgiften att kritiskt granska dess metoder .Hans Fällman
