Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Tidig
exponering för komjölk och substanser i kosten som protein , kolhydrater och nitrosaminer kan öka risken för utvecklande av typ 1-diabetes .Barn med ett generellt högt energiintag förefaller ha en ökad risk .Mekanismerna för dessa möjliga samband kan vara både initierande och accelererande i patogenesen .Sedan 1980-talets mitt har ett stort antal vetenskapliga arbeten publicerats som visar på ett samband mellan spädbarnets uppfödningsmönster och risken att senare insjukna i typ 1-diabetes .Kortare amning och därmed tidigare introduktion av komjölksbaserade livsmedel har visat sig vara förenat med ökad risk [ 10 , 11 , 62 ] .En metaanalys av dessa studier [ 10 ] har visat på en riskökning , som i synnerhet gäller perioden upp till 4 månaders ålder , men det har även ifrågasatts om associationen man funnit kan bero på metodologiska svårigheter – i synnerhet olika nivåer av deltagande hos fall och referenter [ 64 ] .Misstanken att tidig introduktion av komjölksprotein är kausalt förbunden
med senare diabetesincidens stöds av studier på råtta , där tillägg till kosten i form av skummjölkspulver signifikant ökade risken för insjuknande [ 65 ] .I en finsk studie har man även visat att nyligen insjuknade diabetesbarn hade förhöjda nivåer av antikroppar mot bovint serumalbumin [ 66 ] , och det har föreslagits att antikroppar mot en aminosyresekvens i bovint serumalbumin kan korsreagera med betacellens membranprotein [ 67 ] .Detta har emellertid ifrågasatts , då sådana antikroppar också påvisats hos friska släktingar till typ 1-diabetiker liksom hos andra individer med autoimmun sjukdom [ 68 ] .Nitrosaminer och risk för diabetesPå möss och hamster har man kunnat påvisa en toxisk påverkan på de insulinproducerande betacellerna genom nitrosaminer [ 69 ] .Nitrosaminer finns bl a i rökta och grillade livsmedel .I en isländsk studie diskuterades en säsongvariation av insjuknande i typ 1-diabetes hos barn , och man ville göra gällande att detta kunde ha att göra med de gravida
mödrarnas konsumtion av rökt fårkött vid en viss festlighet [ 70 ] .I den svenska barndiabetesstudien under 1980-talet analyserades i en fall-referent-studie frekvenserna av livsmedelsintag ett år tillbaka i tiden hos nyinsjuknade diabetiker i jämförelse med friska kontroller .Ett mer frekvent intag av nitrosamininnehållande livsmedel var förbundet med högre risk för senare insjuknande [ 11 ] .Eftersom nitrosaminer ofta förekommer i proteinrika livsmedel justerades analysen för detta – med samma resultat .Ett liknande samband fanns även för intag av nitrit och nitrat i livsmedel , som delvis konverteras till nitrosaminer i magen .Tillväxt och risk för diabetesIncidensen av typ 1-diabetes är som högst under puberteten – under tillväxtspurten .Det kan därför vara befogat att undersöka om en snabb tillväxt i sig ökar risken för senare insjuknande i diabetes .Baserat på det svenska barndiabetesregistret genomfördes en fall-referent-studie där tidigare tillväxtdata hämtades ur journaler från
barnavårdscentralerna och skolhälsovården .Vi fann att längdtillväxten under ett till fem år före insjuknandet ( i synnerhet för pojkar ) var på en högre nivå än hos friska kontroller [ 12 ] .Denna observation har senare bekräftats av andra studier [ 71 ] .En snabb längdtillväxt kan således vara en riskfaktor för diabetes – eller vara en markör för någon annan fysiologisk mekanism som är förbunden både med tillväxt och med patogenesen för diabetes i barn- och ungdomsåren .Högt energiintag ger snabbare tillväxtI den tidigare nämnda fall-referentstudien av kost och diabetes var en hög frekvens av protein- och kolhydratintag förbundet med ökad risk för senare sjukdom [ 11 ] .I en aktuell studie [ opubl data ] där en kosthistorisk intervju genomfördes hos nyinsjuknade diabetiker och hos friska kontroller fanns samma samband även när vi jämförde mängden , och inte bara frekvensen av intaget .Generellt sågs ett högre intag av kalorier hos de senare diabetikerna , men inte i form av fett
utan endast vad gäller protein och kolhydrater .Detta högre intag skulle – dels direkt , dels indirekt via snabb tillväxt – kunna ge en högre betacellsbelastning , som kan öka uttrycket av autoantigener och ge en accelererad betacellsdestruktion .Men en reservation behövs ; det kan även vara uttryck för ett annat ätmönster året före den kliniska debuten av sjukdomen eller en systematisk felrapportering av kostintaget hos fall eller referenter .Lars-Åke Persson
