Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
En
rejäl satsning på en god palliativ vård i livets slutskede – så som även Prioriteringsutredningen har föreslagit – är mycket bättre än att läkare skall behöva ta till eutanasi .Vi kan inte på samma gång bota , lindra , trösta och döda !På fyra hela sidor i Läkartidningen 10/96 argumenterar Göran Hermerén , professor i etik vid ett av de gamla universiteten , för eutanasi !Hur skall vi andra vanliga kliniker , som har med döende patienter att göra dagligen , kunna kämpa mot professorer i etik och författare ( P C Jersild ) som , fast de inte arbetar med patienter , förfäktar sådana ståndpunkter .Vi lever just nu i en värld som ser livets avslutning som något negativt .När en människa inte längre är vacker , aktiv och strålande utan sjuk och passiv , så har vi en benägenhet att se denna person som en som inte har något värde .Ofta en värdefull tidTiden före döden ses som plågsam och onödig !Men vi som arbetar med döende patienter ser motsatsen .Vi ser att denna sista tid fortfarande har
ögonblick av liv och värdefulla samtal , även om den sjuka är förlamad , avmagrad eller på annat sätt fysiskt mycket illa däran .Samtalen med döende kan vara av mycket stort värde för de anhöriga .Det kan också finnas ett värde i beroendet , det att bli buren av andra – en hel dimension av mänskligt utbyte , som människor vid full hälsa inte upptäcker .Vem är det som lider ?Och lidandet då ?När den sjuka inte längre är vid medvetande eller helt beroende ?Skall man förkorta detta skeende ?Vem lider ?Är det omgivningen som ser på ?Den komatösa lider rimligen inte , om vi skall tro människor som vaknat igen .Om det handlar om ett fysiskt lidande , så kan de flesta enheter för palliativ medicin eller hospices lindra smärtor , andfåddhet och illamående , så att den döende får en lugn och fin död .De som lider är anhöriga eller personal , som har svårt för att se de döende förändras .Vid livets slut kan det även vara meningsfullt att sitta vid dödsbädden , t ex hos sin medvetslösa mor , och
för sitt inre gå igenom ett gemensamt liv .Man kan kanske tala till den sjuka , som ofta hör .Det kan i stor utsträckning handla om att få avsluta på ett bra sätt för anhöriga , just att få lugn och ro .Bättre i SverigeI Danmark har man , såsom Hermerén påpekar , haft en långdragen eutanasidebatt , men då skall man veta att utvecklingen av palliativ vård där inte har avancerat lika fort som i Sverige .De senaste två åren har det i Danmark öppnats fyra hospices , och den danska sjukvårdsministern har tagit principbeslut om att ytterligare palliativ vård skall utvecklas .I Sverige har vi sedan ca 15 år haft lasarettsanknuten hemsjukvård ( LAH ) i Motala , och de senaste tio åren har många sådana enheter skapats .Även en professur i palliativ medicin lär vara planerad .Prioriteringsutredningens rekommendation att palliativ vård ytterligare bör utvecklas , förefaller för mig som något otroligt viktigt .Visst kan vi hjälpaEutanasifrågan kommer upp ibland i samtal med svårt sjuka cancerpatienter
, men det handlar oftast om en uppgivenhet , en rädsla för att bli övergiven och en önskan att få veta hur lång tid man har kvar .Problem med anhöriga kan för tillfället vara svåra , och den sjuka orkar inte reda ut det ensam – det är sålunda en sorts bön om hjälp .Den hjälpen kan vi ge , huvudsakligen i hemmen för att hålla nere kostnaderna :Det behövs små behandlingsteam , som arbetar med döende cancer- , aids-och ALS-patienter .Även uremiker och patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom ( KOL ) kan tas om hand på detta vis .Den palliativa vården bedrivs i samarbete mellan sjukhus och primärvård .Det är oviktigt vilka läkare ( anestesiläkare , allmänläkare , geriatriker eller kirurger ) som tar initiativet till sådan vård , men de små teamen behövs för att behandla patienter i hemmet , i vårdboende eller serviceboende .Det kräver dock en hög kompetens hos primärvårdens läkare och distriktssköterskor .Svar på Hermeréns frågorProfessor Hermerén frågar :1 .Kan smärtlindring bli
effektiv ?Ja , om läkarna gör sig mödan att ta en bra smärtanamnes .2 .Kommer den palliativa vården att utvecklas ?Ja , om politiker och läkare hjälps åt med att omfördela resurser .Vissa områden , som egentligen inte har med sjukvård att göra , kunde man se över .Värdet av viss cytostatikabehandling i palliativt syfte borde också omvärderas .3 .Om eutanasi tillåts , kommer utvecklingen av palliativ vård att stanna av ?Svårt att säga , men risken finns .I Holland fanns ingen palliativ vård ( enligt WHOs definition ) när eutanasin legaliserades .Utvärderingen av de holländska läkarförbundens erfarenheter av eutanasi är beklämmande läsning .Palliativ vård behöver utvecklas i Holland – nu finns där ett hospice !4 .Finns risk för indikationsglidning ?Ja , det är självklart !I ett TV-program , där även P C Jersild deltog , fanns en 20-årig ung man med tetraplegi , som hade talhjälp .Patienten förklarade hur viktigt livet var för honom , och befarade att det finns en risk för att handikappade
kommer att utsättas för press på olika sätt , t ex ekonomiskt – i denna tid , där ekonomi tillåts bestämma så mycket .Ett högt prisEU-kommissionens program » Europa mot cancer » har utarbetat ett konsensusdokument om att utveckla allmänläkarnas roll när det gäller att bättre ta hand om patienterna i det palliativa skedet .Därför arbetar också vi i Lund/Helsingborg med att förbättra allmänläkarnas kunnande i palliativ medicin .Det är ett högt pris som de holländska läkare som bedriver eutanasi får betala .Vi kan rimligen inte samtidigt bota , lindra , trösta och döda .Det vore knappast möjligt för läkare att leva med utan att avskärma sig .·
