Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Läkemedlet
takrin ( i Sverige registrerat under namnet Cognex ) vid Alzheimers sjukdom belystes nyligen i Läkartidningen [ 1 ] .I vissa avseenden relaterades emellertid data på ett sådant sätt att både författaren själv och sannolikt den oinsatte läsaren lätt drar felaktiga slutsatser om preparatet .Redan nu har ett antal anhöriga och kolleger rådfrågat oss om behandlingen med takrin kan betraktas som i stort sett meningslös .Flera kolleger menar att det i så fall även är mindre angeläget att utreda patienter med misstänkt demenssjukdom , eftersom man kan ge omvårdnad och eventuell antidepressiv behandling oavsett vilken demensdiagnos som föreligger .Hur stor är effekten ?Anders Wallin refererar till den s k 30-veckorsstudien [ 2 ] och beskriver att endast 10 procent av patienterna förbättras av behandlingen .Den siffran är kopplad till studiedesignen där patienter som ej tolererade en given dos uteslöts ur studien .I praktiken sänker man istället dosen till föregående dosintervall .Beroende
på vilken analysmodell man betraktar hade takrin signifikant effekt i 12-42 procent av fallen i jäm-KORRESPONDENSförelse med 17-18 procent för placebo .Utifrån den enskilda patientens perspektiv , som kan nå en förbättring eller en stabilisering av tillståndet , är den sannolikheten för förbättring oftast tillräcklig för att man skall vilja pröva behandling .Man kan utgå ifrån att Läkemedelsverket gjort en liknande tolkning av tillgängliga data , eftersom preparatet registrerats i Sverige .Vid en litteraturgenomgång inför ett symposium på läkarstämman 1995 fann vi att takrinbehandling signifikant senarelägger tidpunkten ( 9-13 månader ) för institutionalisering [ 3 , 4 ] .Man kan anta , men inte veta , att detta faktum kan relateras till förbättrad livskvalitet för den enskilde .Det har också positiva kostnadseffekter för samhället , där kostnaden för läkemedlet och laboratoriekontroller i Sverige under ett år är mindre än 1/20 av » vinsten » om patienten kan vistas i hemmet istället
för på institution ( egen skattning ) .Slutsats ?Wallin drar slutsatsen att den kliniska nyttan inte överstiger den som kan fås av behandling med SSRI-preparat och god omvårdnad .SSRI-preparat och omvårdnad har var för sig viktiga positiva effekter i demensbehandling .Men slutsatsen i Wallins artikel grundar sig inte på de data som anges i artikeln och det lämnas inte heller några referenser så att påståendet kan värderas närmare .Slutsatsen av tillgängliga data kring takrin skall baseras just på dessa data och inte på spekulationer .Sammanfattningsvis talar ovan angivna data för att takrin har betydelsefulla effekter vid behandling av Alzheimers sjukdom .I väntan på framtida behandlingsmöjligheter är takrin ett behandlingsalternativ som varje person med Alzheimers sjukdom ( lätt till medelsvår grad ) i samråd med sin läkare bör få erbjudande om , till dess utvärderingsbara data visar att det finns bättre alternativ .Jan Marcusson professor geriatriska kliniken universitetssjukhuset
, LinköpingLitteratur1 .Wallin A. Takrin mot Alzheimer ?Läkartidningen , 1995 ;93 : 22-4 .2 .Summers WK , Majovski LV , Marsh GM , Tachiki K , Kling A. Oral tetrahydroaminoacridine in long-term treatment of senile dementia .N Engl J Med 1986 ;315 : 1241-5 .3 .Gracon SI , Myers SL , Smith F , Talwalker S. Long term tacrine treatment .J Neurology .In Press .4 .Gray AM .The economic impact of Alzheimer?s disease .Rev Contemp Pharmacother 1995 ;6 : 327-34 .
