Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
än
tre dagar [13]. Vid ett stabilt »klassiskt förmaksfladder», som dokumenterats vid flera tillfällen, finns det anledning att vid recidiv efter elkonvertering överväga kateterablation med radiofrekvent energi (RF-ablation) då denna takykardi i princip är botbar. Ingreppet eliminerar selektivt en del av återkopplingskretsen i höger förmak [14], vilket kan ske utan risk för att patienten blir beroende av hjärtstimulator. Flödesscheman för diagnostik av akuta takykardier Vi har valt en strategi som innebär att en rimlig diagnos skall ställas innan behandlingen initieras. Detta förutsätter att patienten är hemodynamiskt stabil och kan medverka till att en esofaguselektrod läggs ned. Varje akutmottagning bör ha utrustning för esofagusavledning, och all personal bör vara tränad att genomföra denna enkla undersökning. De scheman som presenteras här (Figur 7 och 8) bygger båda på esofagusavledning och adenosintest. Naturligtvis kan elkonvertering i de allra flesta fall tillgripas utan föregående diagnostik. Elkonverteringen utsätter emellertid onödigt många patienter för narkos och efterföljande övervakning. Oregelbundna breddökade takykardier, exempelvis grenblockerade takykardier och preexciterat förmaksflimmer samt vissa former av kammartakykardier (polymorfa kammartakykardier och »torsades de pointes»), behandlas inte i dessa scheman. Med hjälp av dessa två scheman kan de flesta akuta takykardier diagnostiseras, vilket vägleder behandlingen. Särskilt vid breddökade takykardier skall det dock understrykas att diagnostiken inte i alltför hög grad får fördröja behandlingen. Det är därför önskvärt att akutmottagningens personal regelbundet tränas i undersökning med esofagusavledning. Referenser 1. Gallagher JJ, Smith WM, Kasell J, Smith WM, Grant AO, Benson DW. Use of esophageal lead in the diagnosis of mechanisms of reciprocating supraventricular tachycardia. Pace 1980; 3: 44051. 2. Darpö B, Gottfridsson C, Sandstedt B, Edvardsson N. Transesofageal förmaksstimulering
– ny metod upptäcka paroxysmal supraventrikulär takykardi. Läkartidningen 1992; 89: 15716. 3. Camm J, Garrat CJ. Adenosine and supraventricular tachycardia. N Eng J Med 1991; 325: 16219. 4. Belhassen B, Viskin S. What is the drug of choice for the acute termination of supraventricular tachycardia. Pace 1993; 16: 173541. 5. Darpö B, Bergfeldt L, Englund A, Ågren PL, Åström H, Rosenqvist M. Temperaturstyrd radisfrekvensablation Ny säkrare behandling av hjärtklappningsbesvär. Läkartidningen 1995; 92: 47847. 6. Kay GN, Epstein AE, Dailey SM, Plumb VJ. Role of radiofrequency ablation in the management of supraventricular arrhythmias. J Cardiovasc Electrophysiol 1993; 4: 37189. 7. Haissaguerre M, Fischer B, Labbe T. Frequency of recurrent atrial fibrillation after catheter ablation of overt accessory pathways. Am J Cardiol 1991; 69: 4937. 8. Alpert JS, Petersen P, Godtfredsen J. Atrial fibrillation: natural history, complications, and management. Ann Rev
Med 1988; 39: 4152. 9. Griffith MJ, Garratt CJ, Mounsey P, Camm AJ. Ventricular tachycardia as default diagnosis in broad complex tachycardia. Lancet 1994; 343: 3868. 10. Gross JN, Song SL, Buckingham T, Furman S. Influence of clinical characteristics and shock occurrence on ICD patient outcome: a multicenter report. Pace 1991; 14: 18816. 11. Hornestam B, Carlsson T, Falk L, Held P, Karlsson BW, Lundström T et al. Effekten av intravenös digitalisering vid akut förmaksflimmer. Resultatet av DAAFstudien. Stockholm: Svenska Läkaresällskapets handlingar Hygiea 1995; 104: 144. 12. Capuccia A, Boriani G, Botto GL, Lenzi T, Rubino I, Falcone C et al. Conversion of re-centonset atrial fibrillation by a single oral loading dose of propafenone or flecainide. Am J Cardiol 1994; 74: 5035. 13. Seidl K, Hauer B, Schwick N, Hügl B, Polak S, Brachmann J et al. Does atrial flutter increase the risk for tromboembolic events? Acute conversion and long-term follow up in 101 consecutive
patients. Pace 1996; 19: 649. 14. Baker BM, Smith JM, Cain ME. Nonpharmacologic approaches to the treatment of atrial fibrillation and atrial flutter. J Cardiovasc Electrophysiol 1995; 6: 9728. Mjältbrand i Ryssland Reuter rapporterade 27 oktober att en 31-årig kvinna avlidit i mjältbrand (antrax) i en by 30 mil sydost om Moskva. Ytterligare 23 fall vårdades på sjukhus och 1 500 var under observation. Nio kor och en häst i området hade tidigare insjuknat i en oklar sjukdom, men innan analysen av djuren hunnit visa på mjältbrand hade kött från andra djur delats ut till jordbruksarbetarna. Redan i augusti rapporterade ryska smittskyddsinstitutet om tre humanfall av kutan antrax från Tjita-regionen, öster om Bajkalsjön. Enligt Tass har fem ryssar avlidit i mjältbrand de senaste två åren. Importerad dengue från Indien Denuge-utbrottet kring New Dehli har nu satt tydliga spår i Sverige. Under de senaste två veckorna har elva fall av dengue hos Indien-resenärer rapporterats hit.
Då diagnosen ställs serologiskt, och därför tar sin tid, representerar de fall som nu rapporteras patienter insjuknade från mitten av september till mitten av oktober. Vi vet således inte hur stor infektionsrisken är just nu, men det finns all anledning att vara fortsatt observant på oklar feber och influensaliknande symtom hos hemvändande från Indien. Det finns inget vaccin mot dengue, som är en myggöverförd viros (flavivi-rusgruppen, släkt med West Nile, japansk encefalit och gula febern). Skydd mot myggbett är den enda säkra profylaxen. Det är också viktigt att informera blivande resenärer om att fall rapporterats även från välmående villaområden inne i New Dehli. Övervakning av CreutzfeldtJacobs sjukdom (CJD) Efter nyår planerar Smittskyddsinstitutets epidemiologiska enhet att starta en prospektiv övervakning av CJD i Sverige. Enligt modell från andra EUländer kommer den att i stor usträckning baseras på aktiv medverkan från landets neurologer. Styrgruppen för projektet är väl
försedd med neurologisk och neuropatologisk kompetens. Vi återkommer med mera information. Epidemiologiska enheten Smittskyddsinstitutet 4164 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 46 ? 1996 SMITTNYTT
