Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Snabb
bättring utan antibiotikumFörfattareBENGT CURMANöverläkare , gastrosektionen , medicinska klinikenLENNART PERSSONavdelningsläkare , infektionskliniken ; båda vid Regionsjukhuset , Örebro .Figur 1-4 visar den koloskopiska bilden i vänstercolon .1 .Colon descendens .2 .Övergången mellan colon descendens och sigmoideum .3 .Colon sigmoideum .4 .Övergången mellan colon sigmoideum och rectum .Den mediala uppmärksamheten har på sistone varit stor kring infektioner med enterohemorragisk E coli ( EHEC ) .Vi rapporterar här om en patient med en intensiv hemorragisk diarré där en uttalad pseudomembranös kolit , sekundär till EHEC-infektion , påvisades .Patienten är en tidigare frisk 23-årig manlig studerande som efter en Åboresa hastigt insjuknade på morgonen fyra dagar efter hemkomsten med feber , yrsel , illamående och kräkning .Under dagen tillstötte buksmärtor och diarréer , omkring en gång i timmen .På natten noterade han att diarréerna började bli blodiga – de kom då med en halvtimmes
intervall .Han sökte på akutmottagningen dagen efter insjuknandet .Då var han feberfri , cirkulatoriskt stabil , mjuk i buken men öm till höger nedom naveln .Rektoskopi var normal .Han lades in på infektionskliniken på misstanke om campylobakterinfektion .Första vårddygnet hade patienten mer än 40 blodiga diarréer , vilka efter drygt tre dygn avtog i frekvens och blev mer slemtillblandade utan blod .Hans temperatur var som högst 38,4 grader på tredje vårddygnet .CRP steg till 72 och LPK till 19,2´109/l .Elektrolyterna var normala .Två fecesodlingar var negativa för Yersinia , Shigella , Campylobacter och Salmonella .Dock kunde man påvisa gener för EHEC ( verotoxin 2 och A/E ) med PCR-teknik .Ny rektoskopi utfördes tredje vårddygnet .Distalt i rektum var slemhinnan blek men från ca 12-centimetersnivån sågs en tilltagande svullnad och rodnad .Dagen därpå gjordes en ileokoloskopi ( Figur 1-4 ) .Ileumslemhinnan var normal .I högercolon sågs ett fläckvist ödem med lätt rodnad .Förändringarna
tilltog i distal riktning så att colon descendens uppvisade ett utbrett ödem utan någon normal slemhinna .På övergången till colon sigmoideum sågs snabbt tilltagande gråvita beläggningar som efter bara några centimeter blev helt konfluerande och circumferenta .Hela colon sigmoideum uppvisade denna bild .Högst upp i rectum avtog såväl slemhinnebeläggningarna som ödem och rodnad så att sista decimetern av rectum var normal .Biopsier från förändringarna i colon sigmoideum visade pseudomembranös kolit .Tillståndet förbättrades snabbt utan antibiotikabehandling , och patienten kunde hemskrivas efter sex dygn .Hans laboratorievärden var då normala och han kände sig helt återställd .DiskussionFallet illustrerar den kliniska bilden vid EHEC-infektion .Enligt en aktuell och fyllig översiktsartikel [ 1 ] är den hemorragiska koliten vanligast .Efter en inkubationstid på cirka fyra dagar söker patienten ( ofta barn under fem år eller äldre människor ) för ett par dygns anamnes på diarré , i regel
blodig .Andra symtom är krampartade buksmärtor , smärtor i höger fossa , illamående och kräkning .Vid undersökning är status ofta normalt , en viss ömhet och uppspändhet i buken kan förekomma .Mild feber förekommer i upp till hälften av fallen .Bortsett från en leukocytos med vänsterförskjuten bild är rutinmässiga laboratorieprov väsentligen normala .Dia-gnosen fastställs genom påvisande av E coli O157:H7 eller verotoxin i feces .Inflammationen i tjocktarmen är oftast mest uttalad i högercolon , såväl röntgenologiskt som koloskopiskt .Vid rektoskopi ses ofta en normal eller måttligt hyperemisk slemhinna .Högre upp i colon ses ödem , rodnad och fläckvisa ulcerationer .Mindre vanligt är blödningar och nekroser .Såväl makro- som mikroskopiskt anses bilden likna ischemisk kolit och/eller Clostridium difficile-inducerad enterokolit , inkluderande pseudomembranös kolit .Veckolång diarréDiarrén varar en vecka eller något längre .Den mer komplicerade bilden med hemolytiskt uremiskt syndrom (
HUS – mikroangiopatisk hemolytisk anemi , trombocytopeni och njursvikt ) eller trombotisk trombocytopen purpura , TTP , brukar uppträda abrupt fem till tio dagar efter diarrédebuten .Det är dock färre än tio procent av patienterna med EHEC-utlöst diarré som drabbas av HUS eller TTP .Riskfaktorer för dessa komplikationer är leukocytos , hög feber initialt och mycket låg eller mycket hög ålder .TTP , som anses vara en allvarligare form av HUS , inkluderande feber och neurologiska symtom , drabbar dock enbart vuxna .Vår patient , som klarat sig från HUS och TTP , är inte typisk vad beträffar ålder och lokalisation av koliten , men representerar i övrigt väl den tidiga bilden vid en svår EHEC-infektion .Litteratur1 .Su C , Brandt LJ .Escherichia coli O157:H7 infection in humans .Ann Intern Med 1995 ;123 : 698-714 .
