Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Den
palliativa vården har utvecklats positivt , men det finns mer att göra för att bereda människor en värdig död .Det anser Statens medicinsketiska råd och föreslår att regeringen tillsätter en utredning om människovärde , livskvalitet och självbestämmande i livets slutskede .Rådet framhåller i sin skrivelse till Socialdepartementet att en utredning bör fokuseras på de etiska frågeställningarna .Rådet betonar vikten av att dessa baseras på ett relevant faktaunderlag och att det finns behov av att kartlägga innehållet i vården vid livets slut .Att respektera människovärdet , skriver rådet , kan innebära att man respekterar en människas rätt till liv men det kan också innebära att man respekterar en människas rätt till sin död .Både rätten till liv och rätten till död ska förverkligas inom ramen för en människovärdig tillvaro .Motiven för vården i livets slutskede handlar ytterst om att respektera människovärdet och att i möjligaste mån bevara en god livskvalitet för svårt sjuka patienter
.De medicinska insatserna inte bör vara ett mål i sig utan ett av medlen för att tillfredsställa de behov som patienten har .Det är patienten själv som så långt det är möjligt har rätt att avgöra sitt eget livs kvalitet .Dagens sjukvårdslagstiftning poängterar starkt patientens rätt att bestämma .Men många människor i livets slutskede har en försvagad autonomi och andra kan inte alls utöva sitt självbestämmande .Rådet anser att även dessa människors situation och möjligheter att påverka sin vård behöver uppmärksammas .Meningslös vårdI skrivelsen framhåller rådet att patienter , anhöriga eller vårdpersonal ibland kan tvingas ställa sig frågan om livskvaliteten är så dålig att fortsatt , livsuppehållande behandling ter sig meningslös .Ibland kan livskvaliteten upplevas som så dålig att patienten önskar få hjälp att dö .Den medicinska utvecklingen har höjt livskvaliteten för många människor samtidigt som en minoritet riskerar att på ett meningslöst sätt hållas vid liv av den medicinska
tekniken .En begränsning av åtgärderna kan vara i de döende patienternas intresse .Rådet anser därför att en fördjupade belysning av mängden undersökningar och behandlingar som genomförs under livets slutfas behöver göras .Risken för utdragen överbehandling har gjort att många människor skrivit s k livstestamente för att få inflytande över sitt eget döende , men det råder oklarhet vilken status de har .Passiv eutanasi är tillåtet i Sverige däremot är det förbjudet med aktiv eutanasi som t ex att ge dödande preparat med avsikt att livet ska förkortas .Men gränsen mellan passiv och aktiv eutanasi är oklar och skulle behöva utredas .De etiska frågeställningar som uppkommer i samband med frågor om människorvärde , livskvalitet och självbestämmande har inte alltid några definitiva svar .I Prioritetingsutredningen poängteras vikten av god vård i livets slutskede .För detta behövs en aktualiserad genomgång av de etiska frågeställningarna , anser Statens medicinsk-etiska råd .Kristina Johnson
