Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
3004
LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 36 ? 1996 Det nya landstinget ska bildas av nuvarande Malmö kommun, Malmöhus läns landsting och Kristianstads landsting. De omsätter tillsammans ca 15 miljarder kr per år, har ca 30 000 anställda och 10 sjukhus: universitetssjukhusen i Lund och Malmö, länssjukhusen i Kristianstad och Helsingborg samt länsdelssjukhusen i Landskrona, Hässleholm, Simrishamn, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. Troligen kommer inget av Skånesjukhusen att läggas ner. I stället tänker man para ihop dem för att nå samordningsvinster. Beslut är redan fattat om kopplingen Ystad-Simrishamn. De andra paren blir Helsingborg-Ängelholm, Lund-Landskrona, Hässleholm- Kristianstad och Malmö-Trelleborg. Det första steget togs vid senaste årsskiftet med en ATM-förbindelse på 10 megabit/s (se faktarutan) mellan Ystad och Simrishamn. Gemensam patientinformation – För att två sjukhus ska kunna fungera som en enhet, bl a med jourläkarna på ett ställe, måste de kunna dela sin patientinformation,
säger Holger Pettersson. Det kräver i det här fallet ett flöde av bilder och patientdata under Österlens åkrar. Spindel i det framtida nätet blir röntgenkliniken vid Universitetssjukhuset i Lund, som direkt eller indirekt kommer att kopplas till alla bilddiagnostikenheter i Skåne och flera i Södra sjukvårdsregionen. Detta kommer också att gälla för ett diagnostiskt centrum vid Universitetssjukhuset i Malmö – som kommer Stort och litet landsting med samma mål: Datorer tar hand om röntgenbilderna En av Sveriges största sjukvårdshuvudmän, det blivande Skånelandstinget, och en av de minsta, Jämtlands läns landsting, datoriserar inom kort sina röntgenkliniker. Utgångspunkter och förutsättningar är olika, men målet detsamma: att ersätta filmer och ljusskåp med hårddiskar och bildskärmar. Datorer är långt ifrån främmande för modern bilddiagnostik. Ända sedan ?EMI-scannern? på 1970-talet, dvs den första datortomografen, har datorkraft legat bakom den snabba utvecklingen av röntgenklinikernas
diagnostikverktyg. Nu kommer datorerna in också när det gäller att hantera, överföra och arkivera bilderna. Vi inleder i detta nummer med att redovisa erfarenheter från Skåne, för att i ett kommande nummer ta upp datoriseringen av röntgenverksamheten i Jämtland. Inlägg i denna serie har tidigare publicerats i Läkartidningen 18/96, 24/96, 26-27/96 och 30-31/96. Skåne ska heldatoriseras till år 2000 Bildflöde under åkrarna på Österlen början till samordning av tio sjukhus I Sveriges sydligaste hörn sammanfaller ett tekniskt genombrott med en organisatorisk revolution. Inför 1999, när tre sjukvårdshuvudmän förs samman i det nya Skånelandstinget med totalt ca 1,2 miljoner invånare, är en mängd projekt igång. Ett är att datorisera bilddiagnostiken vid alla de tio sjukhusen. – På ett sätt, säger Holger Pettersson, professor i Lund och landstingsöverläkare i bilddiagnostik i det nya landstinget, kan man väl säga att det här är framtidens radiologi, men det är viktigt att komma
ihåg att det bara handlar om hur vi hanterar bilderna. I det stora hela sysslar vi ändå med samma sjukdomar och patienter. REPORTAGE . HANS FÄLLMAN frilansjournalist, Umeå. doktorn och datorn Doktorn och datorni drift 1998-99. Fram till år 2000 färdigställs sedan ett totaldigitaliserat system för hela Skåne. Idag har Lund och Landskrona en förbindelse (det s k MLL-net) på 2 megabit/ s (se faktaruta) för jourverksamhet och en ISDN-förbindelse med samma kapacitet för kardiologi. »Okända konsekvenser» – Det här blir en av de största förändringar som någonsin genomförts i civil sjukvård, och det internationella intresset är stort, säger Pettersson. Det kommer naturligtvis att leda till revirstrider, till kraftigt ändrade arbetsförhållanden och kanske arbetsbrist för vissa personalgrupper – men riktigt hur mycket och var vet vi faktiskt inte ännu. Han är ordförande i »Ledningsgruppen för bilddiagnostik i Skåne». Den har ytterligare sex medlemmar: En chefsöverläkare och en fysiker från
vart och ett av de tre inblandade landstingen. Gruppen ska standardisera kommunikationssystemet, välja utrustning samt vara rådgivande organ inför större investeringar (3 miljoner kr eller mer) eller organisationsförändringar under övergångstiden. Medel finns inom Malmöhuslandstinget, det handlar totalt om ca 100 miljoner kr på 3-4 år. – Vi räknar med att den investeringen ska betala sig på 4-5 år i lägre kostnader för film och arkivhantering, säger Pettersson. När det gäller ekonomin i stort finns det däremot väldigt få studier att luta sig emot. Man vet ganska väl vad som händer på avdelningen, men vilka är följderna för sjukhuset, landstinget och samhällsekonomin? Ändrat arbetsinnehåll En av totalt sex projektgrupper ska specialstudera ekonomin, en annan – ledd av läkaren och sjukvårdsekonomen Johan Calltorp – har i uppdrag att följa effekterna på vårdens strukturer och sociologi. Det arbetet har inte mer än börjat. – Det är självklart att en digitaliserad röntgenavdelning medför ett ändrat arbetsinnehåll, säger Pettersson. Sannolikt blir sköterskorna mer framtagare och redigerare av bilderna. Röntgenläkarna ställs å sin sida inför ökade krav på snabb expediering av remisser, kanske får de börja arbeta mer ute på avdelningarna. – Jourverksamheten kan koncentreras och läkararbetet kommer att utföras framför bildskärm i stället för vid ljusskåp. Den skillnaden har dock inte visat sig vara så stor i praktiken. Inlärningsprocessen är kort och även de äldre lär sig snabbt. En mycket konkret följd av att filmhanteringen helt avskaffas är att den personal som idag arbetar med den måste omplaceras eller sluta. Äldre bilder sparas inte Bara i Lund tas idag ca 2-3 miljoner diagnostiska bilder per år, varav ungefär hälften används vid läkarbedömningar. Utrymmeskravet för dessa bilder i digital form, à 0,5-20 MB vardera, är ca 5 terabyte per år. Det finns inga planer på att digitalisera det befintliga arkivet med hjälp av bildläsare. Enligt Pettersson skulle det
inte vara värt kostnaderna. Juridiskt sett ska röntgenbilderna lagras i sju år, men efter bara ett halvår efterfrågas i praktiken inte mer än 5-6 procent av dem. Under en övergångstid blir det därför både ett digitalt arkiv och ett filmarkiv. – Det finns inget skäl för att sakna filmhanteringen när den försvinner, säger Pettersson. Man får bara konstatera att de digitala systemen kan ta fram mer information ur bilderna än vad som är möjligt på film. I befintliga kablar Till skillnad från det jämtländska Jamtnet, som är speciellt inrättat för myndigheter och företag i regionen, använder radiologerna i Skåne befintliga kablar med flera olika ägare: Telia, Celsius/ Enator m fl. Det har förekommit stopp i överföringen, även ganska långvariga stillestånd, och man har då haft problem med att leverantörer kunnat skylla på varandra. Det försöker man nu lösa genom att sätta en ansvarig person för hela förbindelsekedjan. – Sjukvård ställer ju höga krav på driftsäkerheten, säger Pettersson,
mycket högre än IT-branschen är van vid. Men den som inte klarar mer än 99 procents »uptime» (driftsäkerhet) och högst 60 minuters stopp ska överhuvudtaget inte ge sig in i det här . . . Kronans kryptering Sekretess och säkerhet är förstås en viktig del av planeringen. Vid överföringarna Ystad-Simrishamn används en inhyrd variant av arméns krypteringssystem för att skydda informationen. – På det här området ligger tekniken långt före juridiken, säger Holger PetLÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 36 ? 1996 3005 – Det här blir en av de största förändringar som någonsin genomförts i civil sjukvård, och det internationella intresset är stort, säger Holger Pettersson, professor i Lund. FOTO: HANS FÄLLMANtersson. Å andra sidan får vi inte glömma att patientsekretessen inte heller idag är hundraprocentig. Man gör sig med rätta stora bekymmer över de mängder av bildinformation som nu ska skickas på telenätet, men glömmer att liknande information dagligen går fullt avlyssningsbart som telefonkonsultationer
i precis samma kablar. Och när det gäller faxöverföring har vi bara mycket knapphändiga och ofullständiga regler. Det stora och särpräglade sekretessproblemet i ett digitalt system är risken för att någon kan komma över all information på en gång. – Vi måste också kunna gardera oss mot risken för att hackare och andra kan ändra informationen – bara att byta hö-geroch vänstermarkeringarna på en röntgenbild kan betyda en katastrof. Mer samordning väntar . . . På det vårdadministrativa planet ska två system byggas samman: PACS (Picture Archive Communication System) – som hanterar bildinformationen – och RIS (Radiology Information System) – som hanterar den skrivna informationen om röntgenpatienterna. När detta är klart återstår att föra in det hela i storlandstingets blivande HIS (Hospital Information System), som innehåller både journaler (vårddokumentation) och patientadministration. Det senare är dock en mer övergripande uppgift som hanteras av andra projektgrupper
i det blivande landstinget. · 3006 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 36 ? 1996 Datorn är byggd för att hantera digital information, dvs ytterst en ström med ettor och nollor. En röntgenbild beskrivs på det sättet i ett antal punkter, ju fler per ytenhet desto bättre kvalitet och desto högre utrymmeskrav. Den minsta enheten i sammanhanget, en etta eller en nolla, kallas bit. En kombination av åtta bitar, som bl a används för att koda en bokstav, kallas byte. En kilobit kan till vardags sägas vara 1 000 bitar och en megabit en miljon bitar. På samma sätt är en megabyte (MB) ca en miljon byte och en terabyte ca 1 000 miljarder (10 12 ). Mer exakt uttryckt – eftersom datorn använder det binära talsystemet – betyder »kilo-» i det här sammanhanget 1 024 (2 10 ), »mega-» 1 048 576 (2 20 ) och »tera-» 1 099 511 627 776 (2 40 ). Överföringshastigheter anges i antal bitar per sekund. Med modem kan man nå ca 29 kbit per sekund. En normal hastighet med ISDN är 256 kbit/s och med ATM 2 Mbit/s
och högre (mer om teknikerna nedan). Lagringsutrymme anges i bytes. En ordinär röntgenbild tar 4-8 MB medan en väl upplöst lungöversikt kan kräva upp till 20 MB. ECT klarar sig på ca 0,5 MB per bild. En röntgenbild på 6 MB innehåller i runda tal 48 miljoner bitar. Med modemhastigheten 29 kbit/s överförs den på ca 28 minuter, med ISDN 256 kbit/s på ca 3 minuter och med ATM 2 Mbit/s på ca 24 sekunder. Överföringsteknik Ett modem (ordet är bildat av modulation- demodulation) omvandlar datorns digitala signaler till och från de analoga som används vid telefonering. Den tekniken är fortfarande vanligast bland privatanvändare, främst av ekonomiska skäl. Eftersom telenätet numera är nästan helt digitalt minskar emellertid modemen i betydelse. En standard för digital anslutning till det ordinarie, digitala telefonnätet är ISDN (Integrated Services Digital Network). Till skillnad mot en vanlig telefonlinje är en ISDN-anslutning uppbyggd av flera trafikkanaler (för ljud, bild, text eller
data), som var och en har kapaciteten 64 kbit/s. Dessutom finns en separat kanal för signalering (uppkoppling, nedkoppling etc). Trafikkanalerna kan användas helt oberoende av varandra och till olika motparter, det kan t ex pågå ett vanligt telefonsamtal i en kanal och fax- eller datatrafik i en annan. Vid bildöverföring används emellertid i regel flera kanaler och deras sammanlagda kapacitet: två kanaler ger 128 kbit/s, fyra tillåter 256 kbit/s etc. För ännu högre kapacitetskrav används ATM (Asynchronous Transfer Mode), som är en internationell standard för att koppla samman datornätverk för s k bredbandskommunikation. Överföringshastigheterna ligger på 25 Mbit/s och högre. FAKTARUTA Fem minuter om bilder och teleöverföring… Synpunkter, tips etc kring artikelserien kan sändas på e-post till: hans.fellman@mailbox.calypso.net. eller via vanlig »p-post» till Läkartidningen, Box 5603, 114 86 Stockholm. Märk kuvertet »Doktorn och datorn». LITTERÄRA LÄKARE En bok om FRANÇOIS RABELAIS
TOBIAS SMOLLETT JEAN PAUL MARAT EMIL AARESTRUP ARTHUR CONAN DOYLE ANTON TJECHOV WILLIAM SOMERSET MAUGHAM ALFRED DÖBLIN GOTTFRIED BENN MICHAIL BULGAKOV LOUIS-FERDINAND CÉLINE WALKER PERCY GERHARD VESCOVI RICHARD SELZER NAWAL EL SAADAWI OLIVER SACKS CLAES ANDERSSON PAAL-HELGE HAUGEN EVA STRÖM LARS-ERIK BÖTTIGER har under många år intresserat sig för läkare vars litterära insatser gjort dem kända i vida kretsar. Ett resultat av detta är de uppskattade författarporträtt han skrivit i Läkartidningen och som nu – inklusive en utförlig översikt över den svenska läkarparnassen – finns samlade i en rikt illustrerad bok på 176 sidor. Han vill med den visa att det i alla tider funnits läkare som sett helheten – och haft förmåga att uttrycka den i ord. LITTERÄRA LÄKARE kostar 160 kronor och kan beställas med kupongen nedan. _______________ _ Beställer härmed ………. ex Litterära Läkare ………………………………………. Namn ……………………………………….
Adress ………………………………………. Postnummer/Postadress Insändes till Läkartidningen, Box 5603,114 86 Stockholm Märk gärna kuvertet ?Litterära Läkare? Beställning per fax: 08-20 76 19 doktorn och datorn
