Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Vid
beräkning av vårdtyngdspoäng för primärvården har man tidigare utgått från sociodemografiska variabler som ålder , inkomst , civilstånd samt » född i utlandet » .I denna studie har vi funnit att variabeln » tolkberoende » signifikant ökar vårdtyngden avseende antal symtom som föranleder läkarkonsultation , tid för konsultation och efterarbete samt även kostnader för utredning och antal specialistremisser och sannolikt bör ersätta » utlandsfödd » som indikator .I flera studier har etnicitet visat sig vara en faktor av betydelse för ohälsa och vårdutnyttjande [ 1-5 ] .Sundqvist [ 1 , 2 ] har visat att etnicitet utgör en riskfaktor som påverkar hälsan oberoende av social klass , sociala faktorer och livsstil .Andrén och Rosenqvist [ 3 ] har rapporterat stark korrelation mellan individer som bor i bostadsområden med hög utflyttning , hög arbetslöshet och hög andel invandrare och ökat vårdutnyttjande vid akutmottagning .Sjuklighet och vårdtyngd ojämnt fördeladeUtgångspunkten för beräkning
av per capita-ersättning för husläkare bör vara så utformad att ingen husläkare av ekonomiska skäl skall vara motiverad att undvika vårdtunga patienter .Eftersom sjuklighet och vårdtyngd är så ojämnt fördelade till följd av olikheter i demografisk och socialmedicinsk sammansättning av befolkningen inom olika bostadsområden , har olika beräkningsgrunder för vårdtyngdspoäng lanserats .Beräkningarna har grundats på demografiska och socialmedicinska faktorer .F Diderichsen [ pers medd 1992 ] har i en analys av områden med hög andel boende med förtidspension eller långa sjukfall visat att tre sociodemografiska variabler förklarar en stor del av sjukförsäkringsvariabeln .De tre variabler som använts är 1 .andelen med årsin-FörfattareANN-CATHRINE CARLANDER distriktssköterska/chefssjuksköterska , Skarpnäcks vårdcentral , StockholmCHRISTINA LINDHOLMleg sjuksköterska , med dr , vårdutvecklingschef , Akademiska sjukhuset , Uppsala .komst under 200 000 , 2 .andelen ogifta eller skilda ( 45-64 år
) , samt 3 .andelen utlandsfödda .I vår verksamhet med närhet till flyktingbostäder har vi funnit att beroendet av tolk sannolikt påverkar vårdtyngden i högre grad än » född i utlandet » .Skarpnäck är ett bostadsområde beläget i söderförort till Stockholm .Skarpnäcksfältet har 8 600 invånare .600 av dessa är över 65 år .2 500 invånare har utländsk bakgrund .Ca 40 olika språk förekommer inom området .Inom området finns Skarpnäcksgården med plats för 250 flyktingar .De boende kommer företrädesvis från Bosnien , Somalia , Iran och Irak .I området finns också många flyktingar/invandrare som nu bor i egna lägenheter .På Skarpnäcks vårdcentral arbetar fyra husläkare och åtta distriktssköterskor .Sex av distriktssköterskorna har även barnavårdscentral .Vårdsökande med tolkbehov har stadigt ökat .Tidsåtgången för varje besök samt för för- respektive efterarbete upplevs som stor .För att skapa underlag för att även i framtiden kunna bibehålla optimalt omhändertagande av tolkberoende vårdsökande
har vi genomfört en tidsstudie med syfte att jämföra tidsåtgång , primär respektive sekundär anledning till läkarbesök , antalet patienter som remitteras till annan läkare samt kostnader för utredning av patienter inom två patientgrupper – » tolkberoende » respektive » icke tolkberoende » .METODStudien föregicks av en tidsstudie omfattande 20 konsekutiva utlandsfödda , icke tolkberoende patienter som sökte vård vid Skarpnäcks vårdcentral .Medeltiden per konsultation var 24,1 min ( = 15-35 min )I vår huvudstudie inkluderades 200 konsekutiva patienter , 100 tolkberoende och 100 icke tolkberoende mellan 30 och 70 år som sökte vård på Skarpnäcks vårdcentral under febuari-maj 1995 .De som uteblev från konsultation på grund av att tolk och/eller patient inte infann sig exkluderades .Endast tidsbeställda konsultationer ingick i studien .Studien föregicks av en pilotstudie som genomfördes under två månader ( december 1994-januari 1995 ) .Under denna tid besöktes vårdcentralen av 50 tolkberoende
patienter .Vid denna förstudie testades protokoll och metod .De tolkar som anlitades i studien var samtliga auktoriserade och användes regelbundet av vårdcentralen .Studien genomfördes med hjälp av fyra husläkare och tre undersköterskor .Ett frågeformulär omfattande tidsåtgång för tolkbeställning och läkarkonsultation , primär och sekundär anledning till besöket , tid för efterarbete , kostnad för laboratorieprov och andra undersökningar , ifylldes för varje patient .Databearbetning av resultaten skedde med hjälp av EPI Info och SPSS .Tabell I. Symtom som leder till konsultation ; primära samt sekundära symtom , tolkberoende respektive icke tolkberoende patienter .Tabell II .Tidsåtgång ( minuter ) .Jämförelse av medelvärden för olika moment .Tolkberoende respektive icke tolkberoende patienter .Tabell III .Kostnader ( SEK ) för utredning .Tolkberoende respektive icke tolkberoende patienter ( t = 2,41 , P < 0,05 ) .RESULTATResultaten beräknades på besöksdata från 100 tolkberoende respektive
100 icke tolkberoende vårdsökande .Medelåldern i båda grupperna var 48 år .Av de 80 männen var 44 tolkberoende och av de 120 kvinnorna 56 .Tolkberoende patienter från följande länder ingick i studien : Bosnien ( 30 ) , Turkiet ( 28 ) , Irak ( 19 ) , Iran ( 9 ) , Chile [ 4 ) , Libanon ( 3 ) , Eritrea ( 2 ) , Finland [ 2 ) , Afganistan ( 1 ) , Polen ( 1 ) , Ryssland [ 1 ) .I kontrollgruppen med icke tolkberoende patienter ingick 25 utlandsfödda patienter från följande länder : Finland [ 6 ) , Spanien ( 4 ) , Italien ( 3 ) , Polen ( 2 ) , Tyskland ( 2 ) , Chile ( 2 ) , Rumänien ( 2 ) , Irak ( 1 ) .Anledning till läkarbesöketPrimär och sekundär anledning till konsultationen för tolkberoende respektive icke tolkberoende redovisas i Tabell I.I den tolkberoende gruppen var det dubbelt så vanligt med symtom för vilka man sökte i andra hand , och kategorin » diffusa besvär » var där signifikant vanligare än hos icke tolkberoende ( P < 0,01 ) .Om primära och sekundära symtom summeras visar
den tolkberoende gruppen signifikant fler besvär från hjärta och mage ( P < 0,05 ) , medan symtomfördelningen i övrigt var ganska likartad .Under rubriken » Övrigt » finns ett antal enskilda problem , exempelvis vax i örat , fibromyalgi , besvär med amputerat ben , pensionsutredning , Königs operation , förfrysta tår , » utslag » på tunga , hyperlipidemi .Tidsåtgång för läkarbesöketUtlandsfödda , icke tolkberoende patienter ( n = 20 ) visade sig i förstudien behöva en genomsnittlig tid på 24,1 min per konsultation .Som visas i Tabell II var medelvärdet för de 100 icke tolkberoende patienterna i vår huvudstudie 28,35 minuter ( 5-71 min ) och medelvärdet för de tolkberoende patienterna 61,21 min ( 16-160 min ) .Skillnaden är statistiskt signifikant ( P < 0,001 ) .Statistiskt signifikant skillnad finns också i de enskilda delarna av läkarbesöket ; konsultation och efterarbete .Konsultationstiden överskred 30 min för 25 av de icke tolkberoende och för 94 av de tolkberoende patienterna (
P < 0,001 ) .När tidsåtgång för läkarbesöket jämförs inom varje symtomgrupp för sig återkommer samma skillnader som i totalgruppen , dvs signifikant skillnad i kategorierna » övrigt » , hjärtbesvär , hypertoni , smärta/värk och uppföljning/kontroll .Skillnad i samma riktning , men ej statistiskt säkerställd , föreligger i kategorierna diabetes , flera problem , magbesvär och ryggsmärtor .Fler undersökningar för tolkberoendeKostnaderna för fortsatt utredning i respektive grupp redovisas i Tabell III .Antalet kompletterande blodlaborationer/övriga undersökningar var större för tolkberoende än för icke tolkberoende : 53 mot 36 ( P < 0,05 ) .Kostnadsmedelvärdet för de olika undersökningarna var högre för de tolkberoende oavsett vad undersökningen innebar och totalkostnaden var signifikant högre än för de icke tolkberoende patienterna ( P < 0,05 ) .Att detta sammantaget gav en tydlig skillnad mellan grupperna avseende totala utredningskostnader framgår av tabellen .Skillnaden i könsfördelning
mellan tolkberoende/icke tolkberoende uppvisar viss skevhet med något fler kvinnor i gruppen tolkberoende .Denna skillnad är icke statistiskt säkerställd ( P=0,24 ) , c2= 1,33 .Specialistremiss .Fyrtio tolkberoende och tolv icke tolkberoende patienter remitterades till annan specialist för vidare utredning c2=18 , 94 ( P < 0,001 ) .DISKUSSIONVårdcentraler/husläkare i invandrar- och flyktingtäta områden kan uppleva ekonomiska svårigheter att ge ett fullgott omhändertagande av tolkberoende patienter på grund av det nuvarande systemet för beräkning av vårdtyngd .Tidspressen vid omhändertagandet upplevs också som betungande .Många flyktingar/invandrare har i sitt hemland haft svåra fysiska och psykiska påfrestningar som möjligen kan förklara en del av den » diffusa värk » som patienterna söker för .Dessa diffusa besvär förekommer både som primär och sekundär anledning till läkarbesök .Antalet symtom för vilka man sökte i andra hand var signifikant högre i gruppen tolkberoende jämfört med
icke tolkberoende .Utredning av dessa besvär tog lång tid och inkluderade kostnader för en rad laboratorieprov och undersökningar .Specialistremiss för vidare utredning var nästan fyra gånger vanligare i gruppen tolkberoende än i gruppen icke tolkberoende patienter .Möjligen kan detta förklaras av anamnestiska problem på grund av tolkkommunikationen .Man kan inte heller utesluta möjligheten att patienten » passar på » att fråga om egna och familjemedlemmars symtom när han/hon väl får tillgång till tolk .Resultaten av denna studie visar att tolkberoende patienter är avsevärt mer resurskrävande än icke tolkberoende både avseende konsultationstid och kostnader för utredning .Om ålders- och könsskillnader i materialet elimineras ( varians- och partialkorrelationsanalys ) förstärks snarast skillnaderna mellan gruppen tolkberoende respektive icke tolkberoende .Vi föreslår därför att den modell för beräkning av vårdtyngd i primärvården som lanserats av F Diderichsen [ pers medd 1992 ] kompletteras
med variabeln » tolkberoende » som då bör ersätta » utlandsfödd » .I folkbokföringen finns uppgifter om utlandsfödd men ej om tolkberoende .Ytterligare information och rutiner måste införas för att hantera den nya variabeln .I det dataprogram ( Biosis ) som idag används vid patientregistreringen på vårdcentralen finns under » ÖVR » en ruta inlagd där eventuell tolkmarkering kan göras .Dessa uppgifter borde kunna registreras statistiskt , vilket ej sker idag .Ett alternativ är att kompensation för tolkberoende sker påföljande år då den manuella statistiken är klar .Registrering av tolkberoende underlättar vårdplanering/ger mer rättvisande bedömning av vårdtyngd och skapar möjligheter att även fortsättningsvis bereda denna patientgrupp ett värdigt omhändertagande .
