Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Distriktsläkaren
borde ha undersökt patienten och behandlat hennes hjärtinsufficiens .I stället ökade han dosen Sotacor och utsatte henne för risken att hjärtsvikten försämrades .Därför varnas läkaren av Ansvarsnämnden .( HSAN 700/95 )Den 67-åriga kvinnan kom till vårdcentralen i den 21 februari 1995 .Hon var förkyld .Distriktsläkaren konstaterade att kvinnan hade ett hastigt förmaksflimmer men inga tecken på hjärtinkompensation .Han ordinerade Sotacor och Waran inför elkonvertering av flimret .Röntgen av hjärta och lungor genomfördes samma dag .Den visade att hjärtat ökat kraftigt i storlek samt förändringar som vid tämligen uttalad hjärtinkompensation .Tre dagar senare , i samband med att hon lämnade ett PK-prov , undersöktes kvinnan på nytt av distriktsläkaren .Ytterligare fyra dagar senare kom hon tillbaka igen därför att hon hade svårt att sova .Hon ville ha remiss till en hjärtspecialist .Distriktsläkaren noterade att pulsen låg omkring 100 slag per minut och ökade dosen Sotacor .Den
3 mars utfärdades remiss till en medicinklink .Kvinnan avled dock samma dag .Kvinnans make anmälde distriktsläkaren och menade att denne skulle ha remitterat hustrun till en specialist .Ville bromsa flimretI ett yttrande till Ansvarsnämnden uppgav distriktsläkaren att kvinnans flimmer vid det första besöket varit på en oekonomisk nivå ( 132-135 slag per minut ) .Därför satte han in betablockerande Sotacor för att bromsa flimret och få ner frekvensen till en mer ekonomisk nivå .När det gällde Waran hänvisade han till praxis och det lokala vårdprogrammet .Enligt det ska flimmerpatienter vara behandlade med blodförtunnande medel så att levringsförmågan har varit på terapeutisk nivå ( PK 10-25 procent ) i tre veckor innan elkonvertering kan genomföras .När kvinnan bad om remiss till specialist hade distriktsläkaren sagt att hon , även utan remiss , hade rätt att fritt välja läkare inom landstinget .Han hade också upplyst henne om kravet på behandling med blodförtunnande medel före elkonvertering
.Efter det hade han och patienten varit överens om att fortsätta på den valda linjen , uppgav distriktläkaren .Fel öka dosenAnsvarsnämnden sade att det inte var fel av distriktsläkaren att vid kvinnans första besök behandla hennes förmaksflimmer .Men han skulle också ha kontrollerat hennes blodtryck .Vid de två följande besöken hade distriktsläkaren tillgång till röntgensvaren .Han borde då ha undersökt kvinnan och behandlat hennes hjärtinsufficiens .I stället ökade han dosen av Sotacor och utsatte därmed patienten för risken att hjärtsvikten försämrades .Han skulle vidare i journalen ha skrivit in uppgiften om anamnestiska och kliniska tecken på hjärtinkompensation samt fysikaliskt hjärt- och lungstatus , menade Ansvarsnämnden och varnade distriktsläkaren .·