Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Läkaresällskapets
delegation för medicinsk etik har diskuterat frågan om drogtestning i arbetslivet och diskussionen refererades i Läkartidningen 50/95 .Delegationen konstaterade att arbetsgivaren » har och måste ha stora möjligheter att ställa krav på den anställde vad gäller yrkeskunskap och personliga egenskaper i övrigt » .Delegationen menade också att » det är rimligt att arbetsgivaren kan kräva drogfrihet av den han anställer . »IfrågasattBarbro Westerholm har i sitt inlägg i Läkartidningen 6/96 ifrågasatt delegationens ståndpunkt , dels på det sättet att hon vill vidga perspektivet till en mera allmän integritetsfråga , dels genom att ifrågasätta om drogtest är » det bästa sättet att garantera allmänheten och dess legitima skyddsbehov . » Drogtestningen är naturligtvis bara ett av många olika inslag i försöken att åstadkomma drogfria arbetsplatser och över huvud taget ett samhälle som är så fritt som möjligt från droger och i det råder inga meningsskiljaktigheter mellan delegationen
och Barbro Westerholm .Likaså delar delegationen synpunkten att det är synd att frågan om medicinska test i arbetslivet inte gjorts till en parlamentarisk utredning , utan lämnats som en enmansutredning .I en parlamentarisk utredning blir det betydligt större utrymme för att diskutera de mera allmänna integritetsfrågorna som det förvisso också handlar om .Genetisk testningDen viktiga frågan om genetisk testning i arbetslivet har delegationen hittills inte yttrat sig om .Att använda droger är något som en människa själv kan bestämma över , medan man inte kan göra något åt sitt genetiska arv .Detta är en avgörande skillnad .Delegationen menar att gentekniken inte ska få användas för att välja respektive välja bort människor i samband med anställning eller omplaceringar på en arbetsplats .Det är i och för sig omöjligt att en anlagstestning skulle kunna vara av värde för en enskild individ i vissa arbetsmiljöer , men då borde detta vara något som individen själv i så fall skall bestämma
om .Den information som kommer fram vid en sådan testning ska vara individens egen kunskap och heller inte kunna krävas av arbetsgivaren .Det enklaste sättet att slippa svåra och ibland mycket intrikata avvägningsproblem är enligt delegationens mening att man helt och hållet förbjuder utnyttjande av genetisk testning vid anställning och i andra situationer i arbetslivet .Kanske är en lagreglering nödvändig , men kunde inte också detta lika gärna lösas med en frivillig överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter ?I så fall finns det heller ingen anledning att ytterligare lagreglera frågan och heller inte inrättandet av någon särskild fristående etisk nämnd , som Barbro Westerholm föreslår .Den enda situation då genetisk testning kan vara motiverad inom arbetslivet är i samband med en medicinsk utredning och då ska naturligtvis hälso- och sjukvårdslagens regler om sekretess gälla .Lars Jacobsson ordförande , Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik
