Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
modern
informationsteknik måste utnyttjas även i hälsooch sjukvården [2]. Stöd den nya tekniken! I alla fall vill vi inom primärvården utveckla vårt arbetsverktyg – journalen – till ett stöd i vårt kliniska arbete, lika väl som vi vill ta vårt ansvar för en rationell läkemedelshantering. Lokal förskrivningsstatistik, kopplad till sjukdomspanoramat hos våra patienter, utgör grunden för kontinuerligt lärande. Vi har idag informationsteknik för detta. Desavoera inte denna möjlighet utan stöd den i stället, Björn Beermann! Britt-Gerd Malmberg distriktsläkare och utvecklingschef, Centrum för allmänmedicinsk informatik, NVSO, Stockholms läns landsting, ordförande i SFAMs data- och klassifikationsgrupp Referenser 1. Linnarsson R. Datorjournalen som instrument för kvalitetssäkring – möjligheter och begränsningar. Allmänmedicin 1993; 14: 1256. 2. Moore J. Electronic prescribing – »the perfect prescription». British Journal of Health Care Computing and Management 1996; 13: 257. Vilka principer
gäller för destruktion av journaler? Under våren har vi varit med om att efter beslut av Socialstyrelsen destruera journalen om en av våra patienter. Det rör sig om en ung kvinna, som haft en lång vårdkontakt i såväl öppen som sluten vård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Kvinnan krävde att få journalerna förstörda och åberopade psykiskt illamående som skäl. Hennes personliga skäl är sakligt sett verkliga och känslomässigt adekvata. Som ansvariga för de sekretessbelagda dokumenten motiverade vi vårt avslag med följande bedömningar. Stora delar av hennes psykiska illamående var ursprungligen skälet till vårdkontakterna inom barnpsykiatrin. Hon är ännu ung och bedöms av oss kunna komma att besväras av psykiatriska problem även i framtiden. Journalhandlingarna dokumenterar händelser av djupt mänsklig relevans om hennes barndom, tonårstid, skolgång samt hennes personliga relationer. De redovisar även medicinska ställningstaganden av vikt för framtida medicinska åtgärder. Dokumentationen
bedöms av oss vara av stort juridiskt värde, eftersom ett flertal konflikter såväl gentemot anhöriga som mot vårdpersonal har förekommit (anmälningar till polis och socialtjänst). Det förefaller oss därför stötande att tvingas genomföra destruktionen utan närmare motivering från Socialstyrelsen. För oss och flera verksamhetsansvariga är det angeläget att få kännedom om de principer som ligger bakom detta beslut. Är psykiatrin så farlig? Per H Jonsson chefsöverläkare, barnpsykiatriska kliniken, Hudiksvall Eva ErikssonGordon chefsöverläkare, barnpsykiatriska kliniken, Gävle Kommentar: Får inte spara journal »för säkerhets skull» Socialstyrelsen kan enligt patientjournallagen besluta att en journal skall förstöras helt eller delvis. Det förutsätter för det första att patienten ansöker om det och härvid anför godtagbara skäl. En andra förutsättning är att journalen, eller den del av den som önskas förstörd, uppenbarligen inte behövs för patientens vård eller att det från
allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen intakt. Förstöringsmöjligheten kan ses som en visserligen liten men ändå viktig detalj vid skyddet av patienternas integritet. Det aktuella fallet avser egentligen två beslut; det första avsåg barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Gävle och det andra samma klinik i Hudiksvall. De som ansvarat för journalen, berörda chefsöverläkare, har på vanligt sätt fått tillfälle att avge yttrande över ansökan. Båda avstyrkte att journalen skulle förstöras, i Gävle främst av allmänna skäl och i Hudiksvall av hänsyn till framtida vård. Myndig och rättskapabel Man kanske först bör påpeka att den aktuella patienten är 22 år, dvs myndig och rättskapabel. Hon hade starka personliga skäl för sitt önskemål, vilket för övrigt inte tycks ha ifrågasatts av någon. Den första förutsättningen var alltså uppfylld. Frågan var då om journalen uppenbarligen behövdes för den fortsatta vården eller av andra skäl, t ex för att säkra bevis eller
för att inte omöjliggöra angelägen forskning. Inte skäl spara »för säkerhets skull» Man kan naturligtvis hävda att barnpsykiatrins uppgifter alltid är av värde vid eventuella psykiska problem längre fram i livet. Det skulle i så fall innebära ett generellt undantag för just denna specialitets journaler. Ett sådant undantag i patienternas rättigheter borde då ha reglerats lagstiftningsvägen, vilket alltså inte gjorts. Under pågående rättstvister eller dylikt, t ex aktuella ärenden i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, medges normalt inte journalförstöring för att inte försvåra eller störa den rättsliga processen. Att spara för säkerhets skull eller argument av typen »det kan vara bra att ha» är inte skäl nog. I detta fall har vi helt enkelt bedömt anförda vårdmotiv och det förhållandet att det tidigare förekommit klagomål på bl a vårdpersonal som otillräckliga, eller i varje fall inte uppenbara skäl för att – mot patientens uttryckliga vilja – ändå besluta att journalen skall bevaras.
Björn Forsberg direktör, Socialstyrelsen, Regionala tillsynsenheten i Örebro Läkare inga reklampelare! Sedan ett stort antal länder stiftat lagar som inskränker tobaksbolagens möjligheter till reklam har det dykt upp bolag med namn och logo intill förväxling lika kända cigarettmärken. Dessa bolag tillverkar moderiktiga kläder och accessoarer där namn och logo framgår tydligt. Det finns läkare som i sin yrkesutövning använder dessa kläder och accessoarer. Jag tycker vi bör enas om att inte visa oss iförda någonting som kan tolkas som tobaksreklam, då detta kan rubba läkarkårens trovärdighet. Karin Sparring Björkstén överläkare, Stockholm 2820 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 93 ? NR 34 ? 1996 KORRESPONDENS Till »korrespondens» välkomnas korta inlägg (högst 400 ord plus, om nödvändigt, ett fåtal referenser), i två exemplar och med dubbelt radavstånd. Eftersom korrespondensspalterna är ett mått på läsarnas intresse för tidningen vill vi även fortsättningsvis värna om denna avdelning, som
har högt läsvärde. Genom att varje insändarskribent fattar sig kort kan vi bereda plats för fler och publicera snabbare. Redaktionen förbehåller sig rätten att rubricera och förkorta inlägg. För att påskynda publiceringen sänds normalt inget korrektur till författaren. Max 400 ord i korrespondensspalten! »Ett sådant undantag i patienternas rättigheter borde då ha reglerats lagstiftningsvägen, vilket alltså inte gjorts.» ILLUSTRATION: LASSE PERSSON
