Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Farmakologi
i praktiken för läkare och patienterKliniska farmakologer finns ofta endast på universitetssjukhus men frågor och funderingar angående läkemedel och läkemedelsbehandling uppstår dagligen i sjukvården hos både personal och patienter .Uteblivna svar kan leda till sämre behandling .Ett sätt att lösa detta är att utnyttja den farmakologiska kompetens som finns på sjukhusen , nämligen sjukhusapotekaren .I praktiken kan detta gå till så att apotekaren utgör en del av det multidisciplinära behandlingsteamet på en klinik .Apotekaren arbetar då med läkemedelsrelaterade frågeställningar utifrån klinikens behov .I många länder , bland annat USA , England och Australien , är det vanligt att apotekare är knutna till sjukvårdande kliniker och där bedriver så kallad clinical pharmacy ( klinisk farmaci eller klinikorienterad farmaci ) [ 1 ] .Arbetsuppgifterna skiftar från klinik till klinik och kan gälla råd om blandbarhet av läkemedel och cytostatika , parenteral nutrition , beredningsformer
vid läkemedelsadministrering till barn , farmakokinetik eller information om läkemedel .Apotekaren ordinerar aldrig läkemedel – det gör naturligtvis läkaren .Apotekaren delar aldrig ut läkemedel – det gör naturligtvis sjuksköterskan .Klinik-orienterad farmaci är en vetenskap och ett arbetssätt som ursprungligen kommer från USA och har funnits där sedan 1960-talet .Arbetssättet , som idag finns i många länder , borde vara möjligt att anpassa även till svenska förhållanden .ProjektetÅr 1989 initierade apotekschef Gerd Henriksson på Falu lasarett ett projekt som döptes till » Apotekare på vårdavdelning » .Denna helt nya verksamhet bekostades av Apoteksbolaget och förlades till kliniken för reumatologi , en klinik som behandlar multisymtomatiska patienter med tung och ofta komplicerad farmakoterapi . » Att erbjuda farmaciservice av hög kvalitet till patienter och sjukvårdspersonal för att optimera den farmakologiska behandlingen » var det syfte som formulerades gemensamt av apotekschefen
och klinikchefen på reumatologkliniken .I Falun finns ingen nära tillgång till klinisk farmakolog , och målet var att apotekaren med sina kunskaper skulle » bidra till klinikens strävanden att ge varje inneliggande och hemgående patient en medicinskt och hälsoekonomiskt optimal farmakoterapi samt en god läkemedelsinformation » .UtförandeDen nya verksamheten förlades till klinikens vårdavdelning där de första månaderna blev en upplärningstid för den projektanställda apotekaren .För en väsentligen teoretiskt utbildad apotekare behövs alltid en introduktion om hur det går till i verkligheten på sjukvårdande klinik med tonvikt på läkemedelsbehandling , samt i detta fall en fördjupad kunskap i reumatologi .Redan under introduktionstiden var apotekaren klinikens läkare och sjuksköterskor behjälplig med litteratursökningar och var med som engagerad diskussionspartner i läkemedelsfrågor .Apotekaren dokumenterade sitt arbete genom löpande dagboksanteckningar , och varje månad under första året
samlades en grupp bestående av klinikchef , ansvarig avdelningsläkare , avdelningsföreståndare , apotekschef och klinikens apotekare för avstämning och vidare planering .Efter introduktionen arbetade apotekaren fyra timmar per vecka på kliniken .Timmarna förlades huvudsakligen till de dagar då storrond ägde rum .Ronden är det mest naturliga tillfället att fånga upp och diskutera läkemedelsfrågor .Klinikorienterad farmaci för patienterna .. .Läkemedelsanamnes från patienter .Det är vanligt att patienter med reumatiska sjukdomar har en lång period av läkemedelsbehandling bakom sig .Från journalen är det ibland svårt att få en överblick över hur många läkemedel som prövats , hur länge behandlingen pågått , varför den utsattes osv .På avdelningsläkarens uppdrag kunde därför apotekaren göra en läkemedelsanamnes genom att både intervjua patienten ( patienterna är ibland ärligare mot apotekaren än de är mot doktorn ) och noga gå igenom journalen .Denna tidskrävande kartläggning , av läkemedelsbehandlingen
genom åren , bifogades patientens journal och blev ett utmärkt hjälpmedel för läkaren när ett nytt läkemedel skulle ordineras .Läkemedelsinformation till patienter .Det är vanligt att patienter med reumatiska sjukdomar har en lång period av läkemedelsbehandling framför sig .Det är idag en självklarhet att ge relevant och lättförståelig information om läkemedel till patienten .Det är av stor betydelse för ett lyckat behandlingsresultat .När en inneliggande patient ordinerades ett läkemedel av typen LARM ( långsamverkande antireumatiska läkemedel ) fick patienten inte bara information av den ansvarige läkaren utan informationen kunde på läkarens begäran förstärkas genom att även apotekaren träffade patienten och berättade om det nyinsatta läkemedlet .Den muntliga informationen kompletterades också med skriftlig läkemedelsinformation som apotekaren sammanställt om de på kliniken aktuella läkemedlen .Vid reumatologkliniken i Falun bedrivs sedan många år tillbaka gruppvis patientundervisning
[ 2 ] .Till denna teamundervisning , där redan flera olika personalkategorier t ex sjuksköterska och sjukgymnast medverkar , var det nu naturligt att även knyta apotekaren .Förutom i patientskolan fick inneliggande patienter och patienter i poliklinisk reumarehabilitering också delta i informationsträffar om läkemedel med apotekaren som föreläsare .. .. och för personalenLäkemedelsinformation till läkarna .Läkarna ställde ofta frågor till apotekaren om » udda » biverkningar , interaktioner , terapival och dosering vid nedsatt njurfunktion , nya läkemedel , kombinationsbehandling , administreringssätt och läkemedel vid graviditet .Alla större sjukhusapotek har förutom farmakologisk litteratur också uppkoppling till databaserna Medline och Drugline .Utöver dessa källor kan apotekaren också få uppgifter och fakta från Läkemedelsverket , läkemedelsindustrin eller större läkemedelsinformationscentraler .I läkarnas veckovisa internutbildning stod apotekaren fyra gånger per
år för producentobunden läkemedelsinformation som handlade om nya läkemedel av intresse för kliniken , terapiöversikter , statistik över läkemedelsanvändning eller annat som efterfrågades .Apotekaren deltog även i klinikens litteraturreferatmöten och bevakade då farmakologisk litteratur .Vid producentbunden information från läkemedelsindustrin närvarade också apotekaren efter önskemål från läkarna .Vid ett tillfälle då kliniken skulle ta ställning till ett helt nylanserat läkemedel och dess plats i behandlingsarsenalen fick apotekaren tillsammans med en ST-läkare i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag .Övriga personalkategorier .Sjuksköterskor och annan vårdpersonal , som ofta får frågor om läkemedel från patienterna , har behov av kontinuerlig utbildning .Vid återkommande tillfällen träffade apotekaren dessa personalkategorier och föreläste om önskade ämnen , t ex läkemedel vid reumatiska sjukdomar , sömnmedel , behandling av muntorrhet och förstoppning samt om läkemedelshantering
.Utanför kliniken .Ett nationellt utbildningsmaterial om läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar sammanställdes av apotekaren för att användas i internutbildning av personal vid landets apotek .Det aktuella projektet har också presenterats av apotekaren på Läkaresällskapets rikstämma 1991 och vid en nordisk sjukhusfarmacikongress 1991 och då mötts av stort intresse .Vad uppnådde vi ?Efter första året gjordes en utvärdering från Apoteksbolaget , som visade att projektet var värt att driva vidare .Löpande har sedan apotekarservicen utvärderats , bland annat genom intervjuer med sjuksköterskor och undersköterskor .Dessa personalgrupper har framhållit värdet av den läkemedelsundervisning som givits samt nyttan av den direkta informella kontakten mellan apotek och avdelning .En personlig direktkontakt ger effektivisering och färre missförstånd .Patienterna har i uppföljningsenkäter varit överväldigande positiva .För klinikens läkare , för närvarande fem specialister och en ST-läkare ,
har förstärkningen med en apotekare varit mycket uppskattad .Frågor kring läkemedelsterapi , som av tidsskäl nog annars blivit obesvarade , har kunnat besvaras snabbt och svaren har direkt tilllämpats i aktuella patientfall .Intresset för läkemedelsfrågor har ökat liksom de farmakologiska kunskaperna .Den av läkarna önskade informationen vid referatmöten och internutbildningar har naturligtvis också bidragit till de ökade kunskaperna .Läkarnas kostnadsmedvetande har också ökat ; läkemedelskostnader sätts nu mer i relation till nyttan .Vår uppfattning är att den farmakologiska behandlingen kunnat optimeras .Framtiden ?Ett allt större intresse riktas idag mot läkemedlens plats i sjukvårdande behandling , liksom deras kostnad kontra nytta .Hos sjukhusapotekaren finns , ofta underutnyttjade , kunskaper som kan användas för att få en säkrare och billigare läkemedelsanvändning .Det måste i detta sammanhang vara självklart att tillvarata sjukhusets alla resurser och därför låta den lokala sjukhusapotekaren
delta som medarbetare i olika behandlingsteam .Klinikorienterad farmaci har i många länder fått en allt mer framträdande roll och därmed bidragit till effektivare läkemedelsanvändning .Vår uppfattning är att även svensk sjukvård har behov av denna utökade apotekarservice .EpilogProjektet är nu avslutat .De primära aktörerna har lämnat kliniken .Det ultimativa testet återstod .Var detta något för klinisk vardag ?Skulle kliniken finna det värt att ur egen budget finansiera fortsatt verksamhet ?Svaret är ja .Kliniken har nu kontrakt med Apoteksbolaget om fortsatt köp av klinikorienterad farmaci , en utökad apotekarservice på fyra timmar per vecka .Figur 1 .Patientinformationshäften om ett antal läkemedel producerades av apotekaren tillsammans med klinikens läkare .Muntlig information om läkemedel kompletteras numera alltid med ett häfte .
