Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
LÄKARTIDNINGEN
? VOLYM 94 ? NR 3 ? 1997 103 s Blivande öronläkaren Roland Sahl skrev sin första journal 1955 – för hand. Nu när han närmar sig pensionen arbetar han heltid som projektledare och »missionär» med uppgift att helt datorisera journalhanteringen i Södermanlands läns landsting. – I själva verket är jag ganska dålig på att hantera en dator själv, säger han, men jag inser verktygets kraft. När jag blev klinikchef i Nyköping 1976 hade vi ett stort pappersarkiv, och när frågor dök upp visste jag ofta att svaren fanns där – men hur skulle man komma åt dem? – Det kan vi idag. Datorjournalerna ger möjligheter till fortlöpande utvärdering i vardagen och kommer att betyda mycket för innehållet i medicinsk praxis, betonar Roland Sahl. Hans arbetsplats, D-Data i centrala Nyköping, är Sörmlandslandstingets dataavdelning. I samma hus finns BMS Medical Systems AB, en av landets största utvecklare av journalsystem för sjukhusbruk. Samlokaliseringen är ingen slump – BMS ägs gemensamt av
landstinget och datorföretaget IBM. Det är dess journalsystem som ska vara helt infört i den sörmländska sjukvården år 2000. – Det som skiljer oss från andra landsting är just att vi är enade kring ett och samma system – och egentligen har det varit ganska lite diskussion om systemvalet, säger ADB-chef Kurt Bark. Svårt att hinna med – Svårigheterna idag ligger snarare i vår kapacitet för att installera utrustning och utbilda personal. Man har mer bråttom att komma igång ute i verksamheten än vi hinner med. Primärvårdens totalt 20 vårdcentraler har BMS i drift liksom specialsjukhuset Karsudden (vid Katrineholm). Just nu arbetar D-Data med att stegvis datorisera de tre sjukhusen – Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. I Nyköping har systemet tagits i drift på ögonkliniken, kvinnokliniken, hudkliniken och ortopedkliniken. Planering pågår för datorisering av akutmottagningen. I Katrineholm ingår medicinkliniken och barnmottagningen.
I Eskilstuna förbereds kirurgkliniken – där blir det samverkan med Katrineholm. Landstingets kemilaboratorium, bolagiserat i Mälardiagnostik AB, ingår också liksom mikrobiologi- och patologilaboratorierna. Prototyp från IBM – Det började med en flerårsplan 1989, berättar Kurt Bark. Omkring 1990, när vi började se oss om på marknaden, fann vi en prototyp från IBM som vi fastnade för, och sedan har vi gemensamt utvecklat den till vad den är idag. I september 1992 datoriserades den första vårdcentralen i Sörmland. Det kostade då ca en miljon kr – idag är det betydligt billigare per enhet. Enligt Bark rör det sig totalt sett om en engångsinvestering på 75-100 miljoner kr. I den summan ligger utrustning, program, utbildning och systemunderhåll. – Sjukvård handlar till stor del om att hantera information, säger han, och för att hålla nere kostnaderna krävs samordning. Det finns landsting som har upp till fem olika system i drift – några dessutom med tillverkare som hunnit gå i konkurs.
Vinst kan gå till kvalitetshöjning Kurt Bark är övertygad om att den samordnade datoriseringen ger Sörmlandslandstinget en vinst i reda pengar, Chefläkaren som blev ?datormissionär? Landstingsdelägt journalsystem täcker Södermanland före år 2000 REPORTAGE . HANS FÄLLMAN frilansjournalist, Umeå. Pappersjournaler på drift är ett reellt problem för verksamheten, säger Roland Sahl. Dessutom är sekretessen dålig. FOTO: HANS FÄLLMAN doktorn och datornANNONSANNONS106 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 94 ? NR 3 ? 1997 men tillfogar att det inte är säkert att den ska tas ut som nedskärningar. – Den kanske ska användas för att höja kvaliteten i det vi gör, t ex att läkarsekreterarna får bearbeta data i stället för att springa runt med papper. Pappersjournaler på drift är ett reellt problem, berättar Roland Sahl. På Kullbergska sjukhusets medicinklinik räknade man efter en gång och fann journaler på 125 (!) olika platser. -Typfallet är ju när en nyutskriven patient får problem och söker akutmottagningen.
Då är det i princip hopplöst att hitta journalen, som ligger för signering någonstans på kliniken I BMS-journalen hanteras signeringen genom att läkaren själv låser noteringen med att trycka på en funktionstangent. Läkarna noterar mera – Datoriseringen påverkar läkarnas arbete ganska mycket, särskilt i starten, säger Roland Sahl. De får dra ett tyngre lass när det gäller vårddokumentationen, men allt eftersom tiden går ser de också vinsterna i tillgänglighet. När t ex en patient ringer kan de snabbt få upp hans eller hennes journal på sin bildskärm. Ingen vill gå tillbaka till det gamla … Det finns inga pekpinnar om det, men i praktiken skriver läkarna mer och mer själva i journalen. Det går fortare och är enklare när det gäller korta anteckningar. Längre däremot går ofta som förut via diktafon. – Den gamla typen av journal var ett ordbehandlingsdokument, säger Sahl. Dagens bygger på en databas och kan bearbetas med sökord för att t ex utvärdera verksamheten: Sköter
vi blodtrycken rätt? Ordinerar vi rätt läkemedel? Hur ofta ska vi röntga? Samordning för kommunikation – Idag vill folk kunna kommunicera utanför sina egna väggar, säger Kurt Bark, men det är inte lätt att ordna utan styrning och samordning. Det räcker inte med att bara koppla samman datorer: Att kunna slå rätt nummer på telefonen och ringa till Japan löser ju inte problemet med att den som svarar troligen talar japanska … Allt när det gäller teknik och innehåll i dataöverföring är långt ifrån standardiserat, och den som är tidigt ute kan mycket väl göra val som senare visar sig vara felaktiga. Enligt Bark går de emellertid att korrigera efter hand. – Mycket kommer att hända på kommunikationssidan, säger han. Ingen kunde drömma om dagens Internet-användning för fem år sedan – idag börjar läkarkåren förstå den potential som finns. En hel del ny teknik står också för dörren, t ex hemsjukvård med hjälp av enkla videokonferenssystem. Vårdpersonal söks D-data är formellt en avdelning
av Sörmlandslandstingets kansli och inte bolagiserad. Som projektledare arbetar en påfallande hög andel vårdpersonal. Man letar aktivt efter folk med erfarenhet från vården. Roland Sahl som läkare är ett exempel, här finns också fem sjuksköterskor och flera läkarsekreterare. – För min del började det med att jag som chefläkare 1990 kallades till en grupp som skulle utvärdera den dåvarande marknadens utbud av datorjournal, berättar Sahl. Sedan vi valt system blev jag tillfrågad om att hjälpa till och arbetade då här på halvtid medan BMS utvecklades i prototyp. Från 1993 har Roland Sahl tjänstgjort helt på D-data. Han är därmed en av flera svenska läkare som på senare år gått från administrativa uppdrag till renodlade ITtjänster. – Jag jobbar mycket som en missionär ute på klinikerna för att t ex visa och berätta om systemet vid möten, säger han. »Sekretessen skärps» De invändningar han möter blir allt färre. Huvudsakligen handlar de om farhågor för sekretessen och för att bli strandsatt
om och när systemet en vacker dag kan »gå i stå». – Sekretessen är oerhört viktig att hantera på ett riktigt sätt om vi inte ska riskera forskningen för lång tid framåt, säger Sahl. Det gäller bara att inte utgå från att den är löst idag. Jag kan åta mig att utan vit rock gå in och hämta pappersjournaler lite varstans i vården – de ligger ofta helt fritt eller i olåsta skåp. – Med ett datoriserat system skärps i själva verket säkerheten, och vi kan framför allt spåra om någon har varit inne och rotat. Dessutom blir det lätt att med hjälp av sökord kunna släppa öppna delar av informationen i journalerna, t ex till försäkringskassan. Vad gäller driftsstopp i systemet medger Kurt Bark att de förekommer. Han anser att enstaka stopp på en halv till en timme kan vara tolerabla – mer på en del håll, mindre på andra, beroende på vilken verksamhet det rör sig om. – Vi får aldrig släppa reservrutinerna, säger han. Papper och penna finns ju alltid till hands. Men systemet får naturligtvis
inte stanna för gott – det måste finnas reservmaskiner, backup etc. Vi har haft några diskkrascher på vårdcentralerna, och i sådana lägen är ju enhetligheten inom landstinget en stor fördel. Den betyder ju att alla delar är snabbt utbytbara. · doktorn och datorn Dagens Internetanvändning kunde ingen drömma om för fem år sedan, påpekar Kurt Bark. Nu börjar läkarkåren förstå den potential som finns där. FOTO: HANS FÄLLMAN Inlägg i denna serie har tidigare publicerats i Läkartidningen 18/96, 24/96, 26-27/96, 30-31/96, 37/96, 44/96 och 50/96. Synpunkter, tips etc med anknytning till denna artikelserie kan sändas på e-post till: hans.fellman@mailbox.calypso.net. eller via vanlig »p-post» till Läkartidningen, Box 5603, 114 86 Stockholm. Märk kuvertet »Doktorn och datorn». Doktorn och datorn
