Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
gläder oss mycket att Läkartidningen ( nr 15/97 ) nu tar upp användningen av » defusing » och » debriefing » .Vi är helt ense med redaktören om att orden i vårt språk är » främmande fåglar » som inte passar in i vår svenska språkmiljö , och tycker att det vore tacknämligt om de äntligen kunde ersättas av svenska ord .Tyvärr har vi sett hur de engelska namnen mer och mer används i olika sammanhang och också ges underliga böjningsformer .Sålunda har vi hört uttryck som » att debriefa » för att inte tala om » debriefers » eller » debriefare » .Detta ger ett löjes skimmer åt begreppen vilket är olyckligt , inte minst om det skulle leda till att den stödåtgärd som begreppen står för skulle falla i onåd .Norsk påverkan ?Vi har själva sedan mitten av 1980-talet , då vi började att arbeta med kris- och katastrofberedskap ( vid den enhet som numera kallas Centrum för kriskunskap ) försökt hålla oss till det svenska språket både då vi undervisat och då vi genomfört personalstödjande insatser
efter extrema påfrestningar .Det har emellertid inte varit någon lätt uppgift , eftersom allt fler under årens lopp – efter att ha deltagit i kurser ledda av norska experter eller deras svenska elever – lärt sig att säga » debriefing » .Att » defusing » och speciellt » debriefing » fått en sådan genomslagskraft här hos oss kanske hänger samman med att det tidigt anammades av manliga , tekniska yrkesgrupper såsom militärer , brandmän och poliser .För dessa var det kanske mer lättsmält att godta hela konceptet om man använde en utländsk benämning som låter som en teknisk term och som inte direkt visar att det handlar om psykologi .Skulle underlätta debattenEn bra svensk översättning av termerna skulle förhoppningsvis så småningom underlätta den nu ibland något inflammerade debatten i vårt land om vilket stöd olika » hjälpargrupper » kan behöva i samband med och efter extraordinära insatser i tjänsten .Detta förutsätter dock att termerna också accepteras hos alla de olika yrkesgrupper som
kan bli involverade i samband med kris- och katastrofsituationer .I Sverige har » defusing » respektive » debriefing » ofta kommit att betraktas som liktydiga med speciella metoder eller tekniker för stöd till olika hjälpargrupper .Med hjälpare menar vi alla dem som i tjänsten eller utifrån en frivilligorganisation medverkar i räddnings- och hjälparbete i samband med stora olyckor , katastrofer eller andra kritiska händelser .Ordet » debriefing » har kommit att stå för allt ifrån rent faktamässig avrapportering efter utfört uppdrag eller arbetsledarledda eftersnack till mer professionellt ledda strukturerade gruppsamtal .På senare år har vi dessutom erfarit att vissa personer i Sverige talar om » debriefing » som en behandlingsmetod för direkt drabbade traumatiserade personer .Avtraumatisering missvisandeVi är helt eniga med redaktören om att den bästa svenska översättningen av » defusing » i de sammanhang vi talar om är avlastande samtal .När det gäller » debriefing » är vi emellertid
inte glada över förslaget med avtraumatisering som översättning .Vi uppskattade inte heller den översättningen i artikelserien i Läkartidningen 1992-1993 .Vi skrev själva en artikel i serien och upptäckte att » debriefing » , som använts som synonym inom parentes till vår egen benämning » psykologisk genomgång » , översatts med avtraumatisering .Skälet till att vi inte tycker att avtraumatisering är en bra översättning hänger samman med att läsaren skulle kunna tro att insatsen förmår att oskadliggöra traumat hos den eller de personer som blivit traumatiserade .Det finns visserligen de som hävdar att » debriefing » kan ha en sådan verkan , men det finns inga belägg för det .Har en psykisk skada väl uppstått behöver man ta till andra och mera omfattande , individuellt avpassade metoder för att hjälpa en traumatiserad person .Syftet med den » psykologiska genomgången » är att den personal som varit med om en påfrestande insats skall få möjlighet att prata igenom det man varit med om ,
framför allt för att förebygga intra- och interpersonella problem .Psykologisk genomgångVi använder sålunda inte begreppet » debriefing » utan hellre » psykologisk genomgång » .Detta är inte en perfekt beteckning men säger ändå klart vad samtalet handlar om , dvs att gå igenom en påfrestande händelse och ta upp hur denna psykologiskt påverkat och berört de inblandade .Vi kallar oss naturligtvis inte heller för » debriefare » utan använder oss av det enkla svenska ordet » gruppledare » .Abbe Schulman överläkare , enhetschef Eva Håkanson leg psykolog , leg psykoterapeut , Centrum för kriskunskap , Samhällsmedicin Syd , Huddinge
