Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
är läkarstudenternas förhållningssätt till olika hjälpmedel i inlärningsprocessen , där laborationer ingår , snarare än ett intresse för att laborera som avgör hur mycket de lär sig .Det framgår av en undersökning som genomförts vid Karolinska institutet med syftet att kartlägga vilken betydelse laborationer har för läkarstudenternas förmåga att lära sig medicinsk kemi .De studenter som förmår utnyttja alla tillgängliga hjälpmedel uppnår bra prestationer .Kemilaborationer är ett tidskrävande inslag under den prekliniska delen av de medicinska studierna vid Karolinska institutet .Studenterna utför laborationer för att erhålla en ökad förståelse för det teoretiska stoffet , samt för att få en praktisk träning i moment som en läkare behöver behärska .Vidare behöver studenterna få en känsla för de problem och kostnader som är förknippade med t ex kliniska laboratorietest .Vid Karolinska institutet infördes 1993 en ny studieplan , och nya kurslaboratorier håller på att byggas .Det är därför viktigt att undersöka laborationernas betydelse för inlärningsprocessen .I litteraturen har detta behandlats mycket sparsamt .En litteraturöversikt över studier där laborationers inlärningsvärde och utformning analyserats har dock publicerats av Hegarty-Hazel [ 1 ] .Laborationsinslaget i den medicinska kemiundervisningen är ständigt föremål för debatt : Uppfyller det ett pedagogiskt värde i relation till den tid som tas i anspråk , och är det ekonomiskt försvarbart i relation till den kostnad i form av lärarinsatser och kemikalier som förbrukas ?Det är i sig av vikt att göra utvärderingar av pågående och omlagda kursmoment ; här har vi strävat efter att på ett mer genomgripande sätt undersöka laborationernas värde .METODFyra grupperI vår studie har fyra olika grupper av studenter ( Tabell I ) fått svara på en utförlig enkät om sin inställning till laborativa moment under kemiundervisningen samt fått utföra ett mindre kunskapstest , det senare för att korrelera inställningen till laborativa
moment till kunskapsretentionen .Två av studentgrupperna i undersökningen stod i begrepp att skriva sluttentamen ( grupp 1 och 2 ) .De valdes slumpmässigt ut i slutet av kemiterminen .De två andra studentgrupperna gick termin 7 ( grupp 3 och 4 ) , dvs de befann sig i den kliniska delen av utbildningen ungefär två och ett halvt år efter avslutade kemilaborationer .De sistnämnda grupperna valdes ut efter tentamensresultaten under kemiterminen för att erhålla en jämn spridning mellan » duktiga » och » mindre duktiga » studenter .Studentgrupperna bestod av 25-39studenter .Grupp 3 bestod av endast 25 studenter , men fördelningen mellan duktiga och mindre duktiga var densamma som för grupp 4 .Studenterna i grupp 4 ( termin 7 ) gick kemikursen innan några modifieringar hade genomförts på laborationskursen , medan grupp 3 ( också termin 7 ) utförde en modifierad lipidlaboration där studenterna studerade lipidinnehållet i sitt eget blod i stället för att undersöka lipidsammansättningen
i råttlever .Grupp 3 , samt även grupp 1 och 2 , utförde också en helt ny laboration med DNA-tekniker , bl a PCR ( polymerase chain reaction ) och Southern blot-analys .Grupp 2 ( termin 2 ) gick kursen före studieplansomläggningen , och grupp 1 ( termin 1 ) valdes bland de studenter som ett år efter omläggningen gick den integrerade kursen med medicinsk kemi , cellbiologi och histologi .Tabell I. De olika grupperna av studenter som har undersökts .KunskapstestKunskapstestet behandlade fyra olika laborativa moment .Enzym- och kolhydratlaborationerna hade ej modifierats under den tid undersökningen bedrevs , de två övriga laborationerna var de ovan beskrivna .Enkäten tog upp studenternas attityder till och erfarenheter av laborerande generellt samt deras synpunkter på de fyra olika laborationerna .Studenterna gav sina svar på niogradiga skalor , med 9 som mest positivt och 1 som mest negativt .I vissa fall fanns även öppna frågor för individuella kommentarer .Studenternas svar på de öppna
frågorna i enkäterna har skrivits ut och svaren har kategoriserats .För de statistiska analyserna har icke-parametriska metoder använts , såsom Kruskall-Wallis?och Mann-Whitneys U-test .I resultaten redovisas endast signifikanta skillnader .Datainsamlingen bedrevs under en period av två år .RESULTATEn fullständig redovisning av resultaten finns rapporterad av Cronholm och medarbetare [ 2 ] .De viktigaste resultaten och slutsatserna presenteras kortfattat nedan .Laborationer i allmänhetEnkätsvaren vad gäller uppfattningen om laborationers förmåga att förstärka inlärandet av kursinnehållet visar en jämn spridning , med medianer på ca 5,2( på den 9-gradiga skalan ) .Studenternas attityd till laborationer och dessas betydelse i inlärningsprocessen förändras med tiden ( Figur 1 ) .De som befinner sig i begrepp att tentera kemi ( grupp 1 och 2 ) anser att kemilaborationerna är tämligen relevanta både för att förstå det teoretiska stoffet och för att lära sig de praktiska momenten .Gruppen
i den nya läkarutbildningen ( grupp 1 ) , som just avslutat kemistudierna , är mest positiva till laborationerna ( medelvärde 7,0 ) .De som i stor utsträckning svarat att de arbetar med sina uppgifter utan att fundera på varför de olika momenten i en laboration görs varierar i grupperna mellan 10 och 40 procent .En jämn svarsfördelning råder vad gäller om det var lättare att lära sig kursinnehållet när man kunde hänga upp det på minnesbilder av en laboration .Ett undantag utgjorde dock den grupp som gick efter kursomläggningen/införandet av modifierade laborationer , i vilken studenterna hade ett högre genomsnitt :7,4 mot ca 5,3 för de övriga ( Figur 1 ) .Få ansåg att laborationerna givit dem tid att bearbeta och smälta det teoretiska stoffet ; undantaget här var den nya studieplanens studenter , bland vilka 42 procent ansåg att detta skett i stor utsträckning .InlärningsvärdeStudenternas upplevelser av om de olika laborationerna underlättade för dem att lära sig innehållet i de olika
delmomenten under kemiterminen varierade kraftigt : från ca 40 till 88 procent positivt inställda .Den nyinförda DNA-laborationen ansågs vara det moment som mest underlättade inlärandet av kursstoffet .Andelen studerande som ansåg att de kanske eller definitivt hade kunnat lära sig innehållet lika bra utan att laborera varierade mellan 5 och 73 procent .En tendens finns att grupperna efter förändringen av laborationerna ( grupp 2 och 3 ) respektive studieplanen ( grupp 1 ) i mindre utsträckning tyckte så .Studenterna fick också för ett antal preciserade delmål under varje laboration bedöma om de hade kunnat lära sig respektive delmål utan att laborera .För de » praktiska » målen blev svaren nej , för de » teoretiska » oftare ja .Vad gäller frågan huruvida respektive laboration hade varit stimulerande råder en jämn spridning i svaren avseende enzym- , kolhydrat- och lipidlaborationerna , med en tendens att grupperna som haft ändrade laborationer och omlagd studieplan är mer positiva .DNA-laborationen
upplevs som den mest stimulerande av studenterna i den nya studieplanen ( medelvärde 7,8 ) .Samband med provresultatenFör samtliga studenter korrelerades enkätsvaren med resultaten av de genomförda kunskapstesten .En klar tendens var att fler av de duktiga studenterna än de övriga ( bedömda utifrån kunskapstestet ) var intresserade av att laborera och behövde laborationerna för att uppnå de olika kunskapsmålen ( Figur 2 , Tabell II ) .Vidare angav de i något mindre utsträckning att de började läsa en ny text i kurslitteraturen i en följd och rad för rad , samt i högre grad att kurslitteraturen , seminarierna och föreläsningarna varit betydelsefulla för inlärningen medan kompendier varit mindre betydelsefulla .Dessutom tenderade de att uppfatta laborationsanvisningarna som mindre detaljerade .De tyckte att laborationerna underlättade inlärandet av kursinnehållet , gav både » aha » -upplevelser och tid att bearbeta stoffet .Figur 1 .Uppskattningen av kemilaborationernas värde
avtar med tiden .Tabell II .Åsikter om undervisning hos studenter med låga ( 0-5 ) respektive höga ( 8-12 ) poäng på kunskapsprovet .SLUTSATSFörhållningssättStudenternas allmänna intresse för att laborera samvarierar med hur bra de presterar på kunskapsproven ; de duktiga studenterna ser laborationerna som ett sätt att hänga upp minnesbilder av det teoretiska stoffet .Utifrån de intervjuer som genomförts , och analysen av studenternas svar i enkäternas öppna frågor , får man ett intryck av att dessa studenter är de som ger sig i kast med laborerandet på ett seriöst sätt och vill sätta in kunskapen i ett större sammanhang .Man får vidare ett intryck av att de har en förmåga att arbeta såväl med många detaljer som med begrepp och principer utan att vare sig tyngas av att inte hinna med eller att » drunkna » i detaljmängder .Våra resultat tyder på att det är ett allmänt förhållningssätt till olika hjälpmedel snarare än ett intresse för att laborera som ligger bakom denna samvarians .Detta
överensstämmer med inlärningspsykologiska forskningsresultat som visar på betydelsen av förståelse och djupinlärning , studieteknik , inlärningsstilar och deltagarstyrning samt studenternas upplevelse av ett meningsfullt sammanhang för det som skall läras in [ 3 , 4 ] .ProfessionalismOvanstående sätt att närma sig en inlärningsuppgift kan betraktas som ett förhållningssätt bestående av viktiga färdigheter i studenternas kommande yrkesutövning , oavsett om de blir praktiserande kliniker eller ägnar sig åt forskningsverksamhet .I litteraturöversikter av vilka egenskaper som är användbara i läkares yrkesfunktioner , och hur de hänger samman med begrepp såsom » self-directed learning » , finner man visst stöd för detta resonemang [ 5 , 6 ] .Detta kan innebära att man framöver behöver satsa mera på att utveckla studenters attityd och förhållningssätt till laborerandet , så att de uppfattar dem som ett bra instrument för varaktig kunskapsbehållning och som en träning i för läkarens yrkesutövande viktiga allmänna färdigheter .Projektet har stötts av Högskolans grundutbildningsråd .Figur 2 .Intresse av att laborera korrelerar med kemikunskaper .Fördelning av svar på frågan » Hur intresserad är du i allmänhet av att laborera ? » ( studenterna i de fyra olika grupperna sammanslagna ) .
