Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
finns all anledning att i olika sammanhang ta upp de två frågor som Tor Lindberg aktualiserar i sitt inlägg .Den svenska läkarkårens inställning och agerande på 1930-talet när det gäller asyl för tyska judiska läkare har uppmärksammats av och till men någon samlad analys och diskussion har mig veterligen inte kommit till stånd .Ett riksstämmesymposium kan vara ett av flera sätt att försöka få en samlad bild men kan i så fall inte komma till stånd förrän 1998 .Den andra frågan , de utländska läkarnas situation i Sverige , är sedan en tid föremål för aktiva överväganden i samverkan mellan Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund .Vid ett sammanträde nyligen mellan representanter för våra organisationer , kolleger med invandrarbakgrund och forskare inom området kunde vi identifiera ett antal konkreta arbetsuppgifter , t ex mentorskap , stark utbyggnad av svenskundervisningen , förmedling av » den tysta kunskap » som finns i den svenska kulturen och bättre samordning av olika
provtjänstgöringar .Slutsatsen var att en arbetsgrupp bör tillsättas av våra båda organisationer för att inventera de aktuella problemen och utarbeta ett program för läkarprofessionen samt ge stöd åt de utländska läkarna .Claes-Göran Westrin professor , ordförande förSvenska Läkaresällskapet
