Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Gransäter
ligger i kuperad och stenig terräng ner mot Baggensfjärden .Exteriören med sju gavlar , ett otal prång och burspråk är svårfångad i bild .1 272 fönsterrutor att tvätta , 900 kvm plåttak att måla … Lars Erik Böttiger , en litterär läkare med ett anrikt hus .Den här artikeln handlar om ett byggnadsminne i Värmdö kommun och dess invånare .En nuvarande är Lars Erik Böttiger .Åtta år efter det att han lämnade professuren vid Karolinska institutet är han fullt verksam på många fronter , inte minst som husvårdare .Men viktigast för honom är språkets och humanismens roll i läkekonsten .- Den mänskliga attityden beskrivs inte i läroböckerna .Där står inte mycket om förhållandet läkare-patient , inte heller om hur patienten upplever lidande och sjukdom .Om det senare har t ex Marcel Proust mycket mer att erbjuda , konverserar Lars Erik Böttiger .Vi sitter på terrassen , 15 meter överBaggensfjärdens yta med utsikt från Ingarölandet i sydost över Saltsjöbaden , Neglinge och Skurusundets
inlopp till Kilsviken i nordväst .Bakom oss reser sig det fascinerande ämnet för hans senaste bok : Gransäter ( Nordiska museets förlag , 1997 ) .Den korta versionen är att det gäller en sommarvilla från slutet av 1800-talet , bevarad i så gott som ursprungligt skick .Den långa versionen är en saga .Den handlar om en man som hade sin arbetsplats i de svenska slotten och som byggde sitt sommarställe därefter .För att beskriva det obeskrivliga tar vi hjälp av länsantikvariens formuleringar när huset 1980 förklarades som byggnadsminne : » Byggnaden är timrad i två våningar på en barrskogskantad klippa mot Baggensfjärden .Väggarna har brun panel i olika , med listverk indelade väggfält .Övervåningen är något utkragad på små konsoler .Byggnadens södra del är fjällpanelad .De många olika takfallen är täckta med grön plåt .Skorstenarna har dekorativa rökhuvar med järnspiror .Matsalen har mörk panel och kassettak .Storstugan , som är Gransäters centrala rum , har öppen takstol med högt sittande
fönster och loftgång . »Två bokprojektLars Erik Böttiger berättar att han har två nya bokprojekt på gång .Ett av dem är en ordentlig biografi över husets ägare och byggherre , hans farfars bror John Böttiger .En beskrivning av denne fascinerande person finns i Gransätersboken , men i den kommande ska den kompletteras med en konstvetenskaplig bedömning .Där medverkar Bo Vahlne , som idag innehar en av John Böttigers gamla befattningar : den som överintendent på Husgerådskammaren .Den andra nya boken ska handla om uppdiktade läkare , till skillnad från de litterära – alltså själva diktande – som han tidigare skrivit mycket om , bl a här i Läkartidningen .- Det bottnar i ett föredrag som jag förberett för Hjalmar Söderberg-sällskapet , säger Lars Erik Böttiger .Söderbergs egen doktor Glas är ju ett enastående exempel och dessutom en påfallande modern gestalt , som bl a diskuterar aborter .Jag har nu hittat ungefär 75 diktade läkare till den nya boken .Av dem är dock få huvudpersonen på
samma uppenbara sätt som Glas , och jag försöker dela upp dem efter den roll de spelar i de verk där de skildras .En tysk släktSläkten Böttiger ( » tunnbindare » ) kom 1739 från Tyskland till Sverige genom Daniel Wilhelm Böttiger [ 1700-1777 ) , som blev akademiapotekare i Linnés Uppsala .En sonson till honom var Carl Wilhelm Böttiger ( 1807-78 ) , skald , akademiledamot , Danteforskare , svärson till Tegnér , professor i estetik och modern litteratur i Uppsala .CWs bror Thure Gustaf Böttiger ( 1817-85 ) var från 1857 provinsialläkare och brunnsläkare vid S:ta Ragnhilds vattenkuranstalt i Söderköping .Det var hans äldste son , John Böttiger ( 1853-1936 ) , som byggde Gransäter tillsammans med sin maka Hildegard ( 1855-1940 ) , född Broddelius och dotter till en grosshandlare i Göteborg .Lars Erik Böttiger ( f 1924 ) är sonson till Johns yngste bror .Han övertog Gransäter 1973 och är , tillsammans med Margareta Böttiger , åretruntboende där sedan 1975 .- Jag är inte riktigt uppväxt i huset
, säger han .Jag var tonåring när mina föräldrar fick ärva det .Men vi bodde alldeles i närheten och jag hade varit här mycket .Ändå var det ett svårt beslut att själv ta över .Vi lämnade en alldeles nybyggd villa på Lidingö .Men jag har aldrig ångrat det , inte ens när jag får stå och skotta snö från taket .Hälsar nykomlingarI allt sitt mångsysslande har LarsErik Böttiger inte så många medicinska arbetsuppgifter kvar .Ett av undantagen är han dock stolt över :- Sedan fem år har jag fått föreläsa för alla nyintagna studenter på Karolinska om » Att bli läkare , att vara läkare » , säger han .Det är den första föreläsning de överhuvudtaget hör i sin utbildning , och jag anstränger mig hårt för att betona de mänskliga , humanistiska inslagen i yrket .Jag har känt en väldig respons , särskilt när jag nämner att det faktiskt är mer än 50 år sedan jag satt i samma sits som de .Jag började på KI i januari 1944 .I övrigt saknar han inte precis uppgifter .Han sitter t ex i Bibiliotekstjänsts
granskningsnämnd ( som behandlar överklaganden av lektörbedömningar ) , är ständig sekreterare i Sällskapet Idun och andreman i den svenska frimurarorden .Dessutom har han sitt Gransäter med1 272 fönsterrutor att tvätta , 900 kvm plåttak att måla och mycket annat .En hovman och hans sommarställeHusets äldsta delar byggdes 1887 , när John Böttiger var nyutnämnd hovintendent och föreståndare för slottens konstsamlingar .Arkitekt var en vän och arbetskamrat , August ( Agi ) Lindegren .Den första tomtavstyckningen , Västra Ekedal 1:5 , omfattade ett hektar på en bergig , skogklädd udde i norra Baggensfjärden .Marken , som betalades av svärfar grosshandlaren , kostade i dåtidens pris 3 500 kronor .En stor tillbyggnad gjordes redan 1897 , när bl a Storstugan och plåttaket tillkom liksom den ingång från landsidan som sedan dess varit huvudentré .Kostnaden för tillbyggnaden var 45 580:50 kronor i tidens priser , varav 14 279:17 i arbetslöner .Johns årslön vid samma tid kan beräknas till ca
3 000 kronor .I Gransäter blandas många byggnads- och inredningsstilar .Interiören är i stort sett orubbad sedan huset byggdes .Det beror delvis på att huset varit i släktens ägo hela tiden och ärvts endast två gånger : 1940 av Lars Eriks föräldrar Ebba Lisa och Erik Böttiger , 1973 av honom själv .En kamp mot läkarlatinet- Den medicinska språkvården har alltid legat mig varmt om hjärtat , säger han , och det har ju trots allt hänt en hel del .Numera ska diagnoser skrivas på svenska och hela diagnosregistret har rensats från läkarlatin .Jag minns när Ingegerd Troedsson var sjukvårdsminister och sa att det var omöjligt att översätta alla diagnoser .Då blev jag arg , satte mig direkt ner , översatte hela registret och bar upp det till henne .Han har alltid läst mycket , och de senaste 20 åren har det bara blivit mer och mer .- Läkarna är ju en skrivande yrkeskår , och det finns ett samband mellan läkaren och författaren i att de » måste se patienten , personen , naken och utan skyddande
förklädnad » .Citatet är troligen från amerikanen Edmund Pellegrino .Gransäters dominerande rum , Storstugan på 64 kvm , tillkom vid ombyggnaden 1997 .Takhöjden är imponerande 8 m och takstolarna sammanfogade med trädymlingar , nästan helt utan spik .Om loftgången , fyra meter upp , använde man gärna den fornnordiska benämningen tarr .Tre generationer BernadotteJohn Böttiger läste i både Uppsala och Lund , där han 1881 doktorerade på skulptören Bengt Erland Fogelberg .Efter ett par uppmärksammade skrifter , bl a om Adrien de Vries statyer i Drottningholms slottspark ( 1885 ) , anställdes han personligen av Oscar II och arbetade från 1886 helt med de kungliga slottens konstskatter .1915 blev han , som förste vetenskapligt utbildade person , chef för Husgerådskammaren .Internationell uppmärksamhet fick han för både praktiskt arbete med och forskning kring kammarens vävda tapeter ( endast en del av dem bör kallas » gobelänger » , de kommer då från väveriet Les Gobelins i Paris ) .John gav
ut en förteckning över sammanlagt 400 , som han till stora delar själv fick pussla samman efter århundradens vanvård .Än idag vårdas och restaureras de efter hans föreskrifter .John tjänstgjorde under tre generationer Bernadotte : den 24 år äldre Oscar II , den jämnårige Gustaf V med drottning Victoria samt den 29 år yngre kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Margareta .Särskilt nära stod han Oscar II , och deras korrespondens är bevarad .Gransäter besöktes under tidens högtidliga former av kung Oscar minst två gånger , 1893 och 1901 .Hovintendenten var hypokondriker och sysslade mycket med sin hälsa .Annars var arbetet det centrala i Johns liv .Han arbetade också den sista dagen han levde , den 29 februari 1936 , » men med klent resultat » .Några av hans böcker är Hedvig Eleonoras Drottningholm [ 1889 ) , standardverket Svenska statens samling av vävda tapeter I-IV ( 1895-97 ) , Konstsamlingarna å de svenska kungliga slotten I-II ( 1897-1900 ) och monografin Kungl .Hofschatullmakaren
och ebenisten Georg Haupt ( 1901 ) .Den helt inglasade söderverandan Solstugan har väsentligt ljusare inredning än huset i övrigt .Den är det enda rum som har ändrat karaktär sedan byggandet , en del av de nutida möblerna kommer från Qvibergsnäs utanför Göteborg där Hildegard ( Jim ) Böttiger tillbringade sin barndoms somrar .Skrivbordet i Bokakammaren är intakt från John Böttigers tid , komplett med gåspennor och sand .Livet på GransäterJohns maka Hildegard gick vanligen under smeknamnet » Jim » .Hon var livligt trädgårdsintresserad , och anlade Gransäters trädgård tillsammans med den brittiskfödda kronprinsessan Margareta ( från 1905 den blivande Gustaf VI Adolfs första maka ) .Med sin mittgång har Gransäters trädgård stora likheter med Sofieros , och i Margaretas bok » Vår Trädgård på Sofiero » ( 1915 ) beskrivs den också kortfattat .En engelskspråkig brevväxling mellan de båda damerna finns bevarad från 1908 fram till prinsessans död 1920 .Kronprinsparet var flitiga gäster påGransäter
och arbetade enligt bevarade foton handgripligen i trädgården .En stensatt trappa nära huset , numera igenvuxen , anlades efter prinsessans anvisningar och kallas därför » Daisys trappa » .Matsalen ligger i det ursprungliga Gransäter , den del som byggdes 1887 .Den bredare trappan leder upp till den nyare Storstugan .John och Hildegard Böttigers sovrum på övre planet , Vita kammaren , har en takhöjd på nästan fyra meter .Avsatsen vid fönstret är orsakad av det branta takfallet utanför .Lars Erik Böttiger provar sin farfars bror Johns favoritvrå i ett hörn av loftet i Storstugan .Det är den enda plats i huset där man sittande har utsikt över hela Baggensfjärden .Gransäters första invånare använde huset som sommarbostad och komplement till våningen på Karlavägen .De flyttade ut sent , åtminstone långt fram i juni eftersom John vanligen var med på någon kunglig kurortsresa under försommaren .Däremot dröjde man länge kvar på hösten , ofta in i december .Damerna gick mest klädda i
vitt enligt husfruns föredöme .Tjänarna var många , t ex kokerska , husor , trädgårdsmästare och hans hustru .På sommaren kom en trädgårdskulla på traditionsenligt sätt nedvandrande från Dalarna .John var friluftsmänniska och bl a entusiastisk skidåkare på Baggensfjärdens is på sina långa kapplöpningsskidor av modernaste snitt , s k sahlinare .Han lät sig till vardags ros , eller skjutsas i motorbåt , över till Neglinge för att ta Saltsjöbanan in till stan och sitt arbete på slottet .På våren och sommaren åkte han gärna med Gustavsbergsbåten , men satt då helst i kaptenskajutan och arbetade .Den äldsta generationen av sommarhus i Stockholms skärgård skildras av Per Wästberg i boken Sommaröarna( 1973 ) och i Ann Katrin Pihl Atmers avhandling Sommarnöjet i skärgården [ 1987 ) .Dessa hus låg inte längre bort än nödvändigt .Det fanns inga långa semestrar , husets herre skulle i allmänhet arbeta i stan också på sommaren och kunna ta sig ut till familjen på kvällen .Rent praktiskt var det ångbåtarnas
intåg som gjorde det hela möjligt .Från 1860-talet började det växa upp sommarhus längs ångbåtstraderna ; först ut mot Vaxholm , senare också i Skurusundet och vid Baggensfjärden , där Saltsjöbaden grundades 1891 .Till Värmdö fanns det i och för sig väg och bro , men när Gransäter byggdes var vägarna dåliga .Husets ursprungliga invånare använde alltid båt , även sedan bussförbindelsen tillkommit på 1920-talet .Litteraturbok för läkare- Ett projekt som jag just har dragit igång har just med läkare och litteratur att göra , säger Lars Erik Böttiger .Jag har blivit ombedd att göra något slags skrift som vägleder yngre läkare till bra och intressanta ställen i litteraturen .Vi får se vad det kan bli , jag har varit lite rädd för listor .De kan skapa avsky , och leda till att böckerna aldrig någonsin blir lästa – som hos barn , och läkarstudenter är ibland som barn .En tragisk bihistoria i sagan omGransäter handlar om dess upphovsman , Agi Lindegren ( 1858-1927 ) – född i Hudiksvall
, där museet har en hel del av hans verk att visa .Få svenska arkitekter har sådan spännvidd i sin produktion : Agi formgav allt från kråsnålar till storstadskyrkor , t ex Gustav Vasakyrkan vid Odenplan i Stockholm .Från och med den första utdelningen 1901 ritade han nobeldiplomen i både litteratur ( till 1911 ) och fysiologi/medicin ( till 1905 ) .Efter examen och fyra år på Konstakademin blev han arkitekt vid Överintendentämbetet , senare Byggnadsstyrelsen .Han blev tidigt ansvarig för att renovera flera rum på Drottningholms slott och var snart nära medarbetare till John Böttiger .Mellan utbyggnadsetapperna på Gransäter hann Agi rita sin kanske mest kända skapelse , Biologiska museet på Djurgården ( 1893 ) .Han arbetade också med att renovera och restaurera flera kyrkor , bl a Johannes och flera andra innerstadskyrkor i Stockholm samt det inre av Uppsaladomen .Men all denna aktivitet fick ett abrupt och grymt slut när arkitekten 1911 drabbades av en vänstersidig hjärnblödning och
tvingades förbli overksam i 16 år , fram till sin död .Högerhanden lydde honom aldrig mer .De senare generationernaI juni 1940 avled Hildegard Böttiger , och huset stod tomt under resten av det året .Från 1941 tog Ebba Lisa och Erik Böttiger , Lars Eriks föräldrar , över Gransäter som sommarbostad .De inledde en försiktig modernisering , bl a med elljus och rinnande vatten , kylskåp och elektrisk spis , och hade Gransäter som sommarhus fram till 1973 , när Lars Erik och Margareta med sina tre döttrar tog över .När familjen 1975 flyttade in för gott rustades huset upp för vinterbruk , bl a med tilläggsisolering , idag värms det huvudsakligen av en värmepump med 900 m ledning i fjärden .- Vi hade väl inte riktigt klart för oss vad vi gav oss in på .Det blåste rakt igenom hela huset , och vi fick genast sätta ytterpanel och isolering på nordvästväggen – men det krävs en expert för att kunna se det på fasaden …Det går överhuvudtaget inte att få en fullvärdesförsäkring på Gransäter .Det
juridiska kan vara knepigt .Huset var i många år inte larmat .Men på den punkten har man tvingats tänka om – i takt med tidens trista utveckling .Ett par inbrottsförsök har noterats , under perioder när huset stod obebott .Lars Eriks föräldrar löste förr riskproblemet genom att försöka hemlighålla Gransäter och dess innehåll så långt möjligt ; de släppte t ex inte in Per Wästberg när han arbetade på sin sommarhusbok .De nutida ägarna har en mer öppen attityd och visar ibland sitt hem för kulturföreningar och dylikt .- Det är lika roligt varje gång när någon är intresserad , säger Lars Erik Böttiger .Att ha det här huset är ett oändligt och kontinuerligt arbete .Just nu har vi väl inget riktigt självklart nästa projekt , men nog behöver västväggen målas …FotnotLars Erik Böttiger har – förutom sin kliniska karriär – i många år även haft tunga uppdrag inom läkemedelsindustrin , under en period bl a som medicinsk chef i ( dåvarande ) KabiVitrum .Han har även varit mångårig redaktör för
Acta Medica Scandinavica , senare Journal of Internal Medicine , JIM .*Med sin mittgång har Gransäters trädgård , som nu sköts av Margareta och Lars Erik Böttiger , stora likheter med den kungliga på Sofiero .Det beror troligen på att samma person , kronprinsessan Margareta , var med om att forma de båda .
