Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
När
läkare blir sjuka är det vanligt att de bagatelliserar och förtränger symtomen .De vill inte tro att sjukdom och död kan drabba dem själva .Följaktligen väntar många länge med att söka hjälp , och de försöker dölja att de är allvarligt sjuka , också för sig själva .Hur läkare reagerar när de blir sjuka säger mycket om läkarens och patientens roller och också om förhållandet mellan parterna , konstaterar två medicinska antropologer , Vigdis Moe Christie och Benedicte Ingstad .De bygger de ovan nämnda slutsatserna på berättelser från 88 norska läkare , flertalet ( 60 ) var män .Dessa svarade på ett upprop till 1 200 slumpmässigt valda medlemmar i det norska läkarförbundet .Deltagarna var mellan 30 och 60 år , och sjukdomspanoramat var brett : 17 hade depression eller annan psykisk sjukdom , 15 hjärtsjukdom , 12 cancer och de övriga ryggåkommor , infektioner etc.Varför dröjde läkarna länge med att söka hjälp ?Delvis därför att det kändes pinsamt att medge att de faktiskt var sjuka , det
stämmer inte med uppfattningen att läkare skall vara friska och starka .Bytet till patientrollen innebär också förlust i status , vilket känns särskilt svårt i en miljö där man varit nära toppen av hierarkin .Till fördröjningen bidrog också läkarnas tvekan att blotta sin okunnighet inför kolleger ; tänk om det inte var så farligt , vad skulle kollegan säga om man sökte för en bagatell ?Att ställa fel diagnos på sig själv , det vore för pinsamt .Många av de 88 läkarna i studien var tacksamma över att få tala om sina upplevelser .Det gällde inte så mycket det somatiska , utan mer frågor om situationen som läkare , om arbete , hem , familj och utbrändhet .De fördomar mot sjukdomar som finns hos allmänheten präglar också läkarna .De sjuka norska läkarna var påtagligt rädda för att deras symtom skulle kunna uppfattas som psykiskt betingade .Motsvarande statusskillnader har noterats för olika specialister ; enligt en norsk studie har kirurger högst status och psykiatrer lägst .De flesta sjuka
läkare vill inte överta ansvaret för behandlingen , men de utnyttjar hela sitt nätverk för att få den bästa hjälp de känner till och skaffar också ofta ett extrautlåtande , » second opinion » .Hur behandlande läkare ser på sin sjuka kollega varierar mycket .Ibland blir informationen knapphändig , för den sjuke » vet ju så mycket » .Det är en utmaning att vara doktor för en patient som man misstänker bör veta lika mycket som en själv .Men kanske är det dags att skriva om » manus » för både läkarrollen och patientrollen , antyder artikelförfattarna .Många sjuka är ju nu högutbildade och skaffar på egen hand kunskap om sin sjukdom .Tidsskr Nor Laegeforening 1997 ;117 : 1286-9 .
