Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
488
LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 94 ? NR 7 ? 1997 Om en kirurg på Länsdelssjukhuset i Skellefteå stöter på en misstänkt tumör har han eller hon numera en ny möjlighet: att få patologutlåtande från Norrlands Universitetssjukhus i Umeå medan patienten ännu är sövd och direkt kunna fortsätta operationen utifrån den kunskapen – som ju är avgörande för hur omfattande ingrepp som krävs. Det är ca 14 mil från Skellefteå till Umeå, men kirurgen får ändå utlåtandet på 20-25 minuter. Förklaringen är inte telepatisk utan telepatologisk. I praktiken ringer man i Skellefteå från operationsavdelningen ner till laboratoriet för klinisk kemi, och någon av de biomedicinska analytikerna Lilian Johansson och Mariusz Trela hämtar provet, fryssnittar det och färgar det. Efter ca 20 minuter ligger det i mikroskop för bedömning. Med hjälp av ett telekonferenssystem överförs bilderna till Umeå, där en jourhavande patolog granskar dem och sedan kan ringa direkt till kirurgen med sina synpunkter. – Det som är unikt
för telepatologin är att vi inte har några naturliga motparter, säger Stefan Cajander – docent i Umeå och ansvarig för telepatologiprojektet. Vid teleradiologi och andra former av telemedicin är det ju mestadels läkare med mer eller mindre utvecklade kunskaper i samma specialitet som konfererar, men det finns inga patologer ute på fältet. Det här är med andra ord en service som inte alls har existerat tidigare. Samma möjligheter till utlåtanden från Umeå har idag också sjukhuset i Gällivare, Norrbottens län. På motsvarande sätt – men lite mindre akut – kan man på båda platserna även hantera cellprov för cytologi. Fördelen med snabba besked i det fallet är att provtagaren direkt, medan patienten är kvar, kan få bekräftat att provet är relevant och inte behöver tas om. Diagnosen kan också i allmänhet ställas direkt så att den behandlande läkaren omgående kan planera den fortsatta handläggningen. Startade i september Telepatologin i den här formen började i september 1996 genom två
veckors utbildning av den första gruppen biomedicinska analytiker. Sedan dess har båda sjukhusen under en inkörningsperiod haft ungefär två konsultationer i veckan. Man väntar nu en kraftigt ökad efterfrågan på snabbdiagnoser per ledning från andra opererande specialiteter samt i viss mån invärtesmedicinare. – I kniviga fall kan vi också snabbt konsultera internationella experter, säger Cajander. Jag kan skicka bilderna direkt till en kollega för synpunkter och får då i allmänhet svar. Troligen blir det här kommersiellt i framtiden. – En del hårt belastade superspecialister kommer att börja ta betalt, medan andra inser möjligheten att få se många ovanliga fall och därigenom upprätthålla sin status som expertinstans, med ökade möjligheter att forska och sammanställa erfarenheter. Kliniska konferenser Själv har Cajander en motsvarande rådgivningsfunktion gentemot sjukvårdsregionen. Utöver diagnostiken används systemet för kliniska konferenser, undervisning och konsultationer. Konferenssystemet
finns också vid Lycksele lasarett, vårdcentralerna i Storuman och Tärnaby samt flera kliniker på universitetssjukhuset, men det som saknas är mikroskop och utbildad personal (som kan snitta och färga preparaten). – Konferenssystemet använder vi ofta till kliniskt patologiska ronder där vi diskuterar aktuella fall, säger Cajander. Jag kan då ge läkarna färsk kunTelepatologi krymper Västerbotten: Bilder på ledning till Umeå styr operation i Skellefteå doktorn och datorn REPORTAGE . HANS FÄLLMAN frilansjournalist, Umeå. I Skellefteå fryssnittas och färgas proven på ca 20 minuter och kan sedan bedömas på ledning av en patolog i Umeå.skap, vilket leder till en kompetensutveckling. Det är ju så att kliniskt verksamma läkare inte alltid hinner med att följa den medicinskt cellbiologiska forskningsutvecklingen. För konferenserna används en sexkanalig ISDN-koppling för överföring av 384 kilobit/s (se faktarutan i Läkartidningen nr 36/96, sidan 3006). Utrustningen – med bl
a TV-skärm, kameror, mikrofoner, högtalare och överföringselektronik – kostar idag ca 200 000 kr per enhet. System för bildlagring och hjälp med bildanalys installerades i slutet av 1996. 14 mil till preparatet… I Skellefteå installeras nu också ett modernt robotmikroskop. Det är via persondatorer kopplat till en separat teleförbindelse. I princip kan patologen i och med det mikroskopera med objektivet i Skellefteå och okularet/kameran i Umeå. – Fördelen är framför allt arbetsmässig, säger Cajander. Jag kan då leta mig igenom ett prov precis som jag brukar och utan att behöva gå omvägen att instruera någon annan vid själva mikroskopet. · LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 94 ? NR 7 ? 1997 489 . . . de biomedicinska analytikerna Lilian Johansson och Mariusz Trela i Skellefteå. På bildskärmarna i både Umeå och Skellefteå finns ett preparat från en livmoderslemhinna. Stefan Cajander visar och diskuterar apoptoser (celldöd, rött) och mitoser (celldelningar, grönt) med . . . Doktorn och datorn
Inlägg i denna serie har tidigare publicerats i Läkartidningen 18/96, 24/96, 26-27/96, 30-31/96, 37/96, 44/96, 50/96, 3/97 och 4/97. Synpunkter, tips etc med anknytning till denna artikelserie kan sändas på e-post till: hans.fellman@mailbox.calypso.net eller via vanlig »p-post» till Läkartidningen, Box 5603, 114 86 Stockholm. Märk kuvertet »Doktorn och datorn».
