Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Artikeln
» Svagt begåvade får arbete » , Läkartidningen 19/97 , fokuserar frågan vilken skolform som ger bäst förutsättningar på arbetsmarknaden för barn med lindrigt förståndshandikapp/svagbegåvning .Det är väsentligt att också beakta när materialet insamlats .Detta framgår inte av artikeln , men då barnen var födda 1967 bör de ha börjat skolan 1974 , slutat grundskolan 1983 samt varit klara med en tvåårig gymnasieutbildning 1985 .Samhällets och skolans förändring under 1990-talet har ju varit mycket snabb , och förutsättningarna både på arbetsmarknaden och i skolan har förändrats dramatiskt på sätt som rimligen påverkar denna grupp .I skolan har t ex gruppstorleken ökat , och tillgången på speciallärare samt resurslärare i klasserna minskat .Möjligheten att välja kurs på högstadiet i de tunga basämnena har tagits bort .De relativa betygens avskaffande till förmån för en fastställd godkändnivå lyfter på ett tydligare sätt fram barn som inte når godkändnivån än de som tidigare fick underbetyg
eller » svag 3:a » för att de i alla fall hade deltagit på lektionerna .Samtidigt har det ställts högre krav på fortsatta teoretiska studier på gymnasiet .De tvååriga praktiska linjerna som de svagbegåvade går igenom i studien existerar ju inte längre .Alla gymnasieelever skall numera ha teoretiska studier bakom sig så att de får högskolekompetens , även om det är bilmekaniker man vill vara .Ute på skolorna har detta lett till att många elever misslyckas i de praktiska gymnasieprogrammen och i stället överförs till » individuella programmet » .I samhället ställs större krav i arbetslivet på grund av den allt mer komplexa tekniska utvecklingen , som har resulterat i att många okvalificerade arbeten försvunnit .På 1970-talet var det fortfarande möjligt att få jobb , bli lärling och på det sättet lära sig ett yrke .Den högre arbetslösheten drabbar framför allt personer med » enklare » praktiska arbeten .Tidsaspekten , dvs att undersökningen genomförts vid en tidpunkt då samhället på
avgörande punkter såg annorlunda ut än i dag , är en svag länk när det gäller att dra slutsatser som handlar om » idag » .Om en funktionsnedsättning är ett handikapp har ju enligt WHOs definition med miljön att göra , och på detta sätt förefaller det inte orimligt att frågan » diagnostisera eller ej » också måste ställas i förhållande till omgivningens krav .Om samma krav ställs på barn med olika förutsättningar utan hänsyn tagen till att det finns olika förutsättningar , kan identifikation vara nödvändig för att kraven skall bli rimliga .Hur samhället och skolan skall organiseras för att bäst tillvarata människors resurser är ju i huvudsak en politisk fråga .Gunilla Carlsson Kendall leg psykolog , barnklinikens sektion för barnneurologi och habilitering , Huddinge sjukhus
