Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
svenska barnvaccinationsprogrammet accepteras av praktiskt taget alla föräldrar , vilket innebär att svenskfödda barn immuniseras mot bl a barnsjukdomarna mässling , påssjuka och röda hund samt sedan 1996 även mot kikhosta .Detta har medfört att mässling , påssjuka och röda hund nu är sällsynta i landet .Mot varicella finns sedan flera år ett levande försvagat vaccin , som vid upprepade tillfällen diskuterats i Socialstyrelsens rådgivande vaccinationsnämnd ( RVN ) och dess efterföljare expertgruppen för vaccinationsfrågor ( EVAC ) .Då såväl vaccinvirus som vilt virus kan medföra latens och senare bältrosinsjuknande har många intagit en restriktiv hållning till att införa vattkoppsvaccinationen i det allmänna barnprogrammet .Läkemedelsverket har godkänt nuvarande vattkoppsvaccin för aktiv immunisering mot varicella av icke immuna barn och vuxna med allvarlig underliggande sjukdom , t ex leukemi , andra maligna sjukdomar och kronisk njursjukdom samt deras friska närkontakter , t ex familjemedlemmar
och sjukvårdspersonal .Inga ogynnsamma effekterI Läkartidningen 14/97 väckte Annika Linde och Anders Lindberg frågan om fler skall vaccineras mot vattkoppor och Sven Iwarson skrev en medicinsk kommentar .Då både Iwarson och Lindberg är ledamöter i EVAC diskuterades frågan om vattkoppsvaccination ånyo vid EVACs senaste sammanträde .Samtliga ledamöter ansåg att en vattkoppsvaccination i 12-årsåldern inte skulle medföra ogynnsamma effekter för folkhälsan .Vattkoppsvirus skulle i så fall ändå fortsätta att cirkulera i befolkningen , eftersom blott 20 procent av årsklassen skulle få vaccinationserbjudande .Vi skulle alltså inte sträva efter att eliminera vattkoppsvirus i befolkningen .Därmed skulle den epidemiologiska situationen inte påverkas .Risken för bältros synes av tillgängliga data vara något mindre för vaccinerade barn än för naturligt infekterade .Även här var gruppen enig om att risken för bältros inte skulle förhindra ett försök att vaccinera 12-åringar i Sverige
.Skyddseffekten är god och den samlade bedömningen av EVAC blev därför att man nu borde vara mogen att vidga indikationerna om producenten ansöker om det .Försök i ett landsting ger erfarenheterSkulle Läkemedelsverket godkänna vaccination även av friska 12-åringar ser EVAC ingen anledning att avråda .Det kan vara lämpligt att genomföra en vaccination i 12-årsåldern i något eller några landstingsområden .I Stockholms läns landsting ( SLL ) har en motion väckts om att erbjuda anamnesnegativa 12-åringar vattkoppsvaccination .Cirka 20 procent av årskullen anges nämligen i 12-årsåldern ej ha haft vattkoppor .I SLL beräknas dessa barn vara knappt 5 000 .Detta ställer naturligtvis stora krav på en ansträngd skolhälsovård .Frågan är nu under beredning i den av Smittskyddsläkaren ledda barn- , ungdoms- och vuxenvaccinationsgruppen , i vilken även företrädare för skolhälsovården ingår .Blir en vaccination i 12-årsåldern i Stockholms läns landsting möjlig att förverkliga skulle erfarenheterna därifrån
kunna omsättas nationellt .Från Socialstyrelsen finns ingen anledning att avråda från sådan vaccination , och om Läkemedelsverket godkänner en ny indikation borde en försöksvaccination kunna starta , om de praktiska frågorna , inklusive den om kostnadsansvaret , kan lösas .Peet Tüll specialsakkunnig i smittskydd , Socialstyrelsen , ordförande i EVAC Per Lundbergh smittskyddsläkare i Stockholms läns landsting , ordförande i f d RVN
