Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Verktygslådan
innehåller kvalitetssäkringsverktyg .Av en nyligen gjord enkät framgår att drygt hälften av vårdcentralerna har en sådan låda och att dess innehåll tycks stimulera kvalitetsutvecklingen inom svensk primärvård .VerktykslådanFoto : LandstingsförbundetFigur 1 .Procentuell andel av dem som har en Verktygslåda ( N = 447 ) som använt olika delar av materialet .År 1991 bildades en arbetsgrupp för kvalitetsutveckling inom Svensk förening för allmänmedicin ( SFAM .Q ) , bland annat för att sammanställa en rad metoder att mäta och utveckla vårdkvalitet i den s k Verktygslådan som sedan marknadsförts och sålts via Landstingsförbundet [ 1 ] .Under 1995 uppdaterades och utökades Verktygslådan med en rad nya metoder som funnits till försäljning sedan början av 1996 .Enkät om spridningFör att klarlägga spridning och användning av Verktygslådan i primärvården och få vårdcentralernas syn på SFAM .Q och på fortsatt kvalitetsarbete genomfördes hösten 1996 en enkätundersökning där kvalitetsansvarig
läkare på alla vårdcentraler tillfrågades .1 033 enkäter sändes ut och vi fick efter en påminnelse 799 svar ( 77,3 procent ) .En geografisk fördelning av svarsfrekvensen framgår av Tabell I.89 procent av dem som svarat kände till att Verktygslådan fanns och 56 procent hade en Verktygslåda på sin mottagning .En betydande geografisk skillnad noterades ( Tabell I ) .Av de 447 som hade en Verktygslåda hade 317 ( 71 procent ) använt något av materialet i lådan .Även här noterades stora geografiska skillnader .Vilka metoder som använts framgår av Figur 1 .42 procent av de 317 som använt Verktygslådan svarade » ja » och 40 procent » delvis » på frågan om de haft nytta av den .23 procent svarade » ja » och 40 procent » delvis » på frågan om materialet i Verktygslådan lett till kvalitetsförbättringar .Kvalitetsutveckling i primärvårdenEnkäten innehöll också en rad allmänna frågor om kvalitetsutvecklingsarbete i primärvården .90 procent av de799 som svarat ansåg att SFAM ska fortsätta att
sammanställa , utveckla och sprida metoder för kvalitetsutveckling .40 procent svarade » ja » och 20 procent » delvis » på frågan om det behövs mer utbildning om metoderna i Verktygslådan .Figur 2 beskriver vilka hinder för kvalitetsutveckling man ansåg föreligga .DiskussionMan kan konstatera att marknadsföringen av Verktygslådan varit framgångsrik och att marknadsföringen av dess uppdatering varit mindre framgångsrik .Verktygslådan har enligtLandstingsförbundet sålts i ca 730 exemplar , och den finns idag på en majoritet av landets vårdcentraler .Uppdateringen har sålts i ca 380 exemplar .I en specialanalys av enkätsvaren från tre områden ( Östergötland , Kronoberg , Jönköping ) med sammanlagt 66 vårdcentraler som funnits med i publikationer om sammanställningar av kvalitetsindikatorer som utgått från materialet i Verktygslådan framgår att 45 ( 68 procent ) uppgav att de inte använt kvalitetsindikatorer från Verktygslådan .Detta visar att Verktygslådans metoder också använts på vårdcentraler
utan att man varit medveten om dess ursprung .Möjligen har Verktygslådan därför spelat en större roll för att stimulera kvalitetsutveckling i svensk primärvård .Vi hoppas att personalen på landets vårdcentraler även i fortsättningen , helst i ökad omfattning , ska ha tid och ork att använda Verktygslådans metoder för att mäta och utveckla vårdkvaliteten och att inte andra inslag ska störa den process som har startat i svensk primärvård .Tabell I. Svarsfrekvens , procentuell andel deltagare som har en Verktygslåda och andelen av dessa som använt Verktygslådan i olika landsting och kommuner .I absoluta tal är de som svarat 799 , de som har verktygslåda 447 och de som använt den 317 .Figur 2 .Deltagarnas uppfattning om hinder för kvalitetsutveckling .
