Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
en debattartikel i Läkartidningen 13/98 ger Adam Taube uttryck för ett antal kritiska funderingar kring ett arbete som presenterades vid Läkarstämman 1997 .Hans kritik kan i korthet sammanfattas i tre huvudpunkter :1 .Randomiserade behandlingsstudier är den ideala vägen att gå för att jämföra skilda behandlingsalternativ .2 .Om sådana studier ej föreligger kan observationella studier med retrospektivt insamlade data användas , men en av grundförutsättningarna för att kunna göra jämförelser mellan skilda behandlingsalternativ är att s k selektion bias har uteslutits .Ett exempel på selektion bias är att skilda prognostiska faktorer är en av de underliggande orsakerna till att patienterna hamnar i skilda behandlingsgrupper , t ex att patienterna själva får välja vilket alternativ eller den enhet de önskar få vård vid .3 .Vid analysen skall hänsyn tas till kända prognostiska faktorer .Sådan analys kräver ofta större material för att kunna visa på skillnader eller för att med hygglig statistisk
säkerhet uttala sig om att större skillnader ej föreligger .I sitt genmäle till Adam Taubes kritik väljer författarna av den ursprungliga studien att helt bortse från den resta kritiken , utan de presenterar ånyo i stort sett samma siffror som i det ursprungliga föredraget efter att först ha antytt förekomsten av en dold agenda hos Adam Taube .Vad författarna inte tycks inse är att deras förhållningssätt vid en jämförelse av resultaten vid de två klinikerna är förlegad .Metodik och analytisk strategi vid jämförelse av utfall hos skilda patientgrupper prospektivt eller retrospektivt insamlade , en metodik som ibland går under beteckningen » klinisk epidemiologi » , har under de senaste 20 åren gjort stora framsteg .Det är därför oroande för svensk klinisk forsknings framtid att företrädare för en klinisk institution vid en universitetsklinik har berörts så lite av detta nya förhållningssätt .Anders Ekbom , docent , institutionen för medicinsk epidemiologi , Karolinska institutet
, Stockholm
