Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Att
diagnostisera, behandla och lindra sjukdomar, avvikelser och funktionsstörningar hos barn och unga är barnsjukvårdens uppgifter. Detta kräver kunskap, färdighet, empati och förståelse för individen och hans familj, hans utveckling och omgivning. Det är mycket viktiga uppgifter och vi har all anledning att vara stolta över den sjukvård för barn och unga som vi har i dag, och det är en angelägen uppgift att slå vakt om kvaliteten på den vården. Den är grunden för vårt vetande om sjuka barn och den är ett mått på hur man från samhällets sida söker värna om sina medborgare, när de mest behöver det. Men om man är intresserad av barnens hälsa måste man vidga sina vyer utanför de rent medicinska och vårdinriktade: hälsa är inte detsamma som aldrig så god och täckande sjukvård. Det finns drag i den moderna hälsooch sjukvården som kontrasterar mot de mål som satts upp för befolkningens hälsa, både av internationella organ som WHO och EU och av regering och riksdag. Av detta följer ett behov
av om- och nytänkande i synen på vad som främjar befolkningens hälsa och hur man skall nå de uppsatta målen. Folkhälsovetenskapen är ett viktigt instrument i detta arbete, och det finns särskilda skäl till att just barn är viktiga i detta sammanhang. Genom sina aktionsområden utbildning, forskning och service/praxis kan folkhälsovetenskapen för barn, eller barnhälsovetenskapen, som jag vill döpa den till, utgöra grunden för lokala, regionala, nationella och varför inte internationella centra för bevakning av barns hälsa, som just nu är mer angelägen att skydda än på länge. Hälsa och hälsostrategier Ledstjärnan för allt arbete inom häl-sooch sjukvården är ju att bibehålla och förbättra människors hälsa. Det är lätt att gå vilse i analyserna av detta svårfångade och mångdimensionella begrepp. Emellertid är det en allmänt accepterad uppfattning att befolkningens hälsotillstånd har en betydligt bredare bas än vad individ och medicin kan erbjuda. Orsaken till befolkningens förbättrade
hälsa står att söka framför allt i samhällets ekonomiska, sociala och politiska utveckling. Medicinens framsteg är också ett resultat av denna utveckling men inte huvudorsaken till det goda hälsotillståndet. Alla europeiska länder har utvecklat strategier som bygger på sådana tankar och dessutom inkorporerat dem i sina nationella hälso- och sjukvårdsplaner [1, 2]. Det är långt kvar innan målen har nåtts, men det förringar inte betydelsen av målsättning och strategier för att nå målen. De problem som hälso- och sjukvården står inför i välfärdsstaten är förvisso annorlunda än de vi hade för hundra år sedan och annorlunda än de som dominerar i fattigare länder. Dagens svårigheter, de som ibland kallas för kris, innefattar ekonomisk åtstramning med kraftig begränsning av resurserna samtidigt som behandlingsmöjligheterna blir alltmer sofistikerade och vårdefterfrågan ökar. En ojämn fördelning av vårdresurserna och ett ojämnt utnyttjande av dem dröjer sig kvar, etiska överväganden
blir alltmer komplicerade, och kraven från vårdtagarna att bli betraktade inte bara som patienter utan också som konsumenter blir alltmer uttalade [3]. Befolkningens hälsoproblem är således inte bara medicinska; det är heller spelar en väl så viktig roll. In mindre kommer alltid ett tung att vila på hälso- och sjukvår dess förmåga att anpassa sig til kraven. Att planeringen och le av hälso- och sjukvården blivit betydelsefull är också självklar de beskrivna förhållandena. För tiden kunna relatera mål och krävs en aktuell och kontinuer skap om samhället och dess bef om hälsotillståndet, vårdresurse deras utnyttjande. Folkhälsovetenskap – ett mångvetenskapligt om Vilka kunskaper, insikter och heter är det då som behövs för a lösa problemen och nå de upps len? I den traditionella utbildn personalen inom hälso- och sju genomgått finns hittills, och ino skådlig tid framåt, föga av såd nen som i detta sammanhang är liga, t ex samhällsmedicin, epid gi, miljömedicin, administratio skap, hälsoekonomi,
hälsoetik bildning som skall föra ut det br helhetsinriktade synsättet som inom vården av i dag måste vara tenskapligt uppbyggd med ins samhälls- och beteendevete som sociologi, psykologi, ped ekonomi, från humanistiska v per som historia och filosofi, frå vetenskaper som statistik, ma och teknik och naturligtvis frå B a r n h ä l s ove t e n s k a p Insatser inom utbildning, forskning och serv i c e F ö r f a t t a r e Genom att kombinera de internationella hälsostrategierna och folkhälsovetenskapens arbetssätt med barnens särskilda behov av skydd uppstår barnhälsovetenskapen, som med sina aktionsområden utbildning, forskning och service kan göra en bred och slagkraftig insats för att främja barns hälsa och välfärd. SERIE . F o l k h ä l s a ILLUSTRATIONER: LAS Tidigare artikel i serien har publi nr 35, 36, 37, 39 och 48/97. Sid1154-1156 98-12-21 14.10 Sida 1154med speciell inriktning på individernas, samhällsstrukturens, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens
hälsa och sjukvårdens effektivitet [4, 5]. I hela Europa märks nu ett ökat intresse för detta synsätt manifesterat bl a i ett pånyttfödande av folkhälsovetenskapen som akademiskt ämne och en nästan explosionsartad etablering av Schools of Public Health. Dessa knoppas av från medicinska eller samhällsvetenskapliga fakulteter eller bildas som fristående fakulteter eller institutioner. Även i Norden märks denna utveckling. På 14 orter finns nu möjligheter till fullständig eller partiell vidareutbildning i folkhälsovetenskap [6]. Också andra europeiska samarbetsorgan, som OECD, Europarådet och EU, använder hälsoområdet för att fastare knyta ihop det europeiska nätverket. Världsbanken betraktar numera investeringar i hälso- och socialområdet som en tillgång för ett lands utveckling och inte, som tidigare, en belastning [7]. Barnen är en speciell målgrupp Eftersom barn är en del av befolkningen är naturligtvis resonemangen ovan också tillämpliga för dem. Men det finns också speciella
skäl varför barnen är särskilt viktiga som målgrupp för ett folkhälsoinriktat arbete [8]: · Barn utgör en betydande del av befolkningen. I Norden är ca 18 procent under 15 år, i många utvecklingsländer över 45 procent. · Barn utgör en sårbar grupp, utsatt för betydande hälsorisker och beroende av andra för skydd och vård. · Barns hälsotillstånd återspeglar ländernas omsorg om sina medborgare, och de landvinningar som uppnås på detta område utgör ett mått på ländernas allmänna sociala standard. · Barn har ingen politisk makt och är inte representerade i formella eller informella påtryckargrupper, vilket t ex äldre eller funktionsstörda är. · De vuxnas kunskaper, attityder och beteenden i hälsofrågor, och ofta också deras basala hälsotillstånd, grundläggs och befästs i barn- och ungdomsåren. · I en särskild konvention från 1989, dvs en för länderna bindande överenskommelse, har Förenta Nationerna utfärdat regler som ska skydda barnets rättigheter i samhället, bl a dess »rätt att
åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering». (Artikel 24.) B a r n h ä l s o v e t e n s k a p med tre aktionsområden hov av skydd för sin hälsa och välfärd kan förenas i ett begrepp som man skulle kunna kalla för barnhälsovetenskap. Denna gren av folkhälsovetenskapen har liksom moderdisciplinen tre huvudsakliga aktionsområden: utbildning, forskning och service [9, 10]: – Utbildning, träning och karriärut veckling av dem som skall arbeta med barn och ungdomar och deras hälsa. I hela Europa är denna typ av bred utbildning ett försummat kapitel, barns hälsa är praktiskt taget överallt en medicinsk angelägenhet. Till och med på Schools of Public Health finner man sällan speciellt barninriktad utbildning i folkhälsovetenskap för alla dem som dagligen arbetar med barn och ungdomar och som behöver vidareutbilda sig [11]. Undantag är vissa universitet i Storbritannien samt Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg, där det under drygt 15 år har funnits möjligheter
att välja barnhälsovetenskap (eller socialpediatrik som det tidigare hette) som en del i en Masters- och doktorsutbildning. Det återstår således mycket arbete för att lyfta fram och förstärka detta område. Genom samarbete mellan ASPHER (Association of schools of public health in the European region) och ESSOP (European society for social pediatrics) söker man stimulera till en satsning på en sådan utbildning. Projektet stöds av EU och avsikten är att på sikt etablera en särskild examen, European master of child public health [12]. – Forskning av olika slag, alla på flerprofessionell grund, för att öka kunskapen om barns och ungdomars hälsa, välfärd och livskvalitet och för att klargöra behoven och möjligheterna att genomföra olika strategier för att förbättra dessa förhållanden. Denna forskning måste relateras till omvärlden och vara praktisk och relevant. Möjligen blir den på det sättet mindre elitistisk, möjligen har den annorlunda värderingar om vad som är viktiga forskningsfält
och frågeställningar, möjligen söker den alternativa vägar mot kunskapen. Men det betyder inte att den barnhälsovetenskapliga forskningen för den skull skall överge kraven på objektivitet, analytisk skärpa och kritisk granskning. Ett kanske utopiskt, men i högsta grad önskvärt, mål för sådan forskningsverksamhet vore att upprätta en fullständig, systematisk och kontinuerlig hälsoövervakning av barns och ungdomars hälsa och välbefinnande, sedd från barnens perspektiv och insatt i ett socialt sammanhang. Detta skulle skapa ett verktyg att bedöma barnens hälsa över tid och mellan geografiska, sociala och etniska områden och gruphjälpa till att ge svar på frågor optimala strukturen och inne barn- och skolhälsovård. En så soövervakning finns inte i dag, i got land. Genom de nordiska st barns hälsa och välfärd som vi fört från Nordiska hälsovårds lan, genom omfattande och hög kohortstudier från Uppsala, gen bitiösa »barnprofilprojekt» landsting, genom Socialstyrels Ungdomsstyrelsens
utredning Statistiska centralbyråns rapp om barnstatistik har det börjat upp ett sådant intresseområde Men det är fortfarande långt målet. Och hoten mot barnens h välbefinnande har inte blivit m befolkningen är det barnfamilje drabbats hårdast av den ekonom stramningen, och i spåren har betslöshet, splittrade familjer, n dom, marginalisering. – Service/praxis, dvs att arb politiker och andra beslutsfatta genomföra program för barn men också att arbeta med aktio per, frivilligorganisationer och kesgrupper i andra samhällss Att t ex i en kommun, ett landst nationellt skapa ett centrum f skap om barns och ungdomars h hälsobeteende är ett långsiktig levant mål att sträva efter, säker samt men inte orealistiskt. Et centrum skall vara den självkl lan, dit politiker, press och al vänder sig för att få aktuell oc information om frågor som rö och ungdomars hälsa och välf dan existerande komponenter f centra finns i barnhälsovård, sk vård, barnomsorg, socialtjäns barn- och ungdomsklinik,
barn risk verksamhet, barnombudsm saknas dock gemensamma v övergripande mål, fast struktur m ra samarbetsstrategier och insp darskap för en samlad aktion vitala samhällsområde. K o n k l u s i o n Barnhälsovetenskapen skall som ytterligare ett försök att s ny specialitet för särskilt utbil kesmänniskor. I vår tid av supe lisering och fragmentering av de cinska vetenskapen och de med de professionerna, så framträ den kliniska pediatriken, är ba vetenskapen en motbalans med professionella och mångsektor att närma sig hälsan. Styrkan m är att den är baserad på intern accepterade hälsostrategier, att vänder folkhälsovetenskapens Sid1154-1156 98-12-21 14.10 Sida 1155betyder att dess aktiviteter – både i utbildning, forskning och praxis – skall vara praktiska och relevanta och inkludera insikter och erfarenheter från flera yrken och vetenskaper. Med en så bred kompetens kan barnhälsovetenskapen ta itu med en rad viktiga barnhälsofrågor, som hälsopolitik för barn, hälsokonsekvenser av politiska
beslut, socialt stöd åt sårbara grupper, produktsäkerhet, trafikplanering, vaccinationsprogram m m. Nyckelordet för verksamheten är relevans. Bara genom att ta sig an viktiga hälsoproblem, genom att samarbeta med andra yrkesgrupper, genom att närma sig problemen från barnens perspektiv är det möjligt att bli synlig och trovärdig för barnen och ungdomarna, för deras föräldrar, allmänheten, myndigheterna och för politikerna. Om vi insisterar på att jämställa barnhälsovetenskapen med pediatriken kommer vi alltid att hamna i periferin av medicinen, när vi i stället kan placera oss i centrum av barns hälsa. R e f e r e n s e r 1.Targets for Health for All. The health policy for Europe. Copenhagen: WHO, 1993. 2.Hunter W, Berlin A, Gouvras G. New perspectives for public health in the European Union. In: Laaser U, de Leeuw E, Stock C, eds. Scientific foundations for a public health policy in Europe. München: Juventa, 1995. 3.Köhler L. Hälsan, sjukvården, samhället – i ett nordiskt
utbildningsperspektiv. I: Köhler L, red. Folkhälsovetenskap. Ett nordiskt perspektiv. NHV-Rapport 1989:2. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan, 1989. 4.Public health in England (Acheson Report) The report of the committee of inquiry into the future development of public health function. London: HMSO, 1988. 5. Köhler L. Public health renaissance and the role of schools of public health. European Journal of Public Health 1991; 1: 29. 6.Köhler L. Folkhälsovetenskaplig utbildning i Norden och i Europa. Nord Med 1996; 111: 1901. 7. Investing in health. World development report 1993. Oxford: World Bank/Oxford University Press, 1993. 8.Köhler L. Barns hälsa och välfärd i Norden. Nordisk laerebog i paediatri. København: Munksgaard, 1993: kap 1. 9.Barnard K, Köhler L. Creating good learning environment – a review of issues facing schools of public health. In: Training in public health. Strategies to achieve competences. Copenhagen: WHO, 1994. 10.Köhler L. New child
public health. In: Spencer N, ed. Progress in community child health. Edinburgh: Churchill Livingstone, 1995. 11. Manciaux M. Social paediatrics and child Public Health. Paris: ASPHER Bulletin 1997; no 1: 35. 12.Project Proposal. ASPHER/EU, 1996 13. Jakobsson G, Köhler L. Barns hälsa i Sverige. Kunskapsunderlag till 1991 års Folkhälsorapport. SoS-rapport 1991: 11. Stock15. Lindström B. The essence of existence. On the quality of life in the Nordic countries [dissertation]. NHV-Rapport 1994:3. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan, 1994. 16.Lagerberg D, Mellbin T, Sundelin C, Vuille JC. Growing up in Uppsala: The »New morbidity» in the adolescent period. A longitudinal epidemiological study based on school data and some external sources. Acta Paediatr Scand 1994; 83: Suppl 398. 17. Köhler L.Samlad och kontinuerlig bevakning av barns hälsa nu i sikte. Läkartidningen 1992; 89: 11556. SMITTNYTT MPR-vaccin – samba med autism och tarm d o m ? I Lancet rapporterade
Wakef medarbetare den 28 februari 1 12 barn med tarmsymtom och r rande utveckling. För 8 av barn ett tidssamband mellan symto och vaccination mot mässling, p och röda hund (MPRvaccin). tarna skriver själva att det inte f gra bevis för en koppling mella nationen och symtomen. Trots d artikeln fått stor massmedial up samhet. Detta är anmärkningsv skilt som Lancet i samma publicerar en kommentar av C DeStefano, CDC, Atlanta, US bl a konstaterar: Flera hundra miljoner barn världen har sedan 1970-1980t MPR-vaccin utan att utveckla ta dom eller beteendestörningar; Det är inte förvånande att n av autism av slumpen inträffar i slutning till vaccination med M cin, eftersom praktiskt taget al t ex England och Skandinavie neras vid en tidpunkt då symtom tism börjar märkas; Flera oberoende undersökni der de senaste åren talar för att m inte bidrar till utveckling av k inflammationer i tarmen – vilk Wakefield skulle vara en förut för att autism skulle utvecklas. WHOs veckotidskrift (WE publicerade
den 8 februari 1998 grann översikt av kunskapsläge skriver i princip de misstanka fields grupp har väckt. I en leda tish Medical Journal den 17 1996 dödförklaras hypotesen o band mellan MPR-vaccin och matorisk tarmsjukdom. Det finns därför anledning a för att en kampanj mot vaccine få dramatiska och ur folkhälsos mycket olyckliga effekter på v tionsprogrammet. Föräldrar bör ta att låta sina barn bli vacciner mässling, påssjuka och röda sjukdomar som vi delvis glöm som kan ge allvarliga men. Patrick Olin Smittskyddsinstitutet Sid1154-1156 98-12-21 14.10 Sida 1156
