Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
C
h ristina Fabian vill få fö rä n d ringar på det lokala planet – Vi måste kämpa för fler S T-tjänster och fler läkare Christina Fabian har ägnat centralt fackligt arbete. Fyra åren har hon varit ordförand Distriktsläkarföreningen. Nu hennes tredje år som andre ordförande i Sveriges Läkar »Hon har en stor kapacitet. Hon är trovär rolig och entusiasmerande.» Så beskrivs Christina Fabian, andre vice ordförande i Sveriges Läkarförbunds styrels Dagligdags återfinns hon som ansvarig chef f Heby vårdcentral, belägen mellan Uppsala o Sala. Där har hon arbetat i 23 år. T E X T CHRISTINA BERTHOL F O T O MICHAEL BRANNÄS test 98-12-18 15.37 Sida 616dig med mina medicinska studier. Jag ville ta hand om helheten – om hela människan/patienten. Vi träffas i Sveriges Läkarförbunds styrelserum på Villagatan i Stockholm, där styrelsen nyss haft möte, vilket en lång rad urdruckna Ramlösaflaskor skvallrar om. Vilka var en gång hennes drivkrafter för att studera medicin? – Man måste tycka om människor
och det gör jag. Jag är dessutom biologiskt intresserad av människokroppens funktioner – i både fysisk och psykisk bemärkelse. Jag tycker om att få hjälpa andra människor. Det är viktigt att bry sig och att kunna få ställa upp, svarar hon. – I min verksamhet ser jag sjukvården som en helhet, där jag är beroende av ett gott samarbete med mina kolleger. Utifrån de möjligheter som står till buds i dag på vår vårdcentral i Heby, klarar vi av ca 90 procent av alla fall. Återstoden av fallen remitterar vi till större sjukvårdsenheter, där vi tar hjälp av andra kolleger. Ville inte arbeta i Uppsala Christina Fabian har ägnat nio år åt centralt fackligt arbete. Fyra av de åren Läkarförbund: – Jag har arbetat lokalt fackligt så länge jag har verkat som läkare, kommenterar hon själv. Färdig allmänläkare blev hon 1974 efter studier i Uppsala, där familjen fortfarande bor. – Som färdig allmänläkare ville jag inte arbeta i Uppsala. Jag visste att det skulle dröja många år innan verksamheten
i en stad och på landet skulle te sig lika för allmänläkare. Jag ville arbeta på landet, för där får man verkligen arbeta som distriktsläkare. Det blev Heby vårdcentral, som låg på lagom pendlingsavstånd från Uppsala: – Då på 1970-talet var primärvå r d e n inte utbyggd, berättar Christina Fa b i a n . M å n ga patienter sökte direkt till sjukhuset. Men med en permanent stationerad läkare i byn sökte allt flera sin allmänläkare där. Numera, när de flesta har sin n a m n g ivna doktor att gå till, är vå r d c e ntralen första instans för de flesta. I Heby försöker Christina Fabian tillsammans med den övriga personalen att förverkliga de idéer som hon driver även centralt. Det gäller frågor som rör både sjukvårdspolitik och primärvård. ungefär 25 procent av Christina arbetstid. Uppdraget genererar hel del jobb vid sidan om det e arbetet där. Det kan handla om ter med politiker, med landst bund och olika organisationer, i påverka och sprida informatio kan ta både helger och många
anspråk. Christina Fabian sitter också sen för försäkringsbolaget Sa svar, och sedan sommaren 97 ä ordförande i Utbildnings- och ningsdelegationen (UFO), samt alistutbildningsrådet (SPUR) förbundet. Hon arbetar också i en refere där det gäller att ta fram läka etiska syn på sjukvårdens villk surser. Titeln på referensgrupp terial är »Angeläget». På det internationella planet valts till den första kvinnliga vi denten – av fyra – i den europe mänläkarorganisationen UEMO Att vara andre vice ordförande Sveriges Läkarförbunds centrals tar ungefär 25 procent av Christ Fabians arbetstid. Men uppdrag genererar också en hel del jobb om. Hon sitter bl a i styrelsen fö försäkringsbolaget Salus ansvar vice president i europeiska allmänläkarorganisationen UEM test 98-12-18 15.37 Sida 617mänmedicinska teman som hon belyser ur olika vinklar. Det kan t ex handla om depressioner, eller om »stress, jul, kvinnor och hjärtinfarkt». Hon förekommer också i radio- och TVdebattprogram. Patienträtt engagerar
Patientens rättigheter är en fråga som engagerar henne djupt. Via olika grupper och kanaler försöker hon informera och påverka i denna fråga: »Vi vill stärka patientens ställning och läkare- patientrelationen, som är grunden i hela sjukvården. Det måste finnas en både respektfull och förtroendefull relation.» I dag förs olika diskussioner om att upprätta olika register och informationssystem på sjukhus och bibliotek, därför att patienterna ska kunna hämta information den vägen. I dag får patienten för dålig information av sin läkare, eftersom denne vanligtvis inte har tillräcklig tid: – Men det spelar ingen roll hur mycket information vi kan hämta in via elektroniska medier. Det är ändå så, att blir man sjuk, då vill man ha en personlig läkarkontakt. Detta tyder enbart på att det måste finnas mer tid för varje patient. Alla utredningar och diskussioner måste leda fram till detta, att patientrelationen måste stå i fokus! I dag lever all sjukvårdspersonal under en enorm tidspress,
det känner de flesta till. Tillgängligheten förväntas vara hög. Pressen och stressen är påtaglig. Men patienter söker inte hjälp i onödan, menar Christina Fabian. Minst av allt de som visar sig ha psykosomatiska symtom. De senares skara gör tvärtom tidsbristen hos läkaren ännu allvarligare. Enligt Christina Fabian måste man här avsätta ytterligare tid till varje enskild patient. – Jag vill påstå att de fall som jag vårdar och betraktar som mina »lätta», det är de akut sjuka, som exempelvis hjärtinfarkter eller benbrott. Dessa remitterar jag till sjukhusen. De svåra fallen däremot – där det handlar om att få fram en säker diagnos och en trygg kontakt med patienten – det är mina fall som har diffusa symtom. – Med dessa patienter behöver jag verkligen ta mig tid att utreda saker och ting, för att kunna skapa mig en bild avproblemets art och behandling. Detta måste vara min viktigaste uppgift. Och det måste få ta tid! Doktor i glesbygd mer utsatt Här betyder de långa läkare-patientrelationerna
mycket, hävdar Christina Fabian. Som läkare åtnjuter man med tiden allt fler förtroenden från patienterna Den goda kontakten underlättas också genom att läkaren kan sköta en hel del patientsamtal per telefon. – Efter 23 år som läkare på samma ort och ställe känner jag en mycket stor respekt för mina medmänniskor, säger Christina Fabian. Det måste ändå vara min ambition att hela tiden kunna sköta varje patient optimalt. Det är en självklarhet att en läkare är betydligt mer synlig på en liten vårdcentral. Anonymiteten kan man bara glömma: – Därför är jag också betydligt mer utsatt som doktor här. Händer det någonting vet alla det genast. Man måste alltid kunna stå till svars för alla sina handlingar. Man kan aldrig ursäkta sig med exempelvis tidsbrist. – Trots många år på samma ställe händer det samtidigt alltid någonting nytt. Även om jag har känt en patient i 20 år har han/hon alltid något nytt att berätta. Förtroenden kan komma efter en ganska lång tid.
– Jag vet också hur betydelsefullt det är för människor att de har någon som de kan delge vissa allvarliga bekymmer. Sådana förekommer hos de allra flesta människor. Vårdcentral på entre p re n a d Sedan 1993 har Heby vårdcentral varit på entreprenad. I Västmanlands län bedrivs 45 procent av vårdcentralerna på entreprenader, dvs i privat regi med vårdavtal med landstinget. Detta innebär i sak att Heby vårdcentral finns inom landstingets ramar, men att Christina Fabian är sin egen sjukvårdschef. – Vi hoppar alltså över ett administrativt led och lyder direkt under politikerna i länet. Detta är något som Sveriges Läkarförbund värnar om, säger hon. Politikerna ska stå för mål och medel, medan professionen måste stå för verksamheten. patienter. En viktig del av ent den i Heby har därför varit at visa att man inte behöver så my ministrativ hjälp. Det har lett til i dag inte behöver betala så sto budgeten till administrationen. – Om alla små vårdenheter i kunde agera på det här
sättet sk bli en hel del pengar över, som skulle kunna gå till vård, komm Christina Fabian. Dock kvarstår ett stort probl man brottas med i dag – Heby v tral har för trånga lokaler: – Vår vårdcentral byggdes 1 två läkare, berättar Christina Fa är vi fyra, fem – samt dubbelt s sjuksköterskor. Men vi har for kvar samma lok behöver alltså f och bygga ut v het. Men vårt la kan inte överför ser från ett sjuk i dag står halvto lägga över det p het. Tyvärr är pe landstinget låsta – Här kommer tid vår fina a menskap in! De tet och den fina sammanhålln finns inom Heby vårdcentral u flera gånger om den trångbodd råder. Dags diskutera kva l i t e t I dag är det mestadels ek aspekten på vård som diskutera rige, menar Christina Fabian. sionerna inom sjukvården måst ras ö ver till att handla även om tetsaspekten, anser hon. – Men det är klart, att när re krymper som de har gjort nu, ha tingen enbart varit intresserade arna. Även om tillgängligheten har trycket blivit hårdare. Nya m kortare vårdtider,
snabbare bes ska gå fortare i dag. Det blir mycket utrymme kvar för att u och granska vad man gör. Me viktigt att vi inom läkarkåren sk för eftertanke. – Jag tror att framtiden i h måste handla om en utvärderin vi läkare gör och uträttar. Här f som hjälp. Deras budskap måste inom läkarkåren. En annan viktig faktor för läk är fortbildningen, menar Chris bian. Läkaryrket kräver ett livs rande. Varje dag innebär nya stä taganden. Hela läkarkåren mås med i utvecklingen och i de handlingsmetoderna. ?? Men det spelar ingen roll hur mycket information vi kan hämta in via elektroniska medier.Det är ändå så, att blir man sjuk, då vill man ha en personlig läkarkontakt. Detta tyder enbart på att det måste finnas mer tid för varje patient. Alla ut redningar och diskussioner måste leda fram till detta, att patientrelationen måste stå i fokus! ?? test 98-12-18 15.37 Sida 618vi ägnat oss åt att öka produktionen. I dag fattas det ca 2 000 allmänläkare. Detta har skapat ett oerhört tryck
inom primärvården. Därför måste man nu se till att det kommer till nya ST-läkare. Christina Fabian säger: – Vi fyrtiotalister ska, som bekant, pensioneras så småningom. För detta finns det ingen som helst planering från landstingens sida. Det finns emellertid ett riksdagsbeslut om att landstingen ska stå för den här typen av planering. Men ännu så länge har ingenting konkret planerats. Med all säkerhet kommer det att ske stora avgångar på läkarsidan inom en snar framtid. Dåligt planerad återvä x t Sveriges Läkarförbund har räknat ut att det för allmänläkarnas del måste skapas 240 nya ST-tjänster per år – detta för att kunna täcka upp avgångarna. Som exempel kan nämnas att de senaste åren har landstingen tillsatt endast 60-100 ST-tjänster i allmänmedicin. Detta har skapat akuta problem inom sjukvården. Det önskvärda antalet allmänläkare beräknas vara 6 000. Inom varje medicinsk specialitet krävs samma planebian. Det är också landstingen som ska ge möjligheter till en viss
forskning och utbildning. Det faller sig naturligt, tycker jag, att all sjukvårdspersonal borde ha en god fortbildning för att kunna utöva en god sjukvård. – Så är emellertid inte fallet i dag. Dessutom är personalen fåtalig inom sjukvården, patienttrycket är stort och då är det alltid fortbildningen man ger avkall på. Detta måste vi ändra på i framtiden. Även om Christina Fabian ägnar en stor del av sitt arbetsliv åt centrala frågor, tycker hon ändå att det är på det lokala planet, i den egna verksamheten, som man måste få förändringar till stånd. – Vi måste också kämpa lokalt, för att få fler ST-tjänster och fler läkare. Det handlar om att motivera och argumentera gentemot politikerna inom landstinget. Även fortbildningsfrågan måste vi pressa fram, lokalt. – Det gäller att tydliggöra behoven och se till att det finns resurser. Vi läkare kan inte bara klaga och kräva. Vi måste se till att det genomförs också, säger hon. Nästan alla läkare som finns engagerade centralt, i Sveriges
Läkarförbund, utövar aktivt sitt yrke. Detta är definitivt en styrka, anser Christina Fabian. De vet hur verkligheten ser ut: – Läkare och sjuksköterskor är naturliga samarbetspartner. Därför är det oerhört viktigt att vi håller ihop och driver en gemensam politik i gemensamma frågor. Här måste alla ställa upp tillsammans. F r a m t i d s p l a n e r ? Var finns Christina Fabian om tio år? Hon funderar en stund och säger sedan eftertänksamt: – Egentligen vill jag inte kommentera detta. Det händer att jag möter folk som förvånat undrar: »Är du fortfarande kvar i Heby?» – Men något som betyder vä l d i g t m y c ket för mig – det är att få ha den här l å n ga, tidsmässiga relationen med mina patienter ur olika generationer. Många patienter känner det likadant, det vet jag. Därmed torde kanske Christina Fabian ha svarat på frågan, indirekt. Med all sannolikhet återfinns hon som chef för Heby vårdcentral ytterligare en period framöver. · I dag är det mestadels ekonomiaspekten
på vård som diskuteras i Sverige, menar Christina Fabian. Diskussionerna inom sjukvården måste nu styras över till att handla om även kvalitetsaspekten, anser hon. Särtryck av en seri Läkartidningen 1996-1997 Epilepsi är en av de största perna av neurologiska sju mar. Omkring 60 000 perso Sverige har aktiv epilepsi, man räknar med att ca 10 pro av befolkningen någon gån ett epileptiskt anfall. De senaste årens utvecklin inneburit väsentliga förändri diagnostiken och behandli av epilepsi. Farmakologisk t gör relativt snabbt en domin de andel patienter anfallsfria prognosen på längre sikt ä heller ogynnsam. Förändringarna i diagnos och tillkomsten av flera nya del motiverar den uppdat som Läkartidningens serie epilepsi syftade till. Seriens lar har nu samlats i ett sär som utöver farmakoterapi oc urgisk behandling belyser e miologisk differentialdiagn utredning samt rehabilite Även de särskilda probleme epilepsi och graviditet ana ras. Häftet omfattar 9 artiklar på manlagt 40 sidor
+ omslag. P är 45 kronor, vid köp av 11- 40 kronor och vid större upp 35 kronor/ex. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Beställer härmed ……….. ex Epilepsi ………………………………… Namn ………………………………… Adress ………………………………… Postnummer/Postadress Insändes till Läkartidningen Box 5603,114 86 Stockholm EPILEPSI test 98-12-18 15.37 Sida 619
