Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Klåda
har unika nervfibrer i huden , med en ledningshastighet som är den långsammaste bland alla idag kända nervfibrer .Det är forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala , som i samarbete med tyska forskare nyligen upptäckt klådfibrerna .Ökad kunskap om fibrernas egenskaper kan på sikt leda till förbättrad farmakologisk behandling för bland annat allergiker .Omkring 70 procent av nervtrådarna i det perifera nervsystemet består av omyeliniserade nervtrådar , s k C-fibrer .Deras nervändar , nociceptorer , är specialiserade på att registrera olika typer av smärtsamma retningar , exempelvis hetta , kemiska retningar eller mekanisk skada .På institutionen för klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har professor Erik Torebjörk sedan 1970-talet forskat kring C-fibrernas egenskaper .Hans forskargrupp var först i världen med att visa , att det överhuvudtaget gick att registrera enstaka C-fibrers ytterst svaga nervimpulser .Den mätmetod som utvecklats vid institutionen ligger
till grund för den senaste stora upptäckten : nervfibrerna för klåda .Arbetet har bedrivits i samarbete med en forskargrupp vid universitetet i Erlangen-Nürnberg , Tyskland .- Det har funnits olika teorier om hur klåda uppkommer .En har varit att det rört sig om ett speciellt mönster av lågfrekventa urladdningar i smärtfibrerna , säger Erik Torebjörk .- Vi visade först att den teorin inte stämmer .Nu har vi även kunnat visa att klåda har en specifik typ av fiberreceptor , vars fysiologiska egenskaper helt stämmer överens med försökspersonens upplevelse av klåda .In på 1980-talet trodde man fortfarande att det bara fanns en typ av C-fiberreceptorer , s k CMH-nociceptorer .CMH-nociceptorerna svarar på värme och mekaniska stimuli , och anses vara talrika i huden .Men nu finns fler kända nociceptorer : CH som bara svarar på värme , CM som bara svarar på mekanisk retning , samt CMiHi som varken svarar på värme eller mekanisk retning .I:et står för » insensitive » .CMiHi är i oskadad vävnad
» sovande » kemoreceptorer .Med traditionella neurofysiologiska metoder med ytelektroder går det bara att mäta impulshastigheten i de snabbaste , myeliniserade nervfibrerna .C-fibrerna kräver en mer avancerad mätteknik .Fibrerna är cirka en tusendels millimeter tunna och avger mycket svaga impulser .De har en synnerligen långsam ledningshastighet , omkring 1 meter per sekund mot upp till 50 meter per sekund hos andra nervfibrer .Vid institutionen för neurovetenskap har man utvecklat en invasiv teknik , mikroneurografi , som gör det möjligt att urskilja olika C-fibrer , dess nociceptorer och samtidigt mäta ledningshastigheten .Hastighet avgör fibertypRegistreringspunkten vid försöken förläggs normalt till peroneusnerven vid knäleden , där en mycket vass nålelektrod med 0,2 millimeters diameter sticks in genom huden och kopplas till en förstärkare .Sedan söks huden på foten av med en pennliknande ytelektrod , tills forskarna hittar ett område som utlöser ett nervfibersvar som registreras
genom nålelektroden i peroneusnerven , cirka 50 centimeter från stimuleringspunkten .- Det handlar om ytterst ömtåliga registreringar som kräver skärmade rum för att vi inte ska störas av elektriska fält från omgivningen , säger Erik Torebjörk .Det som bekräftar att det verkligen rör sig om en C-fiber är tiden från stimulering till registrering , som är omkring en halv sekund .För att sedan avgöra vilken typ av C-fiber det handlar om utnyttjas den för dessa nervfibrer unika egenskapen att repetitiva elektriska urladdningar ökar latensen , vilket i sin tur leder till en allt långsammare ledningshastighet .Det räcker med en enda extraimpuls för att se en klart urskiljbar latensökning .- Olika C-fibrer har olika retningströsklar beroende på vilka stimuli de svarar på .Mikroneurografin gör det möjligt att bland många tusen C-fibrer urskilja den enstaka C-fiber som aktiveras , säger Erik Torebjörk .En » sovande » nervfiberSedan tidigare kände man till att CMi-Hi-nociceptorn är en » sovande
» nervfiberreceptor , som aktiveras av kemisk retning , t ex av kapsaicin .Väl aktiverad blir receptorn överkänslig även för andra stimuli , t ex svag värme eller mekanisk retning ( J Neurosci 1995 ;15 : 333-41 ) .- Det finns förmodligen många sådana » sovande » fibrer även i höfter , ledkapslar etc , och vid en inflammation i lederna smärtar varje steg .Fibern har vaknat till liv och reagerar därför även på mekanisk belastning , säger Erik Torebjörk .Dessa fibrer tros vara speciellt viktiga för att åstadkomma den centrala överkänslighet som leder till s k sekundär hyperalgesi .Det är ett fenomen som innebär att ett större område runt det som utsatts för själva retningen utvecklar en överkänslighet , genom en sensibilisering i centrala nervsystemet .I jakten på » klådfibern » använde Uppsalagruppen histaminjoner , som administrerades i huden med hjälp av jontofores .CMH-nociceptorerna reagerade på histamin , men bara obetydligt och det kunde inte förklara den långvariga och intensiva
klåda som uppkom .Så småningom fann forskarna en specifik typ av CMiHi-fibrer , som aktiverades kraftigt efter jontofores med histaminjoner ( J Neurosci 1997 ;17 : 8003-8 ) .Dessa signaler korrelerade med klådsensationen .C-fibern reagerade i begränsad utsträckning även på värme efter histaminjontofores , men inte på mekanisk stimulans .- Efter jontoforesen dröjer det cirka en minut innan fibern börjar urladda .Sedan sker en spontanaktivitet under ganska lång tid , omkring tio minuter .Det är överensstämmande med den klådprofil som försökspersonen själv beskriver , säger Erik Torebjörk .- Och att fibern även reagerar på värme stämmer väl med det faktum att klåda förvärras av värme .Det gick inte att finna dessa fibrer med hjälp av normal elektrisk ytstimulering .Det förklaras med att klådfibrerna antingen ligger förhållandevis djupt ner i huden eller har ytterst tunna förgreningar vid hudytan , med hög elektrisk stimuleringströskel .Vid histaminjontoforesen visar det sig att en och samma
fiber kan reagera på stimulering över ett stort hudområde .- Det kan röra sig om ett område stort som en handflata .Att det är en och samma fiber som reagerar vet vi genom fiberns unika latens , säger Erik Torebjörk .Ledningshastigheten för klådfibrerna är endast omkring hälften av andra kända C-fibrers ledningshastighet .Det kan vara en indikator för att fibrernas axon är mycket tunna .Upptäckten av klådfibrerna har gett upphov till ett nytt forskningsområde , som på sikt kan innebära ökade möjligheter att hjälpa exempelvis allergiker .Men först måste en mängd grundläggande frågor besvaras .Hur ser t ex allergikers klådfiberreceptorer ut i förhållande till icke-allergikers ?Och finns det skillnader i utbredningen av dessa fibrer ?En av flera förutsättningar för att nå vidare är att man hittar ett relativt enkelt sätt att identifiera klådfibrerna .Erik Torebjörk tror att det finns goda möjligheter att finna någon sorts markör , utifrån det faktum att olika C-fibrer har unika latensperioder
vid upprepad elektrisk stimulering .Men ännu har bara fibrernas elektrofysiologiska egenskaper beskrivits och det är långt kvar innan kunskapen om klådfibrer eventuellt kan komma patienter tillgodo .- Det är mycket möjligt att dessa fibrer har membranegenskaper eller axonala ledningsegenskaper som skiljer sig från andra C-fibrer , säger Erik Torebjörk .- Kan vi öka kunskapen om vilka specifika jonkanaler som gör att dessa fibrer utmärker sig , kan det kanske i förlängningen innebära en möjlighet att skräddarsy läkemedel som selektivt påverkar impulsöverföringen i just dessa fibrer .Peter Örn
