Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Göran Holm och Hans Wigzell skriver , som Sten Levander citerar ( Läkartidningen 17/98 ) om genetiska orsaker till schizofreni , att ärftliga faktorer har stor betydelse för att en person skall drabbas av autoimmun sjukdom , och de nämner konkordanssiffror på upp till 50 procent från tvillingstudier .Därefter fortsätter de : » Yttre faktorer har alltså en dominerande roll . » En rimlig slutsats , eftersom det handlar om arv i vid mening kontra yttre faktorer som vi inte vet mycket om .Sten Levander tillskriver generna » ca 40 procent av förklaringsvärdet vid schizofreni » , och tolkar uppenbarligen konkordanstal hos enäggstvillingar som direkta uttryck för maktfördelningen mellan arv och miljö .Så gör inte genetiker , eftersom de vet att tanken är felaktig .Det går helt enkelt inte att ställa upp någon formel som ger siffersvar på de eviga frågorna om arv och miljö .Ett kollektiv av okända gener är inte heller en » enskild förklaringsfaktor » på samma sätt som t ex en förlossningsskada
.Begränsat förklaringsvärdeTvillingstudier är fascinerande , men får betraktas som en sorts screening med begränsat förklaringsvärde .Psykiatrisk genetik befann sig på det stadiet redan för 70 år sedan , och Sten Levanders påstående hade säkert många motsvarigheter på 1930-talet .Om man nöjer sig med konkordansen hos enäggiga tvillingar kan ulkussjukdomen vara ett exempel .En artikel publicerad 1983 anger 24 procents konkordans , vilket inte är så litet .På den tiden ansågs ju den viktigaste enskilda förklaringsfaktorn vara psykosomatisk , men genetiken måste ha haft en god andraplats .Hur är läget i dag , när vi känner till Helicobacter pylori ?Medicinska förklaringsmodeller borde kanske förses med ett bäst föredatum , åtminstone i historieböckerna .Tuberkulos ansågs en gång ärftligt , och något låg det väl i det .Okunskapen om många sjukdomars orsaker är tyvärr fortfarande stor , vilket måhända är det första man bör tänka på när man värderar hypoteser .Vill Sten Levander antyda att jag
tycker det är politiskt olämpligt att säga som det är så har han missförstått .Den psykiatriska genetiken som nu åter fått luft under vingarna har en intressant men tämligen bortglömd historia .Att Ernst Rüdin var dess grundare och samtidigt en centralgestalt i den tyska rashygienen är inte oviktigt .Han hade direkta lärjungar , exempelvis Erik Essen-Möller , Erik Strömgren , och Eliot Slater .Ingen av dessa tre följde Rüdin i hans rashygieniska engagemang , men de förde hans forskningsmetoder med tillhörande strategier vidare .Vetenskaplighet var en viktig drivkraft för Rüdin även om Sten Levander betvivlar det .Den forskningstradition han grundade saknar nästan synliga spår av sin tvetydiga historia .Per Dalénleg läkare , docent i psykiatri , Viken
