Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
svar.
Erfarenhet måste däremot förstås som resultatet av en komplicerad träning av kunskapsförmågan som uppkommer i en växelverkan mellan lärjungen, det redan kända och det som skall undersökas.» Varje epok har sin tankestil Fleck börjar med att beskriva syfilisbegreppets historiska utveckling. Det börjar med ett mystiskt-etiskt syfilisbegrepp, dvs lustsot, som var kopplat såväl till en astrologisk konstellation (konjunktionen den 25 november 1484 av Saturnus och Jupiter i Skorpionens tecken, och i huset av Mars) som till dess veneriska karaktär. »Den religiösa läran om sjukdom som straff för syndig lusta och om samlagets moraliska följder befäste slutgiltigt denna syfilislärans grundpelare och gav den dess särskilt etiskt laddade karaktär.» Den fortsatta utvecklingen av sjukdomsbegreppet går via ett empirisktterapeutiskt (kvicksilver som verksam medicin) samt ett patogenetiskt och ett etiologiskt begrepp. Fleck visar dock att dessa olika uppfattningar inte enbart kan anses handla om
konventionella definitioner, eftersom varje definition av syfilis får sina bindande konsekvenser! Den uppställda definitionen avgör delvis vilka svar som kan erhållas, eftersom det ger oss en viss intellektuell beredskap och en strävan att se och handla på ett sätt och inte ett annat. Han visar också hur »konventionella definitioner» påverkas av den samhällsepok och den kulturhistoriska situation de formuleras i. »Under varje epok är alla eller de flesta begrepp stilriktigt uppbundna av den ömsesidiga påverkan som finns mellan dem. Man kan därför tala om en tankestil som bestämmer varje begrepps stil.» Kunskapsprocessen är inte någon individuell process, menar Fleck, utan den är tvärtom ett resultat av en social verksamhet! »Tankekollektiv» definierar han som en gemenskap av människor som utbyter idéer och tankar och som står i tankemässig växelverkan med varandra. Det är detta kollektiv som bär ett tankeområdes historiska utveckling, en viss mängd vetande och en viss kultur, alltså
en särskild »tankestil». Glädjande att boken nu kommit på svenska Boken gavs ut på tyska i Schweiz 1935, och fick en begränsad internationell spridning. Den recenserades med några få undantag endast i medicinska tidskrifter. Som vetenskapsteoretiker var Fleck i stort sett okänd fram till 1980talet. Man kunde dock stöta på hans idéer i den utformning de fått hos en av hans efterföljare, nämligen Thomas Kuhn som gav ut »The structure of scientific revolutions» 1962 (De vetenskapliga revolutionernas struktur, svensk översättning 1981). Kuhn som inspirerats av Flecks idéer (utan att dock närmare referera eller kommentera hans arbeten), är känd för begreppen »paradigm» och »scientific community», som alltså ungefärligt motsvaras av Flecks »tankestil» och »tankekollektiv». Trots att Fleck är föregångaren kan hans begrepp anses vara mer precisa och väl avgränsade än Kuhns, som kan ges ett stort antal tolkningar. Det är alltså mycket glädjande för alla som någon gång intresserat sig för hur vi når kunskap och vilka omständigheter som präglar kunskapsproduktionen att boken nu kommit i svensk språkdräkt. · Läkarförfattad medicinsk thriller Tess Gerritsen. Donator okänd. En medicinsk thriller. 411 sidor. Stockholm: Bonnier Alba, 1997. ISBN 9134-51781. Översättning från amerikansk utgåva. Recensent: Ulla Söderström, allmänläkare, Umeå. B oken »Donator okänd» karaktäriseras som en medicinsk thriller. Den är välskriven och lättläst. Den är en verklig rysare och spänningen hålls på topp från första sidan till sista! Läsaren kastas rakt in i handlingen, och det är svårt att avbryta sig innan man läst ut boken! Den utspelar sig i amerikansk sjukhusmiljö. Autentisk miljöskildring Författarinnan Tess Gerritsen är själv läkare, och hon är väl förtrogen med den miljö hon skildrar. Det är endast på ett par ställen man som läkare-läsare känner att man kunde göra några ifrågasättanden, men det är ju bara trevligt att få känna att man är väl så bevandrad som författarinnan
i den medicinska världen. Spänning och romantik Boken handlar om en ung kvinnlig läkare – hon är givetvis både duktig och vacker! – som drömmer om att bli transplantationskirurg. När hon får förmånen att arbeta just på en sådan avdelning gör hon den obehagliga upptäckten att allt inte går korrekt tillväga när patienter tilldelas hjärtan för transplantation. Trots att det råder brist på organ och att det finns ett centralt köregister, finns alltid hjärtan att transplantera när det handlar om mycket rika patienter. I och med sin upptäckt kommer hon att avslöja sammansvärjningar mellan läkare och kontakter med den ryska maffian. Hon är själv hårsmånen från lemlästning och död innan hon på ett mirakulöst sätt räddas under romanens avslutning. En bra roman måste också innehålla en gnutta romantik, och det finns naturligtvis också i denna. Etiska spörsmål offras för handlingen I den första halvan av boken tydliggörs flera etiska spörsmål: Hur skall man välja mellan olika mottagare när
det råder brist på organ för transplantation? Hur mycket skall man som underordnad läkare inordna sig i klinikens läkargrupp, tumma på sin egen moral och etik för att kunna nå dit man vill inom yrket? I den senare delen av boken får sådana frågor stå tillbaka för den rafflande handlingen, där det är tydliga gränser mellan det onda och det goda, skurkarna och hjältarna. Jag skulle nog hellre sett att författarinnan lyckats hålla kvar det första temat som jag upplever som väl så spännande som den senare mer händelsefokuserade berättelsen. Läsvärd bok Det är helt visst en läsvärd bok! Författarinnan har efter succén med denna övergivit läkaryrket för författarskapet, och det skall bli intressant att se vad hon kommer att bjuda på härnäst. · 1050 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 10 ? 1998 N Y A B Ö C E R K
