Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Handledningen
under specialistutbildning i allmänmedicin har blivit bättre med ST-reformen, men vid sidoutbildningarna behövs förbättringar. Det framgår av synpunkter som 1997 års examinander i allmänmedicin har framfört beträffande specialistexamens värde och sin egen utbildningssituation. Specialistexamen i allmänmedicin har funnits i Sverige sedan 1989, och ungefär 15 procent av alla nyblivna specialister deltar. Varje år examineras ca 35 läkare, och gruppen diplomerade allmänläkare omfattar idag 260 personer. Specialistexamen innehåller fyra delmoment, nämligen portfolio (självpresentation, utbildningssammanställning och kompetensvärdering), skrivning, examensuppsats 5 p och praktikdag. Examensperioden är sex månader, och varje år anordnas en gemensam avslutning med presentation av uppsatserna, diplomutdelning och festligheter. Årets examen äger rum i Alingsås oktober 1998. Varför examen? Varför väljer ST-läkaren att genomgå specialistexamen? Vad får ST-läkaren ut av examen? 1997
års examinander i Västerås, 37 personer, har tillfrågats av Cecilia Ryding, allmänläkare och examinator. Hon finner att examinanderna upplever examen som en merit, kompetenshöjande och att den bidrar till deras personliga och professionella utveckling. I undersökningen framkommer att examensuppsatsen är särskilt uppskattad, trots den tidspress och belastning som detta arbete medför. De anser att utbildningens och särskilt handledningens kvalitet kan utvecklas genom de krav man formulerar i examen. De tror sig också se att examen har stora möjligheter att på det personliga planet ge utveckling till ökat självförtroende och tydligare yrkesidentitet, vilket i sin tur påverkar samarbetet med andra kolleger i primärvården, sekundärvården och samarbetspartners utanför sjukvården. Synen på utbildningsvärdet Hur ser ST-utbildningen ut i Sverige? Är ST-läkaren enbart en viktig arbetskraft eller finns en planerad målstyrd utbildning? Examen ger en unik möjlighet att granska handledningen och
utbildningsvärdet på vårdcentraler och sjukhuskliniker. Vi har sedan examens början, således även under FVsystemet, tagit del av utbildningsläkarnas utbildningssituation. I examensmomenten utbildningssammanställning och kompetensvärdering har vi sammanställt examinandernas svar rörande utbildning och handledning under sin ST-tid. Utifrån dessa svar har vi gjort en bedömning av handledningens kvalitet. Av de obligatoriska 60 månadernas specialiseringstjänstgöring har examinanderna i genomsnitt gjort halva utbildningstiden på vårdcentral. De viktigaste sidoutbildningarna har varit internmedicin 11 månader, psykiatri 5 månader, barn 4,5 månader, gynekologi 4 månader, geriatrik/rehab 5 månader och öron 3 månader. En spridning finns även på andra specialiteter under kortare tjänstgöringsperioder. De examinander, som haft förmånen att göra sin sidoutbildning på mindre öppenvårdsmottagningar, har varit mer nöjda än de som haft placering vid sjukhuskliniker med stordrift. Examinanderna
tycker att utbildningen som helhet har varit bra på vårdcentralen, men för sidoutbildningsklinikernas del är man inte lika samstämmig. De få som har fått utbildning inom skolhälsovård tycker att ämnet har för liten volym för att ha något egentligt utbildningsvärde. Handledning får gott betyg Handledningen inom allmänmedi4570 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 94 ? NR 42 ? 1997 Hur fungerar handledningen under ST? Specialistexamen i allmänmedicin kan ge svaret DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DE ?? Handledningen inom internmedicin och gynekologi har fått den allra hårdaste kritiken, särskilt av de examinander som utbildats på större sjukhus. Endast en tredjedel av examinanderna har haft handledning under dessa placeringar. ?? Författare BIRGIT BREITHOLTZ distriktsläkare och vårdcentralschef, Björknäs vårdcentral, Boden YLVA JOHANSSON familjeläkare och studierektor, primärvårdens utvecklingsenhet, Vårdcentralen Centrum, Sundsvall; båda ingår i SFAMs examensutskott som ansvariga för momenten kompetensvärdering
och utbildnings-sammanställning.cin får högt betyg – en rejäl upprustning har skett sedan ST-reformen infördes. Förutom informell handledning finns en schemalagd halvtimme/timme i veckan under vårdcentralsdelen. Under sidoutbildningarna avbryts i regel kontakten med huvudhandledaren. I allmänmedicinsk handledning fokuserar man bland annat på konsultationskonsten. Detta har också slagit igenom bland årets examinander, där hälften har använt sig av videoinspelade konsultationer som utgångspunkt för diskussion av patientbemötandet. En tredjedel har haft sin handledare med i rummet under patientmötet. Kanske som en följd av detta lyfter årets examinander över lag upp empatisk förmåga, prestigelöshet och samarbetsförmåga som viktiga egenskaper i arbetet. De anser sig ha god allmänmedicinsk kunskap och upplever att arbetet är stimulerande, även om de ser riskerna med utbrändhet på sikt. De har anammat målen inför år 2000 med patienten i centrum, och de är också beredda att
utveckla ledarskaps- och organisatoriska egenskaper som kommer att krävas i framtidens läkarroll. Sämre på klinikerna Examinanderna är genomgående kritiska mot sjukhusplaceringarnas avsaknad av målstyrning och handledning. De efterlyser ett konstruktivt samarbete mellan huvudhandledaren och ansvariga handledare på klinikerna. De anser att långa tjänstgöringsperioder utanför vårdcentralen ger sämre allmänmedicinsk kunskap och identitet. Fler förordar därför en tätare återkoppling till vårdcentralen med förslagsvis en dag i veckan eller en vecka i månaden. Hård kritik mot två specialiteter Handledningen inom internmedicin och gynekologi har fått den allra hårdaste kritiken, särskilt av de examinander som utbildats på större sjukhus. Endast en tredjedel av examinanderna har haft handledning under dessa placeringar. Brist på tid och en annan attityd till läkare under utbildning gör att man tycker sig känna igen den gamla ekluten, särskilt inom internmedicin. På övriga kliniker har handledningen
upplevts som meningsfull när man haft engagerade handledare, och sådana hittar vi speciellt inom geriatrik och öronsjukdomar, med fördel för mindre sjukhus. På BVC vill de tillfrågade ha handledning både av allmänläkare, som visar på det normala, och av barnläkare, som visar på avvikelser. På MVC vill de att handledaren ska vara gynekolog. Kvalitetskrav på STutbildningen Den kvalitativa bedömningen av STutbildningen för den enskilde ST-läkaren måste ligga på studierektor och huvudhandledare. Deras uppgift är att tillsammans med ST-läkaren skräddarsy en allmänmedicinsk utbildning. Examen sätter strålkastarljus på utbildningen och ger såväl STläkaren som huvudhandledaren en ökad medvetenhet om de kvalitetskrav som ST-läkaren har rätt att ställa på sin utbildning. Placeringarna såväl på vårdcentral som på olika utbildningskliniker ska ha klara mål, som ska vara uppfyllda vid placeringarnas slut. Gemensam planering mellan handledare, ST-läkare och slutenvårdshandledare är
således nödvändig för att klargöra målen inför varje placering. Sammanfattning Handledningen under specialistutbildning i allmänmedicin har blivit bättre med ST-reformen, men mycket finns ännu att önska vid sidoutbildningarna. Vi tror att värdet av dessa i nuvarande skick måste ses över och anser att tjänstgöringarna utan meningsfull handledning kan ifrågasättas. ST-läkaren, huvudhandledaren inom allmänmedicin och slutenvårdshandledarna måste ta ett större gemensamt ansvar för att målen uppfylls. ? LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 94 ? NR 42 ? 1997 4571 EBATT DEBATT DEBATT DE MEDICINENS SPRÅK Särtryck ur Läkartidningen 1990-93 Läkartidningens språkspalt innehåller både stort och smått, både dagsländor och ?eviga? sanningar – om nu sådana över huvud taget finns i språket och medicinen. Ett urval mer översiktliga artiklar från fyra år har samlats i detta 32-sidiga särtryck, som togs fram i anslutning till arbetet med ?Förslag till skrivregler för medicinska termer?. Pris 48 kr. Vid 11-50 ex 43
kr, vid högre upplagor 40 kr/ex. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Beställ här ………. ex Medicinens språk ……………………………………….. Namn ……………………………………….. Adress ……………………………………….. Postnummer/Postadress Sändes till Läkartidningen, Box 5603,114 86 Stockholm Märk gärna kuvertet ?Medicinens språk?. Beställning per fax: 08-20 76 19
