Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
1162
LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 11 ? 1998 – Den helt autonome läkaren är passé och hela systemet med avskilda kunskapsområden förlegat. Vi behöver en nätverksorganisation med starka och tydliga chefer som styr genom värderingar och målangivelser. Alternativet är inte status quo. Anestesiologen Magna Andreen Sachs är medicinsk expert hos Landstingsförbundet. Hennes uppgift är att skissera en väg ur missnöjet och uppgivenheten i vårdapparaten. Magna har själv starka erfarenheter av detta missnöje. När Danderyds sjukhus i Stockholm avlövades till lokalt bassjukhus i slutet av 1996 valde hon att kliva av posten som chefläkare, bl a efter misstroendeförklaringar vid stormöten bland läkarna. Idag arbetar hon på landstingsförbundets kansli på Södermalm med uppdrag att ta fram en platt, flexibel vårdorganisation med läkarna och cheferna i huvudrollen. – Det är professionen som har bollen, säger hon. Politikerna kan ju inte, och ska inte, gå in i verksamheten. Jag hoppas därför att kåren
vaknar nu. Vi har en god sjukvård, men den fungerar dåligt. Sättet att arbeta på måste förändras, och det kan bara vi läkare ta hand om. Hon skulle önska en stor förändringsvilja ute i vårdapparaten, men stöter mest på trötthet och uppgivenhet. – Det är förståeligt, men skrämmande i ett framtidsperspektiv. Det är självklart att många känner sig som brickor i ett spel, men det är bara vi själva som kan förändra villkoren. Vi behöver entusiasm och engagemang. Året som chefläkare på Danderyd lärde henne handgripligen hur svårt det kan vara med förändringar. – Vi stod då inför en mycket genomgripande förändring, berättar hon, inte min egen utan en som jag var ålagd uppifrån att genomföra. Det där var på väg hela hösten, men få vågade inse det. Som chefläkare hade jag i uppgift att hålla i planen, och när läkarna till slut kom till insikt om vad som skulle komma såg de mig i det. Jag gjordes till syndabock, och situationen blev till slut sådan att jag bad att få slippa uppdraget.
Hon lärde sig mycket och blev förstås också besviken. – Jag borde ha varit uppmärksam på att läkarkåren inte hade insett vad som var på väg. Det var för bråttom, folk fick inte tid att reflektera. Och det är viktigt, vi har överhuvudtaget lite och ingen tid för reflexioner. Fram till de här händelserna såg Magna ingen nämnvärd skillnad i att vara kvinnlig chef jämfört med de manliga. – Som klinikchef fick jag visserligen höra någon mer eller mindre skämtsam anmärkning, men just i Danderydshistorien upptäckte jag att det faktum att Magna Andreen Sachs söker vägar ur uppgivenheten ?Bara professionen kan förändra vårdens framtid? INTERVJU . HANS FÄLLMAN FOTO: MICHAEL BRANNÄS ?? Ledarskap handlar oerhört mycket om att vara i relation till människor, och jag inbillar mig att den förmågan i allmänhet är bättre utvecklad hos kvinnor. ??jag var kvinna gjorde det hela extremt hotfullt för vissa män. De sade att jag hade för mycket makt, att det var jag som styrde sjukvårdsdirektören; jag
fick rollen som häxan i sammanhanget. En framtid utan hierarkier Magna är född 1941, utbildad på KI, specialist i anestesiologi 1974, med dr 1977 (experimentell cirkulationsforskning med anestesiologiska frågeställningar), docent 1979. Från 1986 var hon klinikchef på Danderyd och chefläkare där 1996. Därefter var hon 1997 vikarierande enhetschef vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet för Stockholm/Gotland innan hon tillträdde sitt nuvarande arbete som medicinsk expert hos Landstingsförbundet. Formellt är hon vikarierande enhetschef och ansvarig för »evidence based medicine». – Vi har ingen hierarki här, säger hon, utan arbetar med projekt och nätverk; precis på samma sätt som vi vill ha framtidens vård att fungera. Magna verkar på samma område som Socialstyrelsen och SBU (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik), och samarbetar en hel del med dessa organ kring nationella riktlinjer, kvalitetsregister etc. – Mer konkret arbetar vi mycket med möten, dvs att skapa
arenor och nätverk för utbyte och uppbyggnad av kunskap. Detta något abstrakta arbetssätt är, medger hon, problematiskt gentemot en sjukvård som är extremt fixerad vid operativ verksamhet, vid att »göra saker». Själv slutade hon i princip med kliniken för ungefär tio år sedan, när hon blev klinikchef. – Jag insåg att det var nödvändigt. Det gick bara inte att kombinera chefskapet med ett så handgreppsbetonat kliniskt arbete som anestesiologin. Därför tog jag steget fullt ut, och jag saknar egentligen inte kliniken idag. Ämnes- och systemkunskap Numera fokuserar hon sig på att utveckla det som framtidens läkare behöver utöver sin kliniska kompetens. Till det hör »förändringskunskap», t ex psykologin kring förändringar och en hel del vetenskapsteori samt specifika kunskaper om förändringsmetoder, förändringsverktyg samt statistik. Om detta pågår samtal med Karolinska institutet, Läkaresällskapet och Läkarförbundet. – Patientperspektivet är det viktiga, säger hon, och »Blev jag
hjälpt?» den centrala frågan. Om inte har hela vårdtillfället varit onödigt – oavsett om läkningen är perfekt och röntgenplåtarna snygga. Man måste inse att man är en del av ett system och att det viktiga är inte att »jag gjorde mitt så bra», utan att det gemensamma resultatet blir bra för patienten. Vi vet ju att problemen i allmänhet uppstår just i gränsövergångarna: när patienterna skyfflas mellan kliniker, läkare, vårdgivare etc. Smärtlindring för cancerpatienter är ett exempel på en uppgift tvärs över många revirgränser. Ett annat är äldrevården, och därifrån citerar hon gärna geriatrikern Sonja Thorburn: »Har man ett gemensamt mål klart för sig spelar klinikgränserna ingen roll.» Den nya läkarroll som Magna vill ha innehåller både ämneskunskap och systemkunskap, dvs förmåga att arbeta i den omgivning man hamnar i. – Det är en chock för ATläkarna idag att upptäcka att de förutsätts arbeta i lag tillsammans med sjuksköterskor, undersköterskor m fl. De har ingen aning om sin roll
i detta sammanhang eller om den organisation och det system de arbetar i. På jakt efter ledare Ledarskapet har stor betydelse och präglar hela verksamheten. Därför, säger Magna, är det viktigt att få rätt chefer. – Uppgivenhet går inte för sig, hur övermäktiga nedskärningarna än kan verka. Det är bättre med någon som säger »Vi måste hitta på smartare sätt att jobba.» Det onödiga ska bort. LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 11 ? 1998 1163 Magna Andreen Sachs är specialist i anestesiologi, med dr, docent. Från 1986 var hon klinikchef på Danderyd och chefläkare där 1996. Därefter var hon vikarierande enhetschef vid Socialstyrelsen innan hon tillträdde sitt nuvarande arbete som medicinsk expert hos Landstingsförbundet.Detta förutsätter aktivt och tydligt ledarskap, men fyrkantig ordergivning har ingen plats längre: – Förändringar kräver engagerade medarbetare med befogenheter, och det får man inte i en strängt hierarkisk miljö utan plats för egna initiativ. På Danderyd förekom test
enligt den s k Assessment center-metoden vid chefsrekryteringar för att utvärdera förmågan att bedöma och hantera komplicerade situationer. Magna tror att vi får se mycket mer av sådant framöver. – De chefer som redan finns måste få frågan om de är beredda att gå in i en förändring. Annars blir det att skaffa en ny chef och ge den nuvarande en hedersam avveckling. Just chefsavveckling och alternativa karriärer för läkare ser hon som ett område med stora brister idag. De renodlade chefsposterna blir relativt få, och hon tror istället på att skapa små och tydliga ansvarsområden. Hon berättar om hur den framlidne ortopeden Göran Bauer brukade ge sina underordnade läkare sådana: En fick i uppdrag att se till att kliniken i Lund blev bäst i Sverige på underbensfrakturer, en annan fick ansvar för lårbenshalsar etc. – Det är resursslöseri med duktiga människor som inte har ett klart ansvarsområde, säger Magna. Det kan vara ett vårdprogram, en grupp patienter etc. Och jag talar då inte
om patientansvarig läkare (PAL), som är en misslyckad konstruktion – framför allt genom att ansvaret inte kopplats till kompetens. Då blev det bara förvirrande. I framtidens chefsrekrytering måste de personliga egenskaperna räknas, och där tror Magna att kvinnor kan ha ett försprång även om hon egentligen tycker att det mer är en personlighets- än en könsfråga. – Ledarskap handlar oerhört mycket om att vara i relation till människor, och jag inbillar mig att den förmågan i allmänhet är bättre utvecklad hos kvinnor. Det hindrar emellertid inte att hennes egna chefsförebilder är två män, båda professorer i hennes eget ämne, anestesiologi. – Den ene är Torsten Gordh, som i sitt arbete hade ett fantastiskt sätt med patienter. Han var alltid ute efter just den patientens bästa, ständigt lyssnande, beredd att rätta till, upplysa, stödja – och lära av misstagen. – Den andre är Olof Norlander, som hade ett fantastiskt sätt att stödja sina medarbetare, Han var själv stark, och trodde oss om
detsamma. Det var många gånger som vi unga läkare sade att »det här klarar jag väl ändå inte», men han trodde på oss och stöttade oss till fullo. En hel del hos den lyckade chefen är personliga egenskaper, men Magna tror ändå att man kan lära sig mycket om detta. – Det handlar om att reflektera över hur man skapar relationer, dvs åstadkommer en trygg och förtroendefull miljö där medarbetarna vågar ta initiativ och ansvar. Mål och värderingar bör ständigt vara uppe till dialog mellan ledare och medarbetare. Bra stöd för att lära sig utveckla den här förmågan kan vara dels rollspel, dels att ha en mentor. Utan lärande ingen utveckling. Och själv lärde hon sig mycket under hösten 1996 på Danderyds sjukhus. ? 1164 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 11 ? 1998 På Danderyd förekom test enligt den s k Assessment center-metoden vid chefsrekryteringar för att utvärdera förmågan att bedöma och hantera komplicerade situationer. Magna Andreen Sachs tror att vi får se mycket mer av sådant framöver.
FOTO: MICHAEL BRANNÄS ?? De sade att jag hade för mycket makt, att det var jag som styrde sjukvårdsdirektören; jag fick rollen som häxan i samman-hanget. ??
