Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
betyder
att dess aktiviteter – både i utbildning, forskning och praxis – skall vara praktiska och relevanta och inkludera insikter och erfarenheter från flera yrken och vetenskaper. Med en så bred kompetens kan barnhälsovetenskapen ta itu med en rad viktiga barnhälsofrågor, som hälsopolitik för barn, hälsokonsekvenser av politiska beslut, socialt stöd åt sårbara grupper, produktsäkerhet, trafikplanering, vaccinationsprogram m m. Nyckelordet för verksamheten är relevans. Bara genom att ta sig an viktiga hälsoproblem, genom att samarbeta med andra yrkesgrupper, genom att närma sig problemen från barnens perspektiv är det möjligt att bli synlig och trovärdig för barnen och ungdomarna, för deras föräldrar, allmänheten, myndigheterna och för politikerna. Om vi insisterar på att jämställa barnhälsovetenskapen med pediatriken kommer vi alltid att hamna i periferin av medicinen, när vi i stället kan placera oss i centrum av barns hälsa. R e f e r e n s e r 1.Targets for Health for All. The
health policy for Europe. Copenhagen: WHO, 1993. 2.Hunter W, Berlin A, Gouvras G. New perspectives for public health in the European Union. In: Laaser U, de Leeuw E, Stock C, eds. Scientific foundations for a public health policy in Europe. München: Juventa, 1995. 3.Köhler L. Hälsan, sjukvården, samhället – i ett nordiskt utbildningsperspektiv. I: Köhler L, red. Folkhälsovetenskap. Ett nordiskt perspektiv. NHV-Rapport 1989:2. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan, 1989. 4.Public health in England (Acheson Report) The report of the committee of inquiry into the future development of public health function. London: HMSO, 1988. 5. Köhler L. Public health renaissance and the role of schools of public health. European Journal of Public Health 1991; 1: 29. 6.Köhler L. Folkhälsovetenskaplig utbildning i Norden och i Europa. Nord Med 1996; 111: 1901. 7. Investing in health. World development report 1993. Oxford: World Bank/Oxford University Press, 1993. 8.Köhler L. Barns
hälsa och välfärd i Norden. Nordisk laerebog i paediatri. København: Munksgaard, 1993: kap 1. 9.Barnard K, Köhler L. Creating good learning environment – a review of issues facing schools of public health. In: Training in public health. Strategies to achieve competences. Copenhagen: WHO, 1994. 10.Köhler L. New child public health. In: Spencer N, ed. Progress in community child health. Edinburgh: Churchill Livingstone, 1995. 11. Manciaux M. Social paediatrics and child Public Health. Paris: ASPHER Bulletin 1997; no 1: 35. 12.Project Proposal. ASPHER/EU, 1996 13. Jakobsson G, Köhler L. Barns hälsa i Sverige. Kunskapsunderlag till 1991 års Folkhälsorapport. SoS-rapport 1991: 11. Stock15. Lindström B. The essence of existence. On the quality of life in the Nordic countries [dissertation]. NHV-Rapport 1994:3. Göteborg: Nordiska hälsovårdshögskolan, 1994. 16.Lagerberg D, Mellbin T, Sundelin C, Vuille JC. Growing up in Uppsala: The »New morbidity» in the adolescent
period. A longitudinal epidemiological study based on school data and some external sources. Acta Paediatr Scand 1994; 83: Suppl 398. 17. Köhler L.Samlad och kontinuerlig bevakning av barns hälsa nu i sikte. Läkartidningen 1992; 89: 11556. SMITTNYTT MPR-vaccin – samba med autism och tarm d o m ? I Lancet rapporterade Wakef medarbetare den 28 februari 1 12 barn med tarmsymtom och r rande utveckling. För 8 av barn ett tidssamband mellan symto och vaccination mot mässling, p och röda hund (MPRvaccin). tarna skriver själva att det inte f gra bevis för en koppling mella nationen och symtomen. Trots d artikeln fått stor massmedial up samhet. Detta är anmärkningsv skilt som Lancet i samma publicerar en kommentar av C DeStefano, CDC, Atlanta, US bl a konstaterar: Flera hundra miljoner barn världen har sedan 1970-1980t MPR-vaccin utan att utveckla ta dom eller beteendestörningar; Det är inte förvånande att n av autism av slumpen inträffar i slutning till vaccination med M cin, eftersom
praktiskt taget al t ex England och Skandinavie neras vid en tidpunkt då symtom tism börjar märkas; Flera oberoende undersökni der de senaste åren talar för att m inte bidrar till utveckling av k inflammationer i tarmen – vilk Wakefield skulle vara en förut för att autism skulle utvecklas. WHOs veckotidskrift (WE publicerade den 8 februari 1998 grann översikt av kunskapsläge skriver i princip de misstanka fields grupp har väckt. I en leda tish Medical Journal den 17 1996 dödförklaras hypotesen o band mellan MPR-vaccin och matorisk tarmsjukdom. Det finns därför anledning a för att en kampanj mot vaccine få dramatiska och ur folkhälsos mycket olyckliga effekter på v tionsprogrammet. Föräldrar bör ta att låta sina barn bli vacciner mässling, påssjuka och röda sjukdomar som vi delvis glöm som kan ge allvarliga men. Patrick Olin Smittskyddsinstitutet Sid1154-1156 98-12-21 14.10 Sida 1156
