Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Anmälare
: Hustrun + chefläkaren Anmäld : Läkare vid medicinklinikOrsak : Försenad diagnos av luxation .HSAN 1834/97En 70-årig man hade sedan flera år haft amyotrofisk lateralskleros med spasticitet i vänster ben och lätta talsvårigheter .Han vaknade en morgon med uttalade talsvårigheter och vänstersidig förlamning .På länssjukhuset kunde man konstatera hjärninfarkt .Patienten kunde kommunicera i viss omfattning genom att skriva med höger hand .Det framgick då , att han hade smärtor till höger i ansiktet .För dessa han fick smärtstillande och antiinflammatorisk medicin .Då smärtorna i kinden ökade , misstänkte man temporalisarterit , men biopsi bekräftade inte detta .Man tog kontakt med smärtmottagningen på grund av hans svåra ansiktssmärtor och han behandlades med smärtlindrande injektioner .På grund av hans sväljningssvårigheter anlades en näringskateter .Man noterade att han ofta låg med öppen mun , men röntgenundersökning gjordes först tre veckor efter det akuta insjuknadet , sedan
han hade överförts till rehabiliteringsklinik .Den visade bilateral luxation i käklederna .Detta åtgärdades på öronklinik .Anhöriga säger att de påpekat att det måste ha varit något fel på käken eftersom han inte kunde svälja eller tala , men detta hade då ej föranlett någon röntgenundersökning .Bedömning och beslutAnsvarsnämnden har funnit att patientens besvär varit mycket svårtolkade på grund av hans neurologiska sjukdom och hans akuta hjärninfarkt .Under de tre veckorna han låg på medicinkliniken borde ansvarige läkare ha gjort större ansträngningar för att komma fram till rätt diagnos .Eftersom man märkt att patienten ofta låg med öppen mun , borde detta föranlett röntgenundersökning av käklederna .Påföljden blev erinran .
