Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Äldre
människor erbjuds för sällan öppen toraxkirurgi .Och när de väl opereras har de ofta hunnit bli alldeles för dåliga .Det anser överläkare Lars Thulin vid Universitetssjukhuset MAS , som gjort en retrospektiv studie av 129 patienter i åldern 80 år och äldre , vilka genomgått öppen toraxkirurgi .Överläkare Lars Thulin , hjärt- och lungkliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö , menar att det blivit vanligare att läkare och annan vårdpersonal ställer sig kritiska till att äldre människor erbjuds omfattande och ofta riskfylld öppen toraxkirurgi .- Vi har därför granskat journaler för 129 patienter som behandlats postoperativt på sjukhus i Skåne , Blekinge , Halland och Småland , sedan de genomgått öppen hjärtkirurgi vid toraxkirurgen i Lund , säger Lars Thulin .- Vid uppföljningen har också samtliga patienter eller anhöriga kontaktats telefonledes .Patienterna i studien är mellan 80 och 91 år , med en medelålder på 81,1 år .57 procent är kvinnor .Operationerna genomfördes 1990-1993
och ingen av de 129 patienterna hade tidigare genomgått öppen hjärtkirurgi .Materialet är uppdelat i fyra åtgärdsgrupper : kranskärlskirurgi ( 31 procent ) , aortaklaffkirurgi ( 31 procent ) , kombinerad kranskärls- och aortaklaffkirurgi ( 28 procent ) , samt övrig hjärtkirurgi ( 10 procent ) , där bland annat mitralisklaffkirurgi och dubbelklaffkirurgi ingår .Resultatet visar att 30-dagarsmortaliteten var 3,1 procent ( 4 patienter ) , varav en avled i hjärtinfarkt under själva operationen .Ytterligare 18 patienter ( 14 procent ) avled under tiden som studien pågick ( till och med juni 1994 ) .Överlevnadstiden för denna patientgrupp var i medeltal 17,7 månader , och den primära dödsorsaken var kardiellt relaterad för 10 av patienterna ( 56 procent ) .Bland patienter med sen mortalitet hade 39 procent haft allvarlig sjukdom före operation ( försämrad funktion i njurar och andra inre organ , eller hjärtinfarkt ) .Majoriteten ( 67 procent ) av dem som avled senare än 30 dagar efter operationen
hade haft komplikationer under vårdtiden , främst njurinsufficiens eller hjärtinfarkt .- Det verkar finnas ett samband mellan komplikationer under vårdtiden och sen mortalitet .Samtidigt har det varit svårt att finna ett mönster preoperativt för att kunna svara på den viktiga frågan om vilka patienter som kan förväntas klara en operation bäst , säger Lars Thulin .När studien avslutades i juni 1994 levde fortfarande 107 ( 82,9 procent ) av de opererade patienterna .Studien visar , menar Lars Thulin , att äldre människor ofta klarar en avancerad hjärtoperation bättre än vad kardiologer och vårdpersonal i allmänhet tror .Även om mortaliteten – grovt räknat – är fördubblad jämfört med patienter yngre än 75 år » gav studien ett betydligt positivare resultat än vad vi hade trott » .- Prognosen vid klaffsjukdom utan operation är ju generellt sett dålig , och de flesta av dessa patienter hade utan kirurgi mycket snabbt krävt stora och upprepade vårdinsatser .- Många kardiologer anser
fortfarande att man inte ska operera symtomfria gamla människor och utsätta dem för den risk som operationen innebär .Det gör att när dessa patienter slutligen kommer till oss – då symtomen väl visat sig – är det ofta för sent .De har börjat få fibros i hjärtat och har betydligt sämre utsikter att klara sig än om operationen hade utförts tidigare , säger Lars Thulin .Den rädsla som en del kardiologer kan känna inför att tvingas ge t ex blodförtunnande medel till äldre patienter efter en klaffoperation , är överdriven , menar Lars Thulin .- Det har skett en utveckling inom området antikoagulation som många kardiologer inte känner till .Idag prövas bland annat självkontroll , vilket innebär att patienten själv kontrollerar sina värden och justerar sina medicindoser .Det fungerar bra även för äldre patienter .Lars Thulin anser att läkarna mer måste se till patientens biologiska ålder och inte bara till födelseår .En aspekt som blivit allt tydligare under studiens gång är också den ärftliga
faktorn , en aspekt som dock inte belysts i själva studien .- Arvet betyder oerhört mycket vid ett sådant här ingrepp ; har patienten syskon eller föräldrar som blivit mycket gamla är det en faktor som helt klart talar för en god prognos efter operationen , säger Lars Thulin .Peter Örn
