Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
bortredigerat
foto- När jag började som sexolog i slutet på 1960-talet, var det ingen som kunde föreställa sig att det skulle kunna bli ett problem att människor inte kände sexuell lust. Det folk kämpade med då var impotens, för tidig utlösning och problem med att få orgasm. Idag vet de flesta hur de ska bära sig åt rent tekniskt för att bli tillfredsställda, men många upplever att själva drivkraften saknas. Det säger Nordens hittills ende professor i sexologi, den danske psykiatern Preben Hertoft. – Det är som om det hela tiden dyker upp en joker i vårt sexliv. Undanröjer vi ett probem så dyker det upp ett annat, funderar Preben Hertoft. Han tar emot Läkartidningen hemma i villan i Lyngby utanför Köpenhamn, och redan i entrén möts vi av travar med böcker, som står staplade på varann i vad som ser ut att vara något provisoriska högar. – Det är det värsta med att gå i pension, ursäktar han, att inte veta vad man ska göra av alla böckerna man hade på sitt arbetsrum. Hertoft har nyligen
lämnat sin tjänst som chef för Sexologisk Klinik i Köpenhamn, efter att ha fyllt 70 år. I Danmark pensioneras man senare än i Sverige, och det är en evig tur, tycker han. – Jag har alltid varit lite sent utvecklad, jag hade nog inte hunnit bli professor om jag hade varit tvungen att gå redan vid 65. Och att få den utnämningen var inte oviktigt. – Utöver att titeln betyder en hel del för den egna fåfängan – och det ska man inte underskatta – ger den ju också större genomslagskraft till ämnet sexologi, säger han. Vi slår oss ner i en ljus soffgrupp i ett av vardagsrummen; alla danska hem med självaktning har nämligen minst två vardagsrum. Över varsin flaska mineralvatten och ett fat med småkakor beger vi oss in i ett långt och vindlande samtal om vad sexologi egentligen är för något. Preben Hertoft är lågmäld och eftertänksam, och kommer sällan med några tvärsäkra generaliseringar. Då och då stannar han upp och funderar en stund och de bruna ögonen smalnar under de kraftigt markerade
ögonbrynen. Så kan han plötsligt och något överraskande säga: – Man kan ju inte vara expert på kärlekslivet, jag vet inte mer om det än någon annan. Men som sexolog kan man inte undgå att komma in på känslor. Preben Hertoft har varit förgrundsfiguren inom dansk sexologi under de senaste 30 åren, och har skrivit en rad böcker, bland annat den första nordiska läroboken i klinisk sexologi, som kommit i flera upplagor och finns översatt till svenska. Han är också initiativtagaren till Danmarks hittills första och enda sexologiska klinik, en avdelning på Rigshospitalet i Köpenhamn, som upprättades 1986. Det var den verkliga pionjären på området, Kirsten Auken, som fick honom att få upp ögonen för sexologin. Hon hade skrivit den första danska doktorsavhandlingen i sexologi 1953, och uppmanade i mitten på 60-talet sin yngre kollega, som då var blivande psykiater, att göra en undersökning om unga mäns sexualliv, motsvarande hennes avhandling om unga kvinnor. – Det blev en stor undersökning om 18-19-åriga mäns sexuella beteende, som visade att den tidens unga män inte alls var så sexuellt utsvävande som många föreställde sig. Egentligen var undersökningen mer sociologisk än läkarvetenskaplig, men den blev väl mottagen, berättar Preben Hertoft. Fascinerad av outsiders När avhandlingen publicerades hade Kirsten Auken hastigt insjuknat och avlidit i cancer, och plötsligt riktades förväntningarna mot Preben Hertoft. »Vi har just fått tag på en blottare, honom kan du väl ta dig an», sa man till mig, en dag på sjukhuset. Jag hade aldrig pratat med en blottare, men på grund av min avhandling så trodde man mig alltså om att klara av det. – Och det kanske inte var så tokigt att fråga mig. Jag har alltid varit lite fascinerad av udda, outsiderpräglade företeelser, och jag tror också att jag har en viss fallenhet för att ta folk. – Men det var alltså de här båda omständigheterna – min föregångares död och omvärldens förväntningar – som gjorde att jag kom in på sexologin.
Som sexolog ägnar man sig i hög grad åt hela människan och inte alls uteslutande åt sex och könsorgan, påpekar Preben Hertoft, men man måste naturligtvis ha modet att också våga prata om könslivet. – Jag tycker faktiskt att många läkare är sexofober. Det ska inte uppfattas som någon anklagelse, men det tycks finnas en rädsla hos många av mina kolleger. Antingen tycker de kanske inte att de vet tillräckligt mycket om ämnet, eller också är de rädda för att komma att avslöja något om sin egen sexualitet om de ger sig in på att prata om patienternas. Sexologi är vägledning – Sexologi handlar egentligen mycket mer om kommunikation än enbart om sex. Och sex är ju ett sätt att kommuLÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 42 ? 1998 4633 från teknik till känsla INTERVJU . MALIN BRING frilansjournalist FOTO . ANNELI ENGSTRÖM ?? Jag tycker faktiskt att många läkare är sexofober. Antingen tycker de kanske inte att de vet tillräckligt mycket om ämnet, eller också är de rädda för att komma att avslöja något om sin egen sexualitet om de ger sig in på att prata om Preben Hertoft är lågmäld och eftertänksam, och kommer sällan med några tvärsäkra generaliseringar. Då och då stannar han upp och funderar en stund och de bruna ögonen smalnar under de kraftigt markerade ögonbrynen.nicera på, också om det inte existerar någon direkt sexuell relation mellan två personer. Könet spelar alltid in, det finns alltid en erotisk utstrålning mellan människor. – När jag var ny på området var det många som blandade ihop sexologi med sexualupplysning. Man uppfattade det som någonting ganska ytligt, i stil med damtidningarnas frågespalter eller allmänna moralpredikningar om hur man bör sköta sitt sexliv. Men klinisk sexologi har en klar avgränsning. – Det kan definieras som det område som läkare och eventuellt psykologer kan förmodas vägleda människor inom, när det gäller deras sexualliv eller sexuella problem. I motsats till vad många tror är det inte fråga om något nytt ämne, påpekar Preben Hertoft.
I Europa etablerades och utvecklades sexologin som vetenskap och kunskapsfält under 1800-talet, och den tidens mest kände sexualforskare, den österrikiske psykiatern och neuropatologen Richard von KrafftEbing, skrev den första egentliga läroboken i sexologi 1886. Psychopatia sexualis handlade om en rad sexuellt avvikande beteendemönster, som författaren ansåg vara symtom på eller orsak till sjukdom. Krafft-Ebing var delvis samtida med Freud, och sexologin var till att börja med en centraleuropeisk tradition, som dock i och med nazismens frambrott och Hitlers uttalat negativa inställning, kom att skifta fokus till USA under och efter kriget. – En av fördelarna med att arbeta med sexologi, och det skriver KrafftEbing också om i förordet till sin bok, är att man blir realist. Det är svårt att behålla sina fördomar, eftersom man inser att de flesta inte lever som det predikas att vi bör leva. Det är nog ett av tillvarons grundvillkor; det vi hoppas att våra barn ska göra, det
vi förespråkar och tycker är riktigt, ofta skiljer sig från det vi fantiserar om sexuellt, och kanske också lever ut, säger Preben Hertoft. Pseudoliberalism – det värsta Men att vara fördomsfri är inte detsamma som att acceptera allting, understryker han. Pseudoliberalism är något av det värsta han vet. – Jag har mött många sexologer som är rädda för att bli uppfattade som inskränkta, och som därför går runt med en attityd av att »vi har väl alla en blottare inom oss». Det har vi inte alls det! Det är möjligt att vi alla har en längtan efter att bli sedda och uppskattade i en sexuell situation, men det är inte detsamma som att lida av ett ofrånkomligt tvång att gå ut och visa sitt kön för främmande kvinnor. Sexologens, eller för den skull psykiaterns, främsta uppgift består inte i att godta allting, utan att försöka sätta sig in i hur det kan upplevas att vara i patientens situation, menar Preben Hertoft. Det kräver både empati och slitstyrka. Till professionalismen hör att kunna
lyssna på allting utan att själv bryta ihop. – För många av dem vi kommer i kontakt med innebär det en stor lättnad att äntligen få tala om vad de känner, utan att behöva förställa sig. Ofta kan de inte prata med sin partner, och åtskilliga av dem går runt med en orimlig rädsla för att vara onormala. I själva verket handlar sexologi ofta om relativt enkel rådgivning, som på ett billigt och effektivt sätt kan åstadkomma goda resultat, säger Preben Hertoft. – Jag tror att man kan förebygga många diffusa symtom som till exempel underlivssmärtor, huvudvärk och medicinmissbruk med hjälp av sexologi. Den allmänpraktiserande läkaren vet egentligen ofta att det är någonting i samlivet där hemma som kniper, men vågar inte ta tag i det. Men om folk inte blir behandlade för det som är själva grundproblemet, så fortsätter de ju att söka upp doktorn med sina krämpor. Ökad sexuell olust Det att kunna hjälpa vanliga människor med vardagliga sexuella problem är mycket av tjusningen med sexologin
för Preben Hertoft. Den typ av problem folk kommer med är dock något som har förändrat sig en hel del under den tid han varit verksam. – För 30 år sedan handlade det oftast om att det fanns en konkret svårighet som gjorde att ett par inte kunde genomföra ett samlag. För mannens del kunde det vara för tidig utlösning eller problem med att få stånd, för kvinnan rörde det sig kanske om slidkramp eller oförmåga att få orgasm. Att det skulle kunna bli ett problem att ingen av parterna hade lust, var det väl ingen som hade kunnat föreställa sig då, men idag är det den stora svårigheten för många par. Preben Hertoft är övertygad om att förändringar i samhället avspeglar sig i våra sexualliv, och att svaret på gåtan om varför så många par upplever en avsaknad av lust står att finna i vår livsstil. – En stor del av det grupptryck som många levde under för 30 år sedan har försvunnit idag. Om vår sexualitet håller sig inom det normalas ramar kan vi leva mer eller mindre hur vi vill sexuellt.
Båda parter är oftast självförsörjande, vi kan välja var vi vill bo och hur vi vill utforma våra liv. Det är alltså varken ekonomi, grupptryck eller moraliska anfäktelser som håller samman förhållanden idag, utan i allt högre grad huruvida vi är lyckliga tillsammans. Det gör att sexualiteten kommer under en våldsam press, och att vi får orealistiska förväntningar på den. – Samtidigt har tempot i samhället skruvats upp enormt. Det förvånar mig inte alls att många par mellan 30 och 40 kommer till oss och klagar sin nöd. De har både hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa barn, de har massor av intressen och vill gärna vidareutbilda sig, och nu undrar de varför de inte har någon ork kvar till sexlivet. Kan kärlek och sex jämkas? För en tid sedan väckte Preben Hertoft en del uppmärksamhet i danska medier genom att ifrågasätta om kärlek, sex och erotik alltid är så lätta att jämka ihop egentligen. I fasta förhållanden är intensiva sexuella upplevelser i själva verket bara
möjliga om de skapar avstånd, påstod han, eller om de överbrygger ett i förväg existerande avstånd. Det åstadkom ramaskrin på sina håll, och Preben Hertoft kritiserades för att vara cyniker och nihilist. Själv tycker han sig bara vara realist. – Att ha sex med samma partner kan knappast undgå att bli lite rutinmässigt i långa loppet. Vi måste se sanningen i vitögat och inse att vi inte kan förvänta oss att nyförälskelsens intensitet ska kunna överföras till den grå vardagen. Vardagen har sin charm, och vi borde kanske bli bättre på att uppskatta den. – Det gäller att hitta en bra balans mellan intimitet och distans. Vi vet ju alla att kärlekens största fiende är tvång och begräsningar, men det är inte så lätt att efterleva. Att ge den andre plats och 4634 LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 42 ? 1998 s Ett vackert och symboliskt stycke konsthantverk i Preben Hertofts hem. Prinsessan Leda älskades – i en grekisk myt – av den till svan förvandlade Zeus.ANNONSANNONSmöjlighet att ha ett
eget liv vid sidan av förhållandet innebär också en risk för att förlora henne eller honom, och den risken måste man leva med. Det nödvändiga avståndet infinner sig dock av och till av sig självt, och ger ny näring till förhållanden, påpekar han. Ibland kan det utgöras av ett rent fysiskt avstånd – den ena parten reser bort under en tid – andra gånger orsakas det av en kris av något slag – ett barn blir sjukt eller en förälder dör. Om en av parterna blir intresserad av någon annan kan det också komma att fungera som ett älskogsmedel, som för det ursprungliga paret närmare varandra igen. Kanske ligger hemligheten i att kunna förlika sig med att kärlek och sex inte är så lätta att domptera, och inte heller alltid så lätta att förena. – Det är helt enkelt inte så lätt att bli lycklig. Det dyker hela tiden upp en joker och rör till det för oss, någonting som vi inte kunnat förutse. – Under efterkrigstiden trodde vi att om vi bara fick de största sexuella hindren undanröjda skulle allting
bli bra, men den utopin höll inte. Definiera olustens orsaker Trots att vi fått bättre bostäder, bättre preventivmedel och en mycket tolerantare inställning till sex, vållar sexlivet fortfarande svårigheter för många av oss. Man måste dock akta sig för att tala om avsaknaden av sexuell lust som om det vore en generell diagnos, menar Preben Hertoft. Det finns alltid en bakomliggande orsak, och det är den det gäller att titta närmare på. – Ibland är den försvunna lusten en helt naturlig och förnuftig reaktion. Om du lever under omständigheter som gör att det överhuvud taget inte finns någon plats för lusten – för att du är för stressad eller lever tillsammans med fel partner eller döljer något för dig själv till exempel- så är ett sexuellt symtom kanske den sundaste reaktionen och en signal som du bör ta på stort allvar. Det ligger en fara i att alltför snabbt vilja undanröja ett obehagligt symtom genom att medicinera bort det, tycker Preben Hertoft, och delar därmed den skepsis
som ett antal danska läkarkolleger utvisat mot exempelvis potensmedlen Caverject och Viagra. – Man ska inte vara puritan, ibland är det lättast att hoppa över där staketet är lägst, men om du lever i ett olyckligt förhållande så hjälper det inte att injicera Caverject. Det enda du gör då är att lura både dig själv och din partner. – Men om jag nu har rätt i mitt påstående att många läkare är sexofober är det kanske inte underligt att Caverject blivit så populärt. Det är ju mycket enklare för en läkare att plocka fram receptblocket än att sätta sig ned och prata om vad det är som ligger till grund för problemet. Samtal viktigaste redskapet Som sexolog är det dock samtalet som är det viktigaste redskapet i det dagliga arbetet, vare sig det handlar om enskild rådgivning eller samlivsterapi: – Det är sällan fråga om långvariga terapiförlopp, även om det förekommer, till exempel när det gäller incestfall. Ofta handlar det helt enkelt om att hjälpa par att bli bättre på att kommunicera
med varandra. Många som kommer hit har inställningen att om bara deras partner ändrar sig så försvinner alla problem, men vi ser gång på gång att det först är när man själv är villig att förändra sig som det händer något med förhållandet man lever i. Under årens lopp har Preben Hertoft utöver sina kunskaper om vanliga danskars sexuella problem också gjort en stor insats för att skaffa sig inblick i villkoren för de så kallade sexuella minoriteterna. I en period var han konsulent för den danska Landsföreningen för bögar och lesbiska, och han tillbringade en hel del tid i föreningar och klubbar för sadomasochister och transvestiter för att sätta sig in i hur de lever. Det är inte minst tack vare hans insats som allmänheten i Danmark vidgat sin syn på vad som anses vara normalt i sexuella sammanhang. – Jag har lärt mig mycket av att umgås med sexuella minoriteter, bland annat att de absolut inte utgör några homogena grupper. Fast ibland tycker jag de kan ha en tendens att glorifiera
sin tillvaro, och påstå att det inte finns något mer fantastiskt än att vara bög eller sadomasochist. Men varför skulle det vara lättare än så mycket annat? Svårt ändra sexuellt beteende En annan lärdom som Preben Hertoft har dragit av sina år som sexolog är att det inte är möjligt att i grunden ändra människors sexualitet, vare sig det handlar om det vi rubricerar som normalt eller avvikande. Och det tycker han det ligger något trösterikt i. – En människa är inte betjänt av att förneka sidor hos sig själv som verkligen är en del av henne, men hon kan kanske lära sig att administrera dem på ett sätt som gör att hon har minsta möjliga besvär av dem, eller åtminstone så få onödiga skuldkänslor som möjligt. – I det ögonblick du kan erkänna dina lustar, också om de är så kallat avvikande, behöver de inte verka så skrämmande längre. Det kanske kan göra att du kan leva ut andra sidor av din sexualitet, som inte har så många nackdelar eller i värsta fall katastrofala följder. – Jag tror
det ligger mycket visdom i de gamla sagorna. När du lär dig att nämna trollet vid namn så blir du fri. Det gäller i hög grad också vårt inre liv. Beteckningen perversion används ofta slarvigt, tycker han, och menar att man bör begränsa sig till att göra bruk av det i vetenskapliga sammanhang, när man talar om vissa bestämda typer av sexualitet som blivit formade av tidiga barndomsupplevelser. Ofta handlar det om ett repetitivt och tvångspräglat beteende, som den drabbade har svårt att värja sig emot. – Jag brukar säja att de av oss som inte plågas av ett oregerligt tvång, att till exempel blotta sig, borde prisa sig lyckliga. För att inte tala om hur tacksamma vi borde vara för att de flesta av oss sluppit bli pedofiler. Vi väljer ju inte själva vår sexualitet, och det är lättare för vissa människor att vara moraliska än för andra. Avsky icke syndaren Med stort tålamod har Preben Hertoft under årens lopp förklarat att sexualbrottslingar har lika stort behov av behandling som
deras offer, och att blottare inte är farliga. En av hans föredömen är den norska prästen och sociologen Eilert Sundt, som 1855 skrev »Vad vi borde avsky, det är inte syndaren, men synden». Det är ett citat som sammanfattar mycket av det Preben Hertoft står för, och som han ofta hänvisar till. Ett annat av hans favorticitat, som han använt som titel på en av sina böcker, kommer från Carmen och beskriver kärleken som en upprorisk fågel. Det gäller i hög grad också sex och erotik, tycker han, som lika lite som kärleken går att kontrollera eller inordna under några logiska regler. – Jag har alltid tvivlat på att man kan förklara allting logiskt, och det är kanske därför jag känner mig så hemma inom sexologin. Logik är utmärkt, men det finns också andra sätt att tänka på och dra slutsatser av, och där är sexualiteten ett lysande exempel. – Den vi attraheras av sexuellt är kanske inte alls är den person vi helst vill leva tillsammans med till exempel, eller få barn med. Så om det är något
som är ologiskt är det vårt sexliv, säger Preben Hertoft. ? LÄKARTIDNINGEN ? VOLYM 95 ? NR 42 ? 1998 4637 ?? Sexologi handlar egentligen mycket mer om kommunikation än enbart om sex. ??
