Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Anmälare
: Patienten Anmäld : Överläkare vid ögonklinikOrsak : Inadekvat behandling av glaukom HSAN 2178/97En 65-årig man kontrollerades sedan år 1990 vid ögonklinik för förhöjt ögontryck i höger öga .Trycket hade legat mellan 25 och 26 mm .Fotografering av ögat hade visat en papillskada och man hade misstänkt en glaukomskada nedåt temporalt .År 1995 övertogs kontrollerna av den nu anmälde ögonläkaren .Utan behandling var trycket 34 mm och efter behandling med först Pilocarpin och sedan med Trusop-droppar uppmättes tryck mellan 27 och 31 mm .Fr o m september 1997 undersöktes patienten av en annan överläkare och behandlingen kompletterades då med Xalatan-droppar och patienten sattes upp för trabekelektomi .Eftergranskning av gjorda papillfoton har visat att glaukomskadorna hade progredierat » ordentligt » sedan 1994 .Patienten anser att han borde tidigare ha erbjudits operation , vilket kunde ha förhindrat den skada på synnerven han nu fått , med nedsatt syn till 0,3 .UtredningDen anmälde
ögonläkaren menar att han i detta fall följt sitt vårdprogram som han grundat på det » state of the art » -dokument om öppenvinkelglaukom från 1996 och som publicerats av Socialstyrelsen .När han första gången såg patienten ställde han diagnosen okulär hypertension , vilket byggde på ett tryck mellan 25 och 30 mm och avsaknad av synfältsdefekter vid ringperimetri .Denna undersökning anser han vara en erkänd metod för kontroll av synnervsfunktionen hos glaukompatienter .Augusti 1996 visade det sig att patienten fått en , med tanke på trycket , oväntad synnervsskada .Denna kan dock ha varit vaskulär och behöver och inte vara tryckbetingad .Bedömning och beslutAnsvarsnämnden finner att den kliniska bilden med tryckstegring i ögat vid upprepade mätningar , en påtaglig tryckdifferens mellan ögonen och en mångårig bildserie av papillen med en successiv exkavation ger underlag för diagnosen glaukom .I den anmälde läkarens vårdprogram för glaukom ingår granskning av upprepade synnervsbilder
som en del i diagnostiken .I detta fall har han uppenbarligen inte utnyttjat den information som finns i bildserien .När diagnosen slutligen ställdes gavs till att börja med adekvat medicinering och tillämpades rimliga kontrollintervaller .När denna behandling sedan sviktade , borde alternativ och utökad behandling ha inletts , så att ytterligare försämring så långt möjligt hade förhindrats .Ny kontroll gavs först efter ett halvår , vilket fördröjde effektivare behandling .Även om behandling av glaukom alltjämt är kontroversiell finner ansvarsnämnden att handläggningen , som försenat rätt diagnos och rekommenderad behandling , inte varit i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet .Disciplinpåföljden bestämdes till erinran .*
