Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
Läkartidningen 13/98 anser Anders Anell [ 1 ] att det är rimligt att den som vill ha bättre men dyrare behandling skall betala mer .Vi skall tänka kostnadseffektivt .I det exempel som han har tagit från förslaget från HSU 2000 [ 2 ] framgår det att en dyrare behandling ger bättre resultat .Det verkar som om både Anell och HSU 2000 glömmer minst en kostnad , kostnaden för sjukskrivningen i detta konstruerade exempel .Jag har räknat sålunda : Medelinkomsten är 20 000 kr per månad , sjukpenning är 15 000 kr per månad .Jag har förutsatt att de som blir fullt friska inom den i Anells exempel angivna tiden får sjukpenning hela sjukperioden , de som inte blir fullt friska får sjukpenning under två år .I exempel A är behandlingskostnaden 30 000 , sjukskrivning under ett år kostar 180 000 , sjukskrivning under nästa år för de 60 procent som inte botas kostar i genomsnitt 108 000 eller en sjukskrivningskostnad på 288 000 .Den totala behandlingskostnaden uppgår till 318 000 .I exempel B blir behandlingskostnaden
50 000 , sjukskrivningskostnaden under ett år 80 000 , sjukskrivning under nästa år för 40 procent 72 000 eller genomsnittlig sjukskrivningskostnad på 252 000 .Den totala behandlingskostnaden uppgår till 302 000 .I exempel C blir behandlingskostnaden 75 000 , sjukskrivningskostnaden för de behandlade endast 90 000 under det första halvåret och resterande 40 procent kostar under 1,5 år 108 000 , vilket ger en sjukskrivningskostnad på 198 000 .Detta ger en total behandlingskostnad på 273 000 eller en besparing på 45 000 jämfört med exempel A.Den » nya » principen att » den som väljer högre kostnader skall betala mellanskillnaden » skulle i detta fall innebära att den som väljer behandling A tvingas betala 45 000 kronor själv jämfört med om han hade valt alternativet C.Det finns en faktor till som är ekonomiskt omätbar , patientens lidande .Detta händer om vi inte tar hänsyn till de totala kostnaderna för sjukvården [ 3 ] .I totalkostnaden för sjukvård finns sjukvårdskostnader
, läkemedelskostnader samt sjukpenningkostnader .Alla dessa konton tillhör samma plånbok , vår gemensamma .Det är vi som gemensamt och solidariskt fyller plånboken via skatter och avgifter och ger innehållet till den som behöver vården .Det är också klart ojämlikt att ta ut vårdavgifter [ 4 ] .Björn Hammarskjöld barnläkare , MoraTabell I. Tre behandlingar vid ont i ryggen – konstruerat exempel med sjukskrivningskostnader ( kostnad kr i tusental ) .
