Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Jag
vill kommentera Olle Ringdéns inlägg i Läkartidningen 9/98 » Varför fly in i böckernas värld ? » där han syftar på Lars Werkös och Lars Erik Böttigers bidrag till serien » Inspirationskällan » .Nog har historiska dokument sitt berättigande även i dag .Läste i helgen Bengt Bernows bok om Sophiahemmet och vårdens villkor på 1800-talet .Infektionerna då var hemska , men många vill inte beakta de regler som gav bättring redan före antibiotikas ankomst .Vad gäller relationerna mellan patienterna och läkarna så kommer skönlitteraturen ofta mer än tio år efter utvecklingen .Babels hus kom ut när Huddinge sjukhus var nytt .Den skrevs av P C Jersild som då var anställd på Huddinge .Vi som gått kurs på Serafen , arbetat på Serafen och sedan på Huddinge kände igen attityderna från Serafen 1964-1965 .Allmänheten tolkade boken som en skildring av Huddinge .Frågan är dock varför vissa vetenskapliga sällskap icke tillåter medlemmar över 60 år att yttra sig annat än när de tillfrågas , medan när det
gäller sjukvårdsplanering så tycks det vara en allt överskuggande merit att vara en pensionerad professor som icke praktiskt sysslat med patienter på många år .Engelsmännen uttrycker det fint – författarens namn har jag tappat : To study patients without books is to sail an uncharted sea .But to study books without patients is not to go to sea at all .Skall de pensionerade sjömännen som sitter på soffan i hamnen angiva kurs och fart för de skepp som i dag seglar på livets oroliga hav utan att ha fungerande kontakt med besättning eller passagerare ?Vem tar rodret då skutan riskerar att stranda ?Knappast de som sitter på soffan !Mats E NilssonMD , Ph D , överläkare , öronkliniken , sjukhuset , Östersund
