Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Att
även läkare rapporterar biverkningar av dentala material är angeläget bland annat med tanke på tillkomsten av nya material och att huvuddelen av befolkningen är exponerad .Rapportering av biverkningar från tandfyllningsmaterial har i Sverige pågått sedan 1996 .Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag inrättat ett biverkningsregister för dentala material .Driften av registret är förlagd till odontologiska fakulteten , Umeå universitet .Rapporteringen gäller både patienter och tandvårdspersonal .Data om patienter och personalTotalt hade under 1998 kommit in 129 biverkingsrapporter , varav sju från läkare .Detta är en minskning från 1997 då 179 rapporter kom in , varav 20 från läkare .Den vanligaste åldersgruppen har sedan rapporteringen startade 1996 varit 50-59 år , och andelen kvinnor utgör omkring 75 procent .I årsrapporten från 1998 redovisades objektiva fynd från munhålan i drygt hälften av fallen , vanligen likenoida reaktioner , erytem , erosioner och svullnad .För vävnader utanför munhålan fanns få rapporterade iakttagelser men bland dessa var bettfysiologiska besvär vanligast .De besvär från munhålan som patienterna själva uppgav dominerades , i likhet med föregående år , av svidande , brännande känsla samt smärta och ömhet .Liknande besvär var vanliga även från läppar , ansikte och käkar .Såsom under tidigare år fanns 1998 rapporterade allmänna symtom med framför allt muskel-ledsmärtor , trötthet , yrsel , huvudvärk , koncentrationssvårighet samt besvär från hud , ögon och öron .I omkring 60 procent av fallen relaterades de rapporterade biverkningarna till fyllningar och till dessa associerade material och åtgärder .När därvid symtom som var lokaliserade till munhålan förelåg ansåg såväl patient som rapportör att symtomen kunde relateras till amalgam i omkring 75 procent av fallen , i övrigt till kompositmaterial , dvs plastbaserade fyllningar .En sambandsbedömning har gjorts av en biverkningsgrupp i Umeå , i vilken medicinsk expertis ingår .I 44 procent
av fallen ansåg gruppen att ett samband var osäkert eller inte bedömbart .I övriga fall bedömdes ett samband som troligt eller möjligt .Antalet rapporter rörande personal hade 1998 minskat till totalt 16 stycken jämfört med 44 respektive 103 rapporter under de två föregående åren .Den vanligaste åldersgruppen 1998 var 40-49 år , och i de flesta fallen hade symtomen debuterat före 1998 .Flertalet symtom relaterades , liksom under tidigare år , till kompositmaterial och latexhandskar men inga till amalgam .Den kraftiga minskningen av rapporterade biverkningar hos personal skulle kunna bero på att tandvårdspersonalen fått en intensiv information de senaste åren om såväl härdplaster som handskar .Angeläget fortsätta rapporteraDet föreligger sannolikt en underrapportering av biverkningar som är orsakade eller misstänks vara orsakade av dentala material .Tillkomsten av nya material gör det angeläget att även rapportera sådana fall där ett samband mellan material och oönskad reaktion endast
uppfattas som tveksamt .Dessa fall kan komma att utgöra ett viktigt observandum inför kommande rapporter om biverkningar .Mot bakgrund av att huvuddelen av befolkningen exponeras för dentala material är det angeläget att rapporteringen av biverkningar blir så fullständig som möjligt .När en biverkan av ett dentalt material konstateras eller misstänks bör den tandläkare , läkare eller tandhygienist till vilken patienten först vänder sig sända in en rapport till biverkningsregistret .Blankett kan rekvireras från Odontologisk materialvetenskap , Umeå universitet , 901 87 Umeå , fax 090-77 51 23 , eller från Socialstyrelsen , Hälso- och sjukvårdsavdelningen , Allmänna enheten , 106 30 Stockholm .Blanketten finns även i pdf-format på internet : www.sos.se/hs/hsAe/dentreg.htm *
