Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Jag
beklagar att jag beskyllde Hoechst Marion Roussel för att ha sponsrat det supplement där begreppet erfarenhetsbaserad sjukvård lanserades .Det berodde tydligen på att det var någon annan som gjorde det .Diskussionen som både Lars Rydén och Anders Nilsson för föranleder mig emellertid till att återigen försöka definiera vad EBM , ( Evidence Based Medicine , evidensbaserad medicin ) är , och inte är .Den beskrivning som Rydén ger av hur han kommit fram till sitt begrepp erfarenhetsbaserad medicin visar på de missförstånd som lätt uppstår när EBM användes .Evidensbaserad medicin innebär att man redovisar den databas man använt för att granska kunskapsläget , och från den utnyttjar den bästa möjliga kunskapen som finns redovisad .Detta kan i många fall vara expertuttalanden , eller mångårig klinisk erfarenhet – eftersom man det i det enskilda fallet funnit att det inte finns något bättre .Det väsentliga är nämligen att man vet att det inte finns något bättre , vilket innebär att man kritiskt
granskat databaserna .Ta r ett till flera årOm den grupp som Rydén tillhörde verkligen kritiskt granskade alla relevanta databaser är deras sammanfattning evidensbaserad , och inte erfarenhetsbaserad .Det brukar sällan vara möjligt att få fram all relevant litteratur så att en grupp i » vetenskapliga sammanhang väl bevandrade personer » på en vecka kan sammanfatta resultatet .På SBU , och för den delen i dess engelska motsvarighet , NHS Health Technology Assessment Programme , brukar det ta allt ifrån ett år till flera år för att ta fram litteratur , granska den och formulera ett sådant dokument .Detta hindrar inte att resultatet av en diskussion i ett vetenskapligt forum kan vara nyanserad och väl värd att sprida .Dock inte med en beteckning som kan inkräkta på vad som långsamt håller på att accepteras , Evidence Based Medicine .Den debatt Rydén inbjuder till , huruvida samhället tar sitt ansvar , får vi väl återkomma till i annat sammanhang .Vi torde vara helt överens om att det
är beklagligt att ovidkommande åsikter så ofta ger utslag i den missriktade besparingsiver som för närvarande drabbar sjukvården , och att ingen tycks inse att den för alla mest kostnadseffektive doktorn är den som vet vad han talar om , och som får tillfälle att hela tiden hålla sig à jour med ( den snabba ) utvecklingen inom medicinen .Lars Werkö professor , Stockholm
