Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Brahm
, Dept of Medical Sciences , Uppsala university , SE-751 85 Uppsala , Sweden .Det finns idag starka indikationer från epidemiologiska studier att det föreligger ett samband mellan fysisk inaktivitet och ökad risk för tjocktarmscancer .Dessutom finns vissa indikationer för en ökad risk för hormonrelaterade cancerformer , framför allt bröstcancer .Man kan dock inte hävda att sambanden är kausala då mekanismerna ännu ej är klarlagda .Om kausala samband föreligger borde en stor andel av nya cancerfall i västvärlden kunna förebyggas eftersom det handlar om vanliga cancerformer och en vanlig exponering ( fysisk inaktivitet ) .Fysisk aktivitet har varit en viktig faktor i mänsklighetens kamp för överlevnad under miljontals år .Under 1900-talet har graden av fysisk aktivitet minskat dramatiskt i västvärlden , vilket ökar risken för en rad sjukdomar .I denna artikel kommer sambandet mellan fysisk inaktivitet och cancer att belysas .Tjocktarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i västvärlden
idag , och man skattar att det inträffar ca 570 000 nya fall varje år [ 1 ] .I Sverige tillkommer årligen ca 3 000 nya fall .Det är en cancerform som är lika vanlig hos män som hos kvinnor .Incidensen ökar svagt med tiden , ca 1 procent per år [ 2 ] .Beträffande riskfaktorer för tjocktarmscancer spelar både genetiska faktorer och miljöfaktorer en viktig roll .Migrationsstudier visar att när personer flyttar från ett land med låg incidens ( t ex Polen ) till ett land med hög incidens ( t ex USA ) förändras incidensen till den i det nya värdlandet inom bara 1-2 generationer [ 3 ] .Den observationen stöder teorin att miljöfaktorer spelar en viktig roll och att vi borde ha goda möjligheter att förebygga tjocktarmscancer genom att identifiera och minimera/eliminera dessa riskfaktorer .Under 1980-talet började man uppmärksamma fysisk inaktivitet som en riskfaktor för sjukdomen .Idag har man i ett 50-tal studier undersökt detta samband och i de flesta funnit att låg fysisk aktivitet
ökar risken för tjocktarmscancer [ 4 ] .Enligt en aktuell skattning skulle ca 35 procent av all tjocktarmscancer i USAs befolkning kunna tillskrivas otillräcklig fysisk aktivitet [ 5 ] .Exempel : svensk kohortstudieFör att exemplifiera hur studierna är upplagda presenteras tre svenska studier .Den första är en registerstudie som omfattade en kohort av drygt 1 miljon män , som observerades under 19 års tid beträffande insjuknande i tjocktarmscancer .Fysisk aktivitet skattades utifrån yrke .Resultatet visade att män med stillasittande yrke löpte 1,3 gånger större risk ( 90 procents konfidensintervall 1,2- 1,5 ) att få tjocktarmscancer än män med rörligt yrke , efter kontroll för ålder , tätortsgrad , socialklass , civilstånd och region [ 6 ] .Exempel II : svensk kohortstudieDen andra studien var också en registerstudie på en kohort av drygt 16 000 personer som observerades under 14 års tid .Graden av fysisk aktivitet under både arbetet och fritiden skattades av personerna själva genom
ett frågeformulär .Resultaten visade att personer med låg fysisk aktivitet under arbetet löpte 1,6 gånger större risk ( 95 procents konfidensintervall 0,8-2,9 ) att få tjocktarmscancer än personer med hög fysisk aktivitet under arbetet ; att personer med låg fysisk aktivitet under fritiden hade 1,6 gånger högre risk ( 1,0-2,7 ) att få tjocktarmscancer än personer med hög fysisk aktivitet under fritiden ; och att personer med låg fysisk aktivitet under både arbetet och fritiden hade 3,6 gånger högre risk ( 1,3-9,8 ) att få tjocktarmscancer än personer med hög fysisk aktivitet under både arbetet och fritiden .Analysen kontrollerades för ålder , kön , tätortsgrad och kostvanor [ 7 ] .Exempel III : svensk fall-kontrollstudieDen tredje studien var en fall-kontrollstudie där man granskade samtliga nydiagnostiserade fall av tjocktarmscancer ( 352 personer ) som inträffade i Stockholm under en 2-årsperiod samt en populationsbaserad kontrollgrupp [ 512 personer ) .Graden av fysisk aktivitet under
arbetet och fritiden skattades av personerna själva genom ett frågeformulär som även inkluderade frågor om kostvanor och kroppsvikt .Resultatet visade att stillasittande personer hade 3,2 gånger högre risk ( 95 procents konfidensintervall 1,5-7,0 ) för vänstersidig tjocktarmscancer än fysiskt aktiva , efter det att analysen hade kontrollerats för ålder , kön , kostvanor och övervikt [ 8 ] .Kan man tro på resultaten ?Det finns flera tänkbara felkällor i de 50-tal epidemiologiska studier som studerat sambandet mellan fysisk aktivitet och tjocktarmscancer .Ett problem är tillförlitligheten beträffande skattningen av fysisk aktivitet .De flesta studier har använt grova mått , t ex frågor om yrke eller om man är lite , måttligt eller mycket fysiskt aktiv på sin fritid .En dålig precision i skattningen av fysisk aktivitet medför en utspädningseffekt på styrkan av sambandet , dvs den relativa risken går mot 1,0 ( inget samband påvisas ) .Ett annat problem är confounding .Om fysisk aktivitet
är förknippad med en hälsosam livsstil skulle den skyddande effekten kunna förklaras av goda kostvanor och en låg frekvens av överviktiga personer .Det som talar emot en sådan argumentation är att sambandet även påvisats i studier där fysisk aktivitet skattats efter yrke .De som har fysiskt inaktiva yrken ( tjänstemannayrken ) borde med denna logik ha en lägre risk för tjocktarmscancer eftersom dessa yrkesgrupper är mer kost- och viktmedvetna .De epidemiologiska studierna visade dock på motsatta resultat eftersom personerna med stillasittande yrken löpte större risk för tjocktarmscancer .Dessutom kvarstår sambandet i studier där man kontrollerat för kost och kroppsvikt .Även om varje enskild studie innehåller olika felkällor styrks trovärdigheten i sambandet mellan fysisk inaktivitet och tjocktarmscancer av att sambandet påvisats i både kohortstudier och fall-kontrollstudier , för fysisk aktivitet både under arbetet och på fritiden , både hos män och kvinnor , i många olika länder och
populationer och efter kontroll av bl a kostvanor och övervikt .Mycket talar för att den moderna livsstilen med mycket stillasittande såväl i arbetsliv som på fritid är en riskfaktor för uppkomsten av tjocktarmscancer .Ett botemedel skulle då kunna vara ökad fysisk aktivitet .Mekanismerna ännu oklaraÄven om det är svårt att bortförklara sambandet mellan fysisk inaktivitet och tjocktarmscancer , vilket envist dyker upp i den ena epidemiologiska studien efter den andra , kan man inte dra slutsatsen att sambandet är kausalt förrän man klarlagt mekanismerna .Här diskuteras för närvarande flera olika hypoteser , t ex att låg fysisk aktivitet minskar tarmrörligheten och passagetiden , vilket medför att cancerframkallande ämnen får längre tid att verka i tarmen , något som framför allt drabbar vänstersidan eftersom tarminnehållet lagras där .Andra cancerformerEftersom fysisk aktivitet påverkar hormonnivåerna har man på senare tid även studerat sambandet mellan fysisk inaktivitet och hormonrelaterade
cancerformer .Man har funnit förhöjda risker för flera olika cancerformer ( cancer i livmoder , äggstockar , prostata och testiklar ) , men resultaten är baserade på få studier och osäkra [ 4 ] .Nyligen publicerades en stor svensk kohortstudie på livmodercancer som indikerar en skyddande effekt av fysisk aktivitet skattad utifrån yrke .Resultaten visade att kvinnor i åldern 50-69 år med stillasittande yrken under både 1960- och 1970-talen löpte 60 procents större risk att få livmodercancer än kvinnor med fysiskt aktiva yrken under samma tidsperiod .Analysen var kontrollerad med avseende på ålder , region och socialgrupp [ 9 ] .Det tydligaste sambanden mellan fysisk aktivitet och hormonrelaterade cancerformer har man dock funnit för bröstcancer [ 10 ] .Resultaten , som indikerar att fysisk inaktivitet ökar risken för bröstcancer , måste tolkas med försiktighet eftersom studierna innehåller många svagheter , t ex dåliga metoder för att mäta fysisk aktivitet och dålig kontroll av
confoundingfaktorer .Nyligen uppmärksammades en norsk studie omfattande drygt 25 000 kvinnor i åldern 20-54 år som följts under en medeltid på 14 år [ 11 ] .Resultaten visade att fysiskt aktiva kvinnor hade en signifikant minskad risk att få bröstcancer ( relativ risk 0,6 , 95 procents konfidensintervall 0,4-0,9 ) efter kontroll för ålder , vikt , längd , antal graviditeter och region .Effekter på folkhälsanSammanfattningsvis talar starka indikationer för att låg fysisk aktivitet ökar risken för tjocktarmscancer och sannolikt också för andra cancerformer , framför allt bröstcancer .Eftersom en stor andel av befolkningen i västvärlden är stillasittande och eftersom vanliga cancerformer är involverade borde en stor andel cancerfall kunna förebyggas om graden av fysisk aktivitet ökade .Mot bakgrund av att fysisk inaktivitet ökar risken för ett flertal sjukdomar har man skattat att man genom att förbättra konditionen kan minska risken att dö i förtid med 65 procent [ 5 ] .Den stora frågan
är därför hur man skall lyckas med den utmaningen .
