Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
–
Om man nu bestämmer sig för att ett hus är » sjukt » är det viktigt att agera och att agera bestämt : Sök vattenskador , sök ventilationsproblem och andra möjliga fysiska orsaker , åtgärda det som påträffas .Allt detta ska genomföras samlat och öppet , med full insyn för alla inblandade .Låt bli att segdra , det skapar bara utrymme för konflikter och ytterligare besvär .Åke Thörn , överläkare i yrkesmedicin vid Norrbottens läns landsting , har doktorerat i ämnet sjuka hus och kommit fram till att begreppet bör överges .Huvudproblemet ligger inte så ofta i huset , även om den utlösande orsaken ofta finns där , utan i den långdragna och komplicerade process som uppstår mellan de många inblandade parterna .Överläkaren i yrkesmedicin vidNorrbottens läns landsting , Åke Thörn , har doktorerat i ämnet sjuka hus .Åke Thörns intressse för sjuka hus väcktes i början av 1980-talet då Gällivare kommuns då nybyggda förvaltningshus kom i fokus .Huset finns nu med som ett av fallen i hans avhandling
.Det finns mycket att samtala med Åke Thörn om här på hans arbetsplats i f d lungkliniken vid Bodens sjukhus : Om den förestående flyttningen till en delad tillvaro mellan en vårdcentral i Boden och det nya länssjukhuset i Sunderbyn .Om gruvarbetares arbetsmiljö och hälsa i Malmfälten och Nicaragua .Om varför en göteborgare som läkarutbildat sig i Lund hamnade och stannade i Norrbottens län .Men det ska mest handla om sjuka hussyndromet ( sick building syndrome , SBS ) , ämnet för hans disputation vid Karolinska institutet tidigare i år .- Det är en konfliktarena , säger Thörn .Det råder stor vetenskaplig osäkerhet och finns gott om intressenter med kolliderande uppfattningar : arbetsgivare , arbetstagare , fastighetsförvaltare , ägare , försäkringsbolag , materialtillverkare , byggfirmor , hyresgäster etc.» Ofta något annat »På 1970-talet började de första fallen dyka upp på läkarmottagningarna och i medierna , inte bara i Sverige utan i hela västvärlden .Fenomenet » sjuka hus »sammankopplas
ofta med oljeembargot 1973 och därav följande täta och energisnåla byggnader samt med nya byggnadsmaterial och kemikalier .Det brukar definieras som varierande kombinationer av subjektiva symtom – t ex huvudvärk , trötthet , slemhinne- och hudirritationer , yrsel , illamående och koncentrationssvårigheter – som är direkt kopplade till vistelse i en viss byggnad .I regel är det inte möjligt att med röntgen , laboratorietester etc påvisa sjukliga förändringar .- Alla husfall är egentligen olika , säger Thörn , och det enda man kan säga är egentligen att fysiska orsaker som fuktskador , mögel , material etc kan ligga i botten , men att de inte alltid gör det .Ofta är det fråga om något annat .Det är just detta andra som framför allt fängslat Åke Thörn och fått honom att söka sig utanför husens väggar för att spåra de psykologiska och sociala faktorerna i sammanhanget .- Mitt stora intresse är kanske inte de sjuka husen som sådana utan den metodologiska debatten , säger han .Jag
har velat utforska en kompletterande studieväg för den här typen av subjektiva symtom utan objektiva fynd .Fenomenet finns ju på flera andra håll , t ex kring bildskärmar , elektriska fält och mobiltelefoner , och alia dess former är väldigt lika varandra .Under resans gång har han blivit alltmer kritisk till de epidemiologiska metoder som hittills dominerat det här forskningsområdet .Diffust utfall- Just det faktum att sjuka hus-syndromet inte är kopplad till några objektiva korrelat betyder att det egentligen lämpar sig mycket dåligt för klassisk epidemiologi : Sjukdomsfallen kan inte valideras utan blir mer eller mindre konstruerade .Utfallet är därmed väldigt diffust och exponeringen svår att precisera .Att gå in med en ombyggnad av huset ger dessutom ett väldigt komplicerat och svårbedömt system .Allt sammantaget lämnar utrymme för en mycket stor bias .Rent allmänt är det nog inte heller bra med ett metodmonopol .För sin del föredrar han kvalitativa metoder och en analys i helhetsperspektiv
.- Man kan ju egentligen inte generalisera något fall , säger han .Därför måste man gå in på djupet och bredda fallstudien på det sättet , göra en slags analytisk generalisering .I det enskilda fallet hittar man då det allmänna .Komplicerad processI avhandlingen , » The emergence and preservation of sick building syndrome » , har Thörn djupstuderat fern fall med lika många byggnader .Källmaterialet är egna undersökningar , enkäter och djupintervjuer samt historiska dokument i form av rapporter , protokoll , pressarkiv , brev och minnesanteckningar .Han fann i och för sig påvisade eller misstänkta fysiska och miljöbetingade orsaker , men graden av deras betydelse varierar .Tydligast i den vägen var en allergisk alveolit , som inträffade i en skola och som direkt kunde spåras till mögel .Fuktskador , nedbrytning av spackel eller klister , dålig ventilation etc kunde i och för sig ofta misstänkas ligga i botten av de andra fallen , men än viktigare var de segdragna och komplicerade
processer som sattes igång mellan grupper och enskilda inom byggnaden och mellan byggnaderna och det omgivande samhället .Långvariga konflikter , dålig information och snåriga kommunikationsvägar visade sig ha minst lika stor betydelse för att problem bestod och förvärrades .Tillitsbrist- Medicinhistoriskt sett har den här gruppen av patienter alltid funnits , säger Äke Thörn , och tydligen har problemet ökat i vår tid .Det kan bero på att den medicinska vetenskapens prestige har sjunkit : Människor nöjer sig inte på samma sätt med beskedet att det inte finns några objektiva fynd .En periodvis intensiv mediebevakning och de numera ganska många påtryckargrupper som är i rörelse bidrar till konflikterna på området .Resultatet blir att de inblandade drabbas av » tillitsbristsjukdomar » , som Edgar Borgenhammar uttryckte det .- De symtom de här människorna visar är väldigt vanliga också i en » frisk »befolkning , säger Thörn , men en del söker för dem och blir då automatiskt patienter
.I det läget gäller det för oss läkare att vara både varsamma och noggranna .- Vi får inte utan vidare avföra de här personerna , och inte heller missa de påvisbara sjukdomar som kan ligga bakom symtomen .Det håller inte att avfärda det som ett » multifaktoriell problem » och lämna det därhän .Det finns en hel del människor som faktiskt har de här symtomen och ofta handikappas av dem .Oavsett orsak är det ett reellt problem , och Thörn understryker att läkaren måste vara varsam :- Vårt ordval och våra attityder är viktiga .Varför säger vi t ex » det kan inte uteslutas » och inte » det finns ingenting som talar för » ?Gruvläkare i GällivareÅke Thörn kom till Norrbottens län 1974 .Hans dåvarande hustru var nybliven arkitekt och hade fått jobb i Luleå i anslutning till planeringen av Stålverk 80 .Själv ägnade han sig åt sidoutbildning i invärtesmedicin vid sjukhuset i Luleå .När frun blev stadsarkitekt i Gällivare flyttade Åke med och blev företagsläkare på LKAB .- Det var spännande , inte
minst genom att jag då lämnade sjukvården där jag levt nästan hela mitt studie- och yrkesliv .Nu fick jag se att det fanns en annan värld , en som inte helt cirkulerade kring vården utan där man arbetade med gruvproduktion och betraktade mitt yrke som en serviceinrättning bland många andra .Det var under tiden i Gällivare han första gången kom i kontakt med sjuka hus-syndromet .Åren 1981-1986 var kommunens då nybyggda förvaltningslokaler i fokus av det här skälet , huset finns nu med som ett av fallen i hans avhandling .- Det här fallet väckte många tankar hos mig , säger han .Från början följde jag det mest från sidan , jag var ju företagsläkare på LKAB och inte direkt berörd .Efterhand blev han emellertid allt med engagerad i och intresserad av sjuka hus-syndromet .Under 1980-talet arbetade han yrkesmässigt med problemet , både handgripligen och genom att försöka lära sig den kunskap som då byggdes upp .- Jag läste litteratur och artiklar , var med på konferenser etc. Det ledde efterhand
till en diskrepans mellan mina egna erfarenheter och det jag fick lära mig .Det fanns , som jag såg det , något som man missade .Skeptisk mot epidemiologinThörn började fundera mer och mer , framför allt kring de svårigheter som låg i att angripa ett » symtomsyndrom » med epidemiologiska metoder .I mitten av 1980-talet började han göra egna undersökningar i ämnet ;1986 publicerade han en artikel i Läkartidningen om kommunhusproblemen i Gällivare .Fem år senare skrevs han in som doktorand i socialmedicin vid Karolinska institutet med professor Leif Svanström som handledare .- Jag har studerat långvariga , kroniska förhållanden , summerar Thörn .För mig själv har den här resan inneburit att jag lärt mig epidemiologi ordentligt , liksom en del kvalitativa metoder och rätt mycket vetenskapsteori och filosofi .Silikos i guldgruvaEn betydelsefull faktor blev också hans insatser i Nicaragua .Det började 1983 när den dåvarande biståndsorganisationen SAREC fick en förfrågan från universitetet
i León om hjälp med en studie om silikos i en guldgruva .- Genom mina kunskaper i gruvmedicin anlitades jag som expert , så jag lärde mig spanska och reste dit , säger han .Det var mycket nyttigt att komma ut på det sättet .Dessutom gav de mig ju också ett nytt språk och några nya författare : Marques , Fuentes , Carpentier m fl .Samarbetet med Nicaragua har fortsatt och har nu fyllt 15 år ; en summering presenterades i Läkartidningen nr 34/99 .En intressant detalj är att en av de forskare som den första förfrågningen gällde – Rodolfo Peña – disputerade den 8 oktober i Umeå .Dock har han under resans gång kommit in på ett annat ämne : spädbarnsdödlighet .Thörn skilde sig under åren i Gällivare .Numera bor han med ny familj i Luleå , där han sedan 1993 är överläkare i yrkesmedicin .Han är chef för en liten enhet i f d lungkliniken vid Bodens sjukhus : Här arbetar han själv , en kemist och några till .- Jag har lite patientmottagning och gör arbetsskadeutredningar för försäkringskassorna
i länet .Dessutom är jag en hel del ute på företagen för bl a utbildning .Den lilla yrkesmedicinska enheten tillhör verksamhetsområdet medicin , det sista som flyttar från sjukhuset .I början av nästa år ska Thörn och hans medarbetare vara ute .Då blir den fasta punkten ett kontor inrymt i Björknäsets vårdcentral här i Boden medan patientmottagningen ska hanteras på lungkliniken i Sunderbyn .- Jag har inte hört något om vad det ska bli av sjukhusbyggnaderna här i Boden , säger han .*» Jag läste litteratur och artiklar , var med på konferenser etc.Det ledde efterhand till en diskrepans mellan mina egna erfarenheter och det jag fick lära mig .Det fanns , som jag såg det , något som man missade » , säger Åke Thörn om sin kunskapsväg om sjuka hus .
